Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Kyrka. Borde kyrkan be om förlåtelse? Den frågan var temat för en paneldebatt som avslutade seminariet om kyrkan och inbördeskriget 1918. Nej svarade riksdagsledamot Erkki Tuomioja medan panelens övriga deltagare reflekterade över vad kyrkan eventuellt borde be om förlåtelse för och av vem. 22.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapets tidning Mission blir gratistidning, den ges ut fyra gånger per år och sänds till alla understödjare och församlingar. 22.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan välkomnar semestrande finländare att arbeta som frivilliga utomlands. Det här kom fram då kyrkan informerade om sitt utlandsarbete på resemässan förra veckan. 21.1.2008 kl. 00:00

Ledare. Ledare 4/2008 Den tyske kulturfilosofen Friedrich von Schlegel har beskrivit historien som en profet som blickar bakåt. Hans landsman Konrad Adenauer, Tysklands första förbundskansler, har för sin del sagt att historia är slutsumman av alla de ting som kunde ha undvikits. Enligt den holländske kulturfilosofen och kulturhistorikern Johan Huizinga har varje kultur den historia som den kan förstå. 21.1.2008 kl. 00:00

Rolf af Hällström. I en Hbl-kolumn förra året gick teknologiprofessorn Paul Lillrank åt journalisters missbruk av ord. En trafikstockning på Västerleden kallas kaos. I verkligheten råder motsatsen, eller ordning. När trafikhindret är borta startar alla bilarna på sin tur och trafiken flyter. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stärkt andligt liv, betydelsen av medlemskap, interaktion, administration som tjänar verksamheten, globalt ansvar och ansvar för de svaga. Så ser förslaget till strategi för lutherska kyrkan 2015 ut. Förslaget överlämnades i dag till Jukka Paarma. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. I år finns ett svenskt projekt inom ramen för insamlingen Gemensamt Ansvar. Projektet har temat Arbete – genom samarbete. De ansvariga räknar med att projektet ska komma att beröra cirka 30 finlandssvenska utvecklingsstörda personer. 21.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Insamlingen Gemensamt Ansvar inleds den 3 februari. Sammanlagt 40 000 frivilliga samlar pengar som går till att hjälpa finländare med utvecklingsstörning att få jobb och till liberianer som bygger upp sitt land. 20.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans utlandshjälp levererar 130 000 tält till de områden i Kenya som drabbats av oroligheter. 19.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda har tilldelats kyrkans miljödiplom. 19.1.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen kräver i en interpellation att regeringen gör något för de svårt förföljda kristna i Indien. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. I Matteus församling i östra Helsingfors väntar bråda tider. På ett knappt år ska alla strukturer för de nya församlingsmedlemmarna från Sibbo vara klara. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Östersundom kyrka med begravningsplats, en församlingssal och kring 450 församlingsbor. Det är vad Sibbo svenska församling förlorar då kommunen mister mark till Helsingfors. 18.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomsarbetsledarna i Kvevlax, Solf, Korsholm och Replot finns en förmiddag i veckan till hands för ungdomar på högstadiet i Korsholm. 18.1.2008 kl. 00:00

Insändare.      Är förvånad över reaktionerna i Tammerfors svenska församling mot Matias Roto som kyrkoherde, Matias har vikarierat som kyrkoherde i Tenala församling och jag har bara positiva erfarenheter av honom. MVH: Stig Nyberg viceordf. i Tenala församlingsråd. 17.1.2008 kl. 16:22

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12

Samvaro. Vi har levt under ”de talandes tyranni” tillräckligt länge, nu är det dags att värdesätta tystnaden igen. Det säger den danska psykoterapeuten och prästen Ilse Sand. 15.9.2016 kl. 10:39

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00