Mikael Lindfelt: "Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet"

forskning.

När Mikael Lindfelt och hans forskarkollegor började forska om attityder till vaccination för fem år sedan hade de ingen aning om hur aktuell deras forskning skulle komma att bli.

22.6.2021 kl. 09:00

Vad försöker ni ta reda på?

– Vi forskar inte i vacciner, utan i attityder kring dem. Vårt projekt är ett samarbete mellan teologisk livsåskådningsforskning och psykologi.

– Som teologer är vi intresserade av varför frågor om hälsa och hur man bäst tar ansvar för sin hälsa blivit så viktiga. Vaccinerna har blivit ett signalvärde för något annat viktigt i livet. De kopplas ihop med frågor om föräldraansvar, om tillit och om hur samhället är konstruerat.

Vad är det med vaccin som oroar folk?

– Vaccinernas trygghet och om vi vet vad de verkligen innehåller. Vissa är rädda för nålar och just nu är många rädda för biverkningar.

Vacciner är förebyggande hälsovård. Det är enklare att förebygga sjukdomar som kan få allvarliga följder än att vårda de insjuknade.

– Då blir frågan om man litar på det medicinska etablissemanget så mycket att man – trots att man inte har symptom – tar vaccin för en sjukdom som man kanske inte ens känner till. Det blir en spänning mellan individen och samhället – vaccintäckningen förutsätter ett kollektivt ansvar som kan ställas mot det personliga ansvaret för den egna hälsan och barnens hälsa.

Varifrån kommer misstron mot myndigheterna?

– I de nordiska länderna har den stora majoriteten tilltro till myndigheterna. Men myndigheterna är inte felfria, de kan också göra misstag. Myndigheternas agerande när det upptäcktes att vi har ett hundratal människor i Finland som insjuknat i narkolepsi efter vaccination mot svininfluensa lever fortfarande starkt i människors minnen.

– En del av utmaningen är hur allmänheten uppfattar vetenskapen och processerna nu under pandemin, när både vetenskapen och myndigheterna varit tvungna att säga: vi vet inte. Men det är precis det som vetenskapen ska göra, för det finns inte forskning på det ännu – tyvärr.

Hur ska man bemöta den som är skeptisk?

– Inom vårt forskningsprojekt räknar vi med två grupper. En mycket liten men högljudd grupp vaccinkritiker, ofta också pandemiförnekare, och en något större grupp av människor som är tveksamma till vaccin av olika anledningar. Den senare gruppen kan man lägga fram argument inför.

– Forskningen ska inte gå in i diskussion med den som tvekar – vi är mera intresserade av att det finns ett sånt här fenomen. Vi jobbar med att ta fram material som kan användas av de yrkesgrupper som ska föra de här samtalen.

– Den oro som förknippas med vacciner måste tas på allvar, och samtidigt måste man förstå att alla inte oroar sig för samma sak. Därför är det väldigt viktigt att myndigheterna lyssnar på alls slags oro och tar den på allvar.

Har pandemin påverkat människors syn på vaccin?

– Attityderna har blivit positivare. Nu kommer sjukdomen så nära att kopplingen mellan vaccinet och det man skyddar sig mot blir tydlig. Man förstår att det inte är trevligt att leva i ett samhälle som är stängt.

– En insikt som vi teologiska livsåskådningsforskare ganska länge har fört fram är att vi i vårt samhälle vaggats in i en massa trygghetsföreställningar om att livet går att kontrollera. Men den känslan är rejält skakad nu.

Mikael Lindfelt sommarpratar om vaccinattityder, vaccinskeptiker, fakta och åsikter i Radio Vega den 1.7.

Uppdaterad 23.6 kl. 11.20 med information om Mikael Lindfelts sommarprat.

Text: Erika Rönngård
Foto: Satu Karmavalo, Studio Koo Photography


Kyrka. Ingen övervakningskommission utan ett organ till hjälp och stöd. Så karaktäriserar Kimmo Kääriäinen den arbetsgrupp som under hans ledning skall följa med hur kyrkans strategi förverkligas. 4.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finska Missionssällskapet som tidigare haft utjämningskampanjer två gånger i året koncentrerar sig nu på en längre kampanj. 4.3.2008 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkostyrelsen vill utveckla civiltjänstgöringen så, att kopplingen till det terriotoriella försvaret minskas. Går man in för en sådan utveckling försvinner också behovet att befria Jehovas vittnen från värnplikt och civiltjänst. 4.3.2008 kl. 00:00

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Teologi. Den nya antologin ”Luther som utmaning. Om frihet och ansvar” har utkommit.  3.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen förordar att undervisningsministeriet fastställer Dragsfjärds och Hitis kyrkliga samfällighets beslut om att renovera Dragsfjärds kyrka. 2.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans strategi fram till 2015 – Vår kyrka – gemenskap och delaktighet – godkändes av Kyrkostyrelsen. 1.3.2008 kl. 00:00

Människa. – Många i fängelserna vill höra uppmuntrande ord. Likaså på sjukhus och på gatan. Ibland frågar jag: Har du sagt att du älskar din familj? ”Nej, men nog vet de det, blir svaret.” Säg det! Inte ens den finaste Ferrari fungerar utan bensin. 1.3.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen stöder församlingen i Tusby med 300 000 euro för eftervård av krisen i Jokela. 29.2.2008 kl. 00:00

Människa. Sju cancerdiagnoser är den osannolika statistiken för Harriet Klar. Lika många gånger har hon orkat se framåt. Under den tyngsta tiden var det diakonissan som hjälpte henne att orka. 29.2.2008 kl. 00:00

Världen. Världens största bibelförlag, Thomas Nelson Inc. har meddelat att det börjar producera miljövänliga biblar. 29.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. I dag har det gått ett år sedan Kyrkpressens förnyade webbsidor öppnade. Inom några veckor förnyas sidorna ytterligare. 28.2.2008 kl. 00:00

Människa. Chansen att Gud finns är 70–30, och då är det värt att pröva på. Så resonerade ungdomsprästen Torgny Wirén när han tog sina första steg tillbaka till den tro han förlorat som 19-åring. 28.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Om en vecka, den 6 mars, har det gått tjugo år sedan de första kvinnorna vigdes till präster. 28.2.2008 kl. 00:00

Kyrka. Förslaget om ett åländskt kyrkoland, som antyds kunna fungera som påtryckning för att man skall få igenom sin vilja i andra frågor, är ogenomtänkt, säger biskop Gustav Björkstrand. Biskopen vägrar förstå, säger Ålands landshövding Peter Lindbäck. Meningsutbytet sker inför öppen ridå i de åländska tidningarna. 27.2.2008 kl. 00:00

Höstdagarna. Höstdagsreportrarna Jenni Rahja och Linnéa Boström har tagit pulsen på programledarna Emma Lidman och Patrick Koski. 5.11.2016 kl. 13:26

debatt. – Det har blivit värre, säger Johanna Korhonen om den finländska debattkulturen. Hon vill lära oss att lyssna på dem som inte tänker som vi. 3.11.2016 kl. 14:20

Framtidskyrka. Kyrkoråden försvinner. Kyrkomötesdelegaterna blir färre. Kyrkostyrelsen omorganiseras och KSCA läggs ner. De här förslagen ska förenkla beslutsfattandet och anpassa kyrkan till ett lägre medlemstal. 3.11.2016 kl. 01:00

profilen. Hon har ofta fattat drastiska beslut i livet, men tillförsikten har präglat hennes tillvaro.– Jag har litat på att jag landar där jag ska. Och de gånger jag inte landat snyggt har det också haft en betydelse, säger Margita Lukkarinen. 4.11.2016 kl. 00:00

jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38