På gården mellan radhusen har Jonatan Gauffin lärt känna sina grannar. En del av dem har blivit vänner på djupet.

Granngemenskapen har lett både till vänskap och hjälp i vardagen

Grannar.

För två och ett halvt år sedan flyttade Jonatan Gauffin och hans fru till ett radhusområde. Det blev början på en ny tid i deras liv – en tid när de bygger gemenskap med grannarna.

4.8.2021 kl. 06:00

– När vi flyttade hit hade vi en uttalad tanke om att lära känna människorna här, säger Jonatan Gauffin.

Radhusområdet är byggt kring en gemensam innergård där man ofta stöter på grannarna.
– Det är klart att man inte synkar med precis varenda granne, men jag försöker åtminstone hälsa på alla. Jag brukar också hälsa på grannarna om jag till exempel ser dem i bussen.

Det känns naturligt att åtminstone säga hej, och vissa grannar har kommit paret nära.
– Vi känner varandra väl och har grillat tillsammans, gått på restaurang tillsammans. När vi fick vårt första barn kom de med gåvor och vi brukar uppvakta deras barn på födelsedagarna.

Den granne som han har den närmaste relationen till träffade han redan några dagar efter flytten.
– Vi möttes i bastun under den allmänna bastuturen och han började prata med mig. Många morgnar har de lånat mjölk av oss och vi av dem – det finns inte så mycket service här och vi har ungefär en kilometer till matbutiken.

Gauffin uppskattar att det bor folk av omkring 20 olika nationaliteter på radhusområdet. Han tror att många av dem som flyttat till Finland kan ha ett större behov av att umgås med sina grannar eftersom de kanske inte har ett så stort kontaktnät här.
– Många är förvånade över att vi är så öppna och säger att det kanske är för att vi är finlandssvenskar, men vi försöker säga att det är för att vi tror på Jesus.

Gemenskapen med grannarna på radhusområdet har också gett en annan tyngd åt samhällsdiskussionen.
– Vi har grannar som inte kan finska särskilt bra och det är svårt för dem att få jobb. De ägnar sig åt hårt knegande, jobbar söndagar och nattskift trots att de har tre barn. Den allmänna diskussionen i samhället slår en hårt när man känner dem som det gäller personligen och jag och min fru brukar be för dem.

Fint med vänner nära

Jonatan Gauffin har ett tips till den som vill lära känna sina grannar bättre: Krångla inte till det.
– Bara fråga det som dyker upp i tankarna. Om någon är nyinflyttad brukar jag fråga kring det, men sedan ganska snabbt gå vidare till andra ämnen. När man är ny är man ofta tacksam om någon tar kontakt.

Även om han försöker se sin strävan till gemenskap med grannarna som ett naturligt umgänge handlar det ändå om ett aktivt val.
– Men även om man har en intention måste man alltid få ett gensvar. Det går inte att pressa fram det.

Ibland kan han känna att det är lite tungt att sätta igång med att lära känna en ny människa.
– Men jag vet själv att om jag inte tar tag i det i stunden brukar jag ångra mig efteråt, för det känns ofta svårare senare.

Granngemenskap handlar också om att välja sina strider. Gauffin kan bli irriterad över att det är rörigt i sopskjulet och önska att andra skulle sortera sitt skräp bättre.
– Men är det viktigare att sopskjulet är fint än att grannarna känner att de kan ta kontakt med oss om de behöver något? Om man har ett problem med något som en granne gör är det bäst att ta upp det direkt med den människan, och gärna på ett sånt sätt att man har en god relation till grannen efteråt också.

Granngemenskapen har gett dem vänner som de kommer att hålla kontakten med även den dag de inte längre delar samma radhusgård.
– Vi levde länge utan bil och har många gånger fått uppleva att människor lånat ut sin bil åt oss. Det är ett stort förtroende. Vi köpte nyss en ganska gammal bil men tog en bra försäkring så att vi lugnt kan låna ut den.

Det känns också fint att ha vänner i närheten, inte bara för att pandemitiden gjort att vi tillbringat mer tid än vanligt hemma.
– Igår var jag ute och sprang tillsammans med min granne. Efteråt drack vi en öl på hans terrass och sedan när vi var klara med det var jag ju redan hemma.

Att hitta vänner bland grannarna ser han som en del i ett mera hållbart liv.
– Det tar ganska mycket energi att planera in saker i kalendern. I de faser när livet känns jobbigare kan det vara bra att ha lite enklare livsrytmer att falla tillbaka på, till exempel relationer med grannarna.

Erika Rönngård


Teologi. John Vikström kommenterar i en nyskriven artikel det fortsatta motståndet mot kvinnliga präster i Borgå stift. 27.12.2016 kl. 00:00

hemlöshet. Församlingarna i Helsingfors erbjuder hemlösa härbärge under hela julen och fram till slutet av januari. 22.12.2016 kl. 15:45

bönekrans. ”Jag ska inte säga upp mitt medlemskap i kyrkan under år 2014”, lovade Tiina Kristoffersson vid nyår för drygt tre år sedan. 22.12.2016 kl. 10:18

pengar. Spelberoende är svårt att upptäcka. När problemet uppdagas har det ofta redan hunnit växa sig stort. 20.12.2016 kl. 00:00

jul. Många församlingar ordnar julaftonsfester som vem som helst kan delta i. – Det ger så mycket att få göra något för andra, säger värdinnan Mona Andersson i Tenala. 19.12.2016 kl. 00:00

Helsingfors . – Det var mycket lugnare att sova här än i stadens härbärge, säger han som inte har ett eget hem. 16.12.2016 kl. 16:50

givmildhet. Kan vi förändra oss själva och världen genom att kombinera barnets blick och den vuxnas plånbok? 16.12.2016 kl. 14:53

Helsingfors. Efter en lång process blir nu Daniel Björk officiellt kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 14.12.2016 kl. 15:38

krishjälp. Evanglisk-lutherska kyrkans samtalstjänst är öppen på grund av branden i Nordsjö där fyra personer dog. 9.12.2016 kl. 13:00

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

SJÄLVSTÄNDIGHET. Jari Jolkkonen talade på självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jari Jolkkonen är biskop i Kuopio stift. 6.12.2022 kl. 13:00