Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar för- och nackdelarna med direkt val av kyrkoherde.

Direkt val – en relikt från gångna tider eller en viktig demokratisk process?

debatt.

Onödig polarisering eller sund debatt? Sixten Ekstrand och Mia Anderssén-Löf debatterar kyrkoherdevalet i Pedersöre i Österbottens tidning och på Facebook.

6.8.2021 kl. 12:40

I Österbottens tidning pågår en debatt om kyrkoherdevalet i Pedersöre. Harry S Backström och Mia Anderssén-Löf är uppställda i valet, som ordnas söndagen den 15 augusti. Alla medlemmar i Pedersöre församling får rösta om vem som blir deras nya kyrkoherde.

I en intervju i ÖT konstaterar Sixten Ekstrand, direktor för Kyrkans central för det svenska arbetet, att de två kandidaterna båda har ett starkt stöd i församlingen, men inom helt olika grupper. Det positiva är att det bäddar för ett högt valdeltagande. Det negativa, tror Ekstrand, är att det kan leda till polarisering. Det kan bli utmanande för den nya kyrkoherden att leda församlingen. Ekstrand hoppas att församlingsmedlemmarna stöder sin egen kandidat utan att svartmåla den andra.

”Oberoende av vem som blir vald ska den valda och församlingen leva tillsammans också efter valet”, säger Ekstrand till ÖT.

Han tycker att domkapitlet fattade fel beslut när man beslöt att kyrkoherdevalet i Pedersöre blir ett direkt val, så att alla medlemmar får rösta.

”Det är en relikt från gångna tider som vi borde komma ifrån så snabbt som möjligt. Domkapitlet borde ha beaktat församlingens önskan om indirekt val genom kyrkorådet”, säger han till ÖT.

I ett debattinlägg i ÖT svarar Mia Anderssén-Löf på de synpunkter som Sixten Ekstrand framför i intervjun. Hon menar att polarisering är en naturlig del av valprocessen.

”Det är alldeles givet att drygt 9 000 församlingsmedlemmar inte kommer att tycka och tänka lika. Det hör också till en demokratisk process, att de som röstat kommer att uppleva valresultatet på olika sätt”, skriver hon.

Hon delar inte Ekstrands åsikt om att direkt val är en ”relikt från gångna tider”.

”Det är en slutsats som jag inte delar. Att församlingsmedlemmarna direkt får påverka sin församlings ledning stärker förankringen och demokratin. Kyrkostyrelsen har ifråga om förvaltningsförfarandet vid kyrkoherdeval anvisat att valdeltagandet bör beaktas i beslutet om valsätt. I Esse, Purmo och Pedersöre har valdeltagandet genom åren varit glädjande högt. Församlingsmedlemmarna vill rösta, vill påverka och utnyttjar sin rösträtt. Det är stort och fint, och det finns all anledning att bejaka det”, skriver Mia Anderssén-Löf i sitt debattinlägg.

På Mia Anderssén-Löfs Facebook-sida går debatten vidare. I en tråd framför Sixten Ekstrand sin oro över den polarisering som hotar i Pedersöre. Han nämner en artikel i Österbottens Tidning med Torvald Hjulfors som antyder att laestadianerna inte tar ställning före valet, men efter valet ser hur situationen utvecklas och om de då bildar något eget. Han skönjer samma tendens i det andra lägret, där man på Fb fällt hårda kommentarer om Backström och till och med skrivit att man lämnar församlingen om han blir vald. ”Min oro är således alldeles berättigad”, skriver Ekstrand.

Mia Anderssén-Löf undrar i sin tur om det är lämpligt att en direktor vid Kyrkostyrelsen ger uttryck för sin oro en dryg vecka före valdagen. Hon är orolig för att det är att ”beställa en konflikt”. ”Det försvårar arbetet för den blivande kyrkoherden och kan mycket väl även påverka både valdeltagandet och väljarnas resonemang”, skriver Anderssén-Löf i tråden.

Sofia Torvalds


kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47