Hopp i klimatkrisen

Kolumn.

Jag sitter och förbereder ett pass kring klimathotet som jag ska hålla för konfirmanderna i sommar. Jag googlar runt och möter rubriken ”Klimatångest allt vanligare bland unga”. Det går inte att undvika frågan – den är alltför närvarande i ungdomars liv idag. Men jag har svårt att veta hur jag ska närma mig den. Hur talar man om den globala uppvärmningen med en generation som allt mer börjar tro att allt hopp är ute?

10.6.2021 kl. 06:30

Jag funderar på frågan om vad som egentligen är kyrkans roll i krisen. Kyrkan kan inte vara expert på att föra fram fakta kring detta. Faktafrågorna är klimatforskarna mycket bättre att svara på och vi gör klokt i att lyssna på dem. Lite motvilligt erkänner jag att kyrkans uppgift inte heller verkar vara att gå i täten för klimatengagemanget. Det är viktigt, men man måste medge att människor utanför kyrkan många gånger gjort ett bättre jobb här. Kyrkans unika bidrag tror jag inte ens handlar om den teologiska tanken om att Gud satt människan att råda över jorden. Det är visserligen sant, men samtidigt är det en idé som missbrukats genom historien och bidragit till dagens kris. Människor verkar inte längre behöva den tanken för att förstå att vi har ett ansvar för planeten.

Mina ögon faller på ytterligare en rubrik: ”80 procent av Sveriges unga har klimatångest.” Och jag tänker att det kanske är här vi hittar kyrkans roll. Kyrkan är bärare av hopp. I tider när allt fler misströstar behöver kristna vara hoppets tecken i världen. Och hopp, enligt kristendomen, handlar inte om optimism. Det handlar inte om att blunda för hoten och invagga sig i falsk trygghet. Nej, hoppet har sin grund i vår förtröstan på Gud. Vi litar på att den Gud som uppväckte Jesus från det döda inte kommer att överge sin skapelse. Vi håller envist fast vid hans löften om att rädda och upprätta den värld som han själv förenat sig med när han blev människa.

Att vara hoppets tecken i världen betyder framför allt att gå i den riktning som hoppet pekar. Hoppet säger att det är möjligt att ändra på vår livsstil. Det är möjligt att vända om från beteenden som skadar miljön. Det är möjligt att blicka framåt. Det är möjligt att skapa, bygga upp och sätta barn till världen. Trots att framtiden är oviss.

Det hoppet behöver vi som kyrka ge människor idag, framför allt de unga som allt mer kämpar med klimatångest. Det kommer att vara mitt mål när jag möter konfirmanderna i sommar.

Jakob Edman är församlingspastor i Jakobstads svenska församling.

Jakob Edman


Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoskatten för 2011 höjs med 0,35 procentenheter i Vörå församling. På landsbasis är det den högsta skatteförhöjningen. Kyrkoskatten i Vörå, dit också Oravais nästa år hör, är 1,85 procent. 30.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har beslutat om hur understöden från Kyrkans forskningscentral skall fördelas för år 2011. Det största understödet, 23 000 euro, fick teologie doktor Patrik Hagman som forskar vid Åbo Akademi. 29.11.2010 kl. 00:00

Kyrka. På söndag inleds det nya kyrkoåret med första advent. 28.11.2010 kl. 00:00

Människa. Adventstiden är en förberedelsetid. Liksom påsken är den därför också en fastetid, som varar ända fram till juldagen. 27.11.2010 kl. 00:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52

Kyrka. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin. 17.6.2020 kl. 08:33

missbruk. Att bli fri från drogberoendet är inte enkelt. Men för Wolfgang Hermann var det ändå enklare än att blir fri från drogerna än från porren. Han vet vad han talar om, för han har missbrukat både droger och porr. 17.6.2020 kl. 07:00

rasism. "Jag trodde länge att det var ovanligt i Finland, och att det räckte med att jag själv inte sade fula saker." 16.6.2020 kl. 00:01

solidaritet. – Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen. 16.6.2020 kl. 00:01