– Det verkar nog som människor är mer nyfikna på hur det är att jobba som gravgrävare än att vara målare, säger Fredrik Bengts, som gillar att koppla av från vardagen på motorcykeln.

”Jag får inte sluta känna empati”

korsholm.

Han gräver gravarna och ser till att vardagen kring begravningsplatserna rullar på. Möten med människor i deras sorg har lärt honom något om ödmjukhet och att våga prata om sina egna känslor.

5.8.2021 kl. 08:30

– De bästa arbetsdagarna är när man märker att man faktiskt gör skillnad. Jag kanske hinner prata med någon som behöver prata, säger Fredrik Bengts.

För tolv år sadlade han om från att vara egenföretagare och jobbar nu vid Korsholms kyrkliga samfällighet, där han ansvarar för begravningsväsendet och fastighetspersonalen. Dagarna är varierande: praktiska uppgifter varvas med administration och telefonjobb.

Just den här morgonen nås han på begravningsplatsen i Kvevlax. Sommarsäsongen innebär mycket att göra på begravningsplatserna och Fredrik Bengts har varit på jobbet sedan före klockan sex.

– Det praktiska arbetet tar aldrig slut, konstaterar han. Men det är nog många gånger viktigare att man vårdar den mänskliga sidan.

Spontana människomöten är en del av jobbet. Människor som ser honom på området kommer fram med en fråga eller ett ärende. När han kan vill han gärna ge av sin tid, för han tänker att det kan vara viktig för någon.

– De kanske just i det ögonblicket behöver någon att prata med. Det känns bra att få det förtroendet. Jag försöker förvalta det och ge den tid de förtjänar.


fakta: Fredrik Bengts

54 år. Bor i Vörå, kommer från Övermark.

Gift med Maria, har två vuxna barn.

Lyssnar på i jobbet: Musik, ibland poddar.
– Och ibland lyssnar jag bara på tystnaden.

På fritiden: Är aktiv i kommunalpolitiken. Tycker om att vara utomhus. Kör gärna motorcykel.
– Det är mitt happy place. Det är i den stunden jag kan lämna bort allt annat.

Trivs bäst: Hemma. ”Mitt hem är min borg”, är ett talesätt som passar honom.

Kan inte sörja andras sorg

– Ibland är det tungt. Det kan vara väldigt tunga grejer man hör eller ser. Men nånstans är det också det som gör att man växer som människa och kanske får en större ödmjukhet, säger Fredrik Bengts.

– Jag har konstaterat att jag inte kan sörja en annans sorg, för då skulle jag gå under själv. Men jag får inte sluta känna empati.

Han möter människors sorg, inte bara den färska utan också den sorg som ligger kvar många år efteråt.

– Bitterheten också, att inte livet blev som det var tänkt.

Han har många gånger hört någon som mist en partner tala om allt det de planerat ihop, allt de skulle göra.

– Jag börjar själv tänka på att jag behöver vara bättre på att ta vara på den här dagen.

Han har lärt sig att alla reagerar på sorgen på sitt sätt: det finns de som gärna pratar, de som vill fly undan, de som blir arga.

– Det är olika sätt att orka leva vidare.

När det är ett barn eller en ung person som dött är det svårt.

– Det fastnar på djupet.

Har erfarenheterna i jobbet gjort det lättare att handskas med sorg i ditt eget liv?

– Jag har funderat på det själv. Jag tror inte det. De sorger jag upplevt har varit precis lika svåra som jag sett att andras varit. Men jag tror att jag har lättare att prata om mina känslor än jag hade tidigare. Det var många år jag inte förmådde att gråta.

Brukar människor vara intresserade av att höra om vad du jobbar med eller tycker de att det är obekvämt att prata om?

– Både och. Många är intresserade: Hur funkar det vid ett dödsfall? Hela den praktiska processen.

Han får svara på frågor som vad som är skillnaden mellan en minneslund och en urnlund.

– Samtidigt finns där kanske en djupare nyfikenhet, som de inte riktigt alla gånger själva kan sätta fingret på.

Emelie Wikblad


psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

fred. Vem är du? Björn Wallén arbetar med fred och fredsfostran i en orolig tid. Nu är han aktuell med en ny bok om hur du kan jobba med frågan. 5.5.2025 kl. 10:48

Teologi. Vi har kommit närmare varandra. Så säger Albert Häggblom från Slef om Kyrkfolkets teologiska symposium, en samling som varje termin samlar kristna rörelser som vill ha ”Jesus i centrum”, satsa på evangelisation och har en traditionell äktenskapssyn. 6.5.2025 kl. 11:43

FASTIGHET. Pedersöre kyrkliga samfällighet utreder en försäljning av det 25 år gamla församlingscentret i Jakobstad. Möjlig köpare är staden, som behöver utrymme för ett nytt stordagis. 5.5.2025 kl. 10:31

sociala medier. Vad hände med vår moral? Vad hände med vår viljestyrka? Varför bygger barnen så få kojor? Vad hände med vår koncentration? Varför har ungdomar så mycket ångest? Telefonen och de sociala medierna hände. Vad gör vi nu? 2.5.2025 kl. 10:59

flyktingar. Nej, det är inte rätt att prioritera flyktingar från ”kristna” länder som Kongo eller Venezuela.Justitiekanslern och diskrimineringsombudet kritiserar inrikes­minister Mari Rantanen både för hur man argumenterade och slarvade kring våra kvotflyktingar. 12.5.2025 kl. 19:00