Att en kandidat som inte valts i ett indirekt kyrkoherdeval kan inleda en besvärsprocess är inget vägande argument för direkt val, anser Sixten Ekstrand.

Sixten Ekstrand vidhåller: Direkta kyrkoherdeval är föråldrat

val.

Att församlingsborna väljer kyrkoherde är föråldrat anser Sixten Ekstrand: – Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom. Samtidigt pågår en livlig förhandsröstning i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

13.8.2021 kl. 15:28

I diskussionen som förts om kyrkoherdevalet i Pedersöre framförde Sixten Ekstrand, direktor för Kyrkans central för det svenska arbetet, åsikten att direkta val av kyrkoherde är en relikt från gångna tider. Han kritiserade domkapitlet för att ha gått inför direkt val i kyrkoherdevalet i Pedersöre. Biskop Bo-Göran Åstrand och lagfarne assessor Lars Henricson vid domkapitlet framhöll å sin sida i en insändare i ÖT vikten av att församlingsborna i detta specifika fall själva får välja kyrkoherde, inte minst för att församlingsrådet i Pedersöre inte är folkvalt utan tillsatt efter sämjoval och för att röstningsaktiviteten av tradition brukar vara livlig i Pedersöre.

Varför anser du att direkta val är föråldrade?

– Historiskt sett har kyrkan steg för steg frångått de direkta valen. Tidigare valdes kantorer och också kaplaner med direkta val. Det enda som finns kvar är att kyrkoherden kan väljas med direkta val.

– De krav som ställs på en kyrkoherde är att man ska vara en god teolog, ha administrativ förmåga, personalledningsförmåga och förstå sig på ekonomi. Alla de egenskaperna är väldigt svåra att väga i ett direkt val. Då behöver man gå till väga på annat sätt, med anställningsintervjuer, lämplighetstest och bedömningar av de sökandes arbetserfarenhet och förmåga att sköta tjänsten. I ett direkt val är det helt andra frågor som stiger upp såsom social kompetens, vilka värderingar en kyrkoherdekandidat har och om han eller hon är bra på att predika. Det här är en så pass smal del av en kyrkoherdes jobb att jag anser att ett indirekt val där man bättre kan bedöma helheten är mycket mer tidsenligt.

Finns det inte risk för att man också i ett kyrkoråd ser mer till personliga aspekter, till exempel stöder en liberal eller konservativ kandidat, i stället för att se till helheten?

– Den risken finns alltid, men jag menar ändå att det finns större möjligheter i ett kyrkoråd eller kyrkofullmäktige att se till helheten. Om vi ser på samhället i övrigt så väljs inte heller stads- och kommundirektörer med allmänna val. Det finns demokrati av flera slag, representativ demokrati med indirekta val tillämpas i hög grad i kommunal förvaltning och statsförvaltning, och också inom kyrkan.

Samtidigt har vi frångått elektorer, och presidenten väljs också direkt?

– Man kan argumentera för båda modellerna. Båda sätten att välja har sina starka och svaga sidor, men om man gör en sammanvägning talar det för att man skulle avstå från de direkta valen. Och jag tror att utvecklingen kommer att gå dit, det är bara en tidsfråga innan vi är där.

Kommer det att bli ett officiellt beslut om den saken?

– I något skede, men jag vill inte spekulera i hur snabbt det sker. Den gradvisa förändringen har redan skett. Ska man helt avstå från möjligheten till direkta val är det fråga om en kyrkolagsförändring som måste via kyrkomötet.

Kyrkan vill engagera medlemmarna, och ett direkt val brukar engagera i ganska hög grad, är det inte paradoxalt att frångå det då?

– Nej, det skulle jag inte säga. Jag tycker det är synd om församlingsmedlemmarnas engagemang bara syns när en kyrkoherde väljs vart tionde eller femtonde år. Som jag ser det borde engagemanget ta sig uttryck i att man aktivt är med och deltar i det gemensamma församlingslivet, i olika grupper, i körer, på talko, som förtroendevald, och på det viset drar sitt strå till stacken.

Men om man inte är talkotypen utan känner sig bekräftad och delaktig genom att få lägga sin röst på en kyrkoherdekandidat?

– Det har jag full förståelse för, och på den här punkten får alla resonera utgående från sin egen situation.

En risk vid indirekta val är att det kan leda till en utdragen besvärsprocess ifall någon av kandidaterna anser sig mer meriterad än den som församlingsrådet valt, vilket vi i Borgå stift senast sett i samband med kyrkoherdevalet i Vanda. Är inte det här ett argument för att ordna direkta val?

– Enligt mitt sätt att se är det inte ett vägande argument. Snarare är de besvär som du hänvisar till ett exempel på att förtroendevalda inom församlingarna har en del att lära på den här punkten. Det handlar om att ha en klar profil på hurdan kyrkoherde man söker och sedan vara konsekvent i sin argumentation och sitt beslutsfattande.

– Man ska inte heller ha en överdriven rädsla för besvär. De är en del i en demokratisk process och garanterar att alla sökande behandlas rättvist och har möjlighet att få sin sak prövad.

Är den här synen på direkta val kyrkostyrelsens linje eller din egen åsikt?

– Jag uttalar mig inte å kyrkostyrelsens vägnar, utan som sakkunnig på kyrkliga frågor och från min egen teologiska position.

– Om man ser till den finska sidan av vår kyrka går utvecklingen mer och mer mot att ha indirekta kyrkoherdeval. Jag är helt övertygad om att direkt val av kyrkoherde är en sak som kyrkan kommer att lämna så småningom.

Ulrika Hansson


adventstid. Författaren Kjell Westö är svag för adventstiden och julen. Han brukar besöka kyrkor för att sitta ner och fundera en stund – trots att han inte själv är medlem i kyrkan. 28.11.2019 kl. 12:00

julkalender. Församlingarna i huvudstadsregionen delar ut en julkalender till sina medlemmar. Glad adventstid önskar din församling! 28.11.2019 kl. 11:37

betraktat. "Det går så lätt att förvandla den här tiden till ett enda långt fredagsmys. Glögg och pepparkakor för hela slanten. Men ska vi under den här adventstiden försöka slå följe med mannen som lånar en åsna för att komma närmare oss?" frågar Juanita Fagerholm-Urch. 30.11.2019 kl. 09:00

utdelning. Poststrejken är slut och idag trycks Kyrkpressens adventsnummer. På många håll hinner tidningen tyvärr inte fram till första advent 27.11.2019 kl. 14:58

Migrationsverket. Efter Europeiska människorättsdomstolens avgörande meddelar nu Migrationsverket att man kommer gå igenom femhundra negativa asylbeslut. 22.11.2019 kl. 13:57

betraktat. "Domedagen är som en helig dans då Jesus kommer att blåsa ut, rensa ut, döma ut all synd, all smärta, all ondska och allt lidande från världen." 23.11.2019 kl. 12:00

nytt från domkapitlet. Domkapitlet i Borgå stift hade möte på torsdagen och i vanlig ordning var det en diger föredragningslista man behandlade. 22.11.2019 kl. 13:28

val. Kandidatuppställningen inför valet av kyrkomötesombud bjuder på överraskningar och glädjeämnen. Det blir ett spännande val, tror Lucas Snellman. 22.11.2019 kl. 12:28

psalmsång. "Psalmsång är också något som vi skapar tillsammans, det är ingenting som jag kan uppnå ensam." 22.11.2019 kl. 11:53

dop. Ett enda möte kan avgöra om en människa vill ha med kyrkan att göra. Sjur Isaksen tror att dopsamtalet har stor potential. 22.11.2019 kl. 09:12

språk. Teologistuderande vi Helsingfors universitet fick besök av prästen och språkambassadören Tuomas Metsäranta som berättade hur svenskan öppnat dörrar för honom. 21.11.2019 kl. 09:48

val. Både på listan "Tillsammans" och "En kyrka för alla" vill kandidaterna till stiftsfullmäktige arbeta för att alla par ska ha möjlighet till kyrklig vigsel. 18.11.2019 kl. 10:49

val. Listan ”För Kristi kyrka” har nu en programförklaring – och 18 kandidater för stiftsfullmäktige. 14.11.2019 kl. 13:40

film. Filmaffischen visar en pojke i dunklet framför en kyrkas fönster där ljuset skiner genom de praktfulla glasmålningarna. Så är också I Guds namn en film om den lilla människan som farit illa i den ståtliga institutionen – och som trettio år senare kämpar för upprättelse och för att rättvisa ska skipas. 14.11.2019 kl. 11:02

val. Listan ”På biblisk grund” och listan ”Jesus i centrum” är nu klara inför valet av kyrkomötesombud och valet av ombud för stiftsfullmäktige. 13.11.2019 kl. 15:06

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34