Gunilla Asplund började sjunga i kyrkokören som 13-åring och tänker att det nog ligger något i det som brukar sägas om att körsångare mår bra.

Tron är grundtrygghet

kvevlax.

– I glädje och sorg och genom alla livets skiftningar har församlingen varit väldigt viktig för mig, säger Gunilla Asplund.

26.5.2021 kl. 13:18

Gunilla Asplund har bott hela livet i Kvevlax – med undantag för studieåren i Åbo – och varit aktiv församlingsmedlem lika länge.

– Man kan säga att jag har växt upp med församlingen, den har varit mitt andra hem från tidig barndom.

Som barn betydde församlingsverksamheten söndagsskola och junior. På 70-talet var församlingens ungdomsgrupp mycket aktiv.

Som vuxen tog hon sig an uppdraget att hålla söndagsskolan och gjorde det i nästan 20 år.

– Men sedan har söndagsskolan nästan helt och hållet försvunnit.

Gunilla Asplund konstaterar att mycket är annorlunda i den verklighet som församlingen lever med idag – men hon tänker inte vara en sådan person som säger ”allt var bättre förr”.

– Jag förstår ju att familjerna vill ha sina lediga söndagsförmiddagar. Det är församlingens stora utmaning, att nå ut till familjerna och människor mitt i livet.

Hon sitter med i församlingsrådet och har gjort det flera perioder. Det är intressant att få en inblick i församlingens verksamhet från den sidan.

– Jag tycker det är roligt att följa med vad som händer. Men svåra beslut är ju alltid svåra att fatta.

Hon tänker att församlingen behöver människor av olika slag: de som tittar på siffrorna, de som kan juridiken och de som tycker verksamheten är det intressanta.

För Gunilla Asplund betyder tron en grundtrygghet. Den ger ro när det är oroligt, i en själv, i omgivningen och i omvärlden. Ibland när hon går på morgonpromenader brukar hon göra dem till en slags bönevandring: hon går i skogen och går igenom familjen och släkten och församlingen.

– Det har känts som en bra start på dagen att få gå där.

Hon gick i pension från sitt jobb som tandläkare i augusti förra året och försöker nu hitta sin ”pensionärsplats”. Några gånger har hon varit med och hjälpt till i församlingens föräldra-barngrupp.

– Det är väldigt roligt. Många av mammorna är i ålder med mitt yngsta barn, så jag är som en mommo där.

Hon tycker om att se att de vill samlas där, sjunga sånger – att församlingens utrymmen blir en plats dit de unga familjerna vet att de kan gå.

Det hon annars uppskattat mest hittills i sin pensionärstillvaro är att vara utomhus i dagsljus under vintern.

– Det har jag verkligen njutit av, att vara och skida på dagtid och gå på långa promenader.

Hon har inte ännu gjort upp så mycket planer för vad hon vill hitta på när vardagen blir mindre begränsad av coronapandemin. Något som hängt med genom åren är musiken.

– Kyrkokören har jag sjungit i sedan jag var 13 år.

– Det heter ju att körsångare mår bra. Det ligger nog någonting i det.

Att få musiken att klinga tillsammans ger resonans i något inuti en också.

– Och så brukar vi åka på längre och kortare resor. Det är alltid intressant att ha något större projekt mellan varven.

Hon nämner den nordiska kyrkosångsfesten som en häftig upplevelse och något hon gärna gör igen.

När vi når det nya normala efter coronapandemin tänker Gunilla Asplund att det blir att starta om också för församlingen – att översätta det distansverksamhet och engagemang på digitala plattformar tillbaka till den fysiska verksamheten.

– Men det har varit väldigt intressant och fascinerande att se hur många som följt med de här streamade gudstjänsterna. Inte vet man ju hur många minuter de ser förstås, men det har i alla fall varit flera hundra personer också en helt vanlig söndag – och över tusen när det varit något speciellt. Det är glädjande.

Gunilla Asplund

Bor i Västerhankmo.

Har jobbat som tandläkare.

Firar i sommar fyrtio års bröllopsdag med sin man, har tre barn och tre barnbarn.

Intressen: sång och musik, att vara ute på villan och i naturen.

Emelie Wikblad


bibeln. Under fjolåret färdigställde den internationella bibelöversättningsorganisationen Wycliffe Associates ett rekordantal nya översättningar. Nya testamentet utkom på 114 nya språk och Gamla testamentet på åtta. 15.2.2021 kl. 09:44

vanda. Kyrkoherden i Vanda svenska församling Martin Fagerudd avgår och tjänsten förklaras ledig att sökas senast den 8 mars. 12.2.2021 kl. 10:10

församlingsförbundet. Han leder ett drygt hundraårigt förbund som får människor att mötas – och längtar efter att få göra det öga mot öga igen. 5.2.2021 kl. 15:53

Fariseism. Den vedertagna betydelsen av fariseism, hyckleri, är inte historiskt korrekt. Ordet farisé betyder ordagrant avskild eller separatist. Fariséerna är bättre än sitt rykte, anser Karl af Hällström. 5.2.2021 kl. 10:10

kaplansval. Irene Erkko från Espoonlahden seurakunta blir ny kaplan i Esbo svenska församling. – Det känns jättebra! säger hon. 4.2.2021 kl. 16:21

tro. Journalisten Jan-Erik Andelin tror på Gud och vill gärna diskutera det. Kaffepannan är varm, och han har mycket att säga: han har funderat ett helt liv. Men varför kommer ingen? 4.2.2021 kl. 09:25

Personligt. Ångesten, rädslan och MS-diagnosen är en del Eva Kelas liv. Men sedan ungefär tio år har hon blivit tillfreds med livet – på riktigt. – Jag har haft och har ett så rikt liv! 3.2.2021 kl. 09:50

statistik. Under coronaåret nådde kyrkan närmare 1,4 miljoner personer i individuella möten. I telefonsamtal och samtal över nätet tredubblades antalet (443 000) och vid utdelning av matkassar mer än fördubblades antalet (309 000) jämfört med året innan. 1.2.2021 kl. 11:42

Svinnmat. Ätbar mat av god kvalitet hör inte hemma i soptunnan. Stadin Safka ser till att den i stället hamnar hos mathjälpen eller i lunchrestaurangens kök. 3.2.2021 kl. 00:00

Mod. "Mod är att våga leva med ett sårbart hjärta i en värld där vårt hjärta ibland kommer att brista." 1.2.2021 kl. 00:00

kyrkoherdeval. Korsholms svenska församling har valt Mats Björklund till ny kyrkoherde i ett ytterst jämnt val. Björklund fick tolv röster flera än motkandidaten Camilla Svevar. 31.1.2021 kl. 19:36

beroende. Han drack tills hans kropp nästan gav upp. Vid nyåret tänkte Johan Ekroth tillbaka och insåg att han nu levt längre som nykter än han någonsin tidigare gjort i sitt liv. 29.1.2021 kl. 15:38

globalt. Itohan Okundaye, tidigare människohandelsoffer och asylsökande med många avslag, har blivit invald i ett råd som lyder under Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa. Hon är den enda finländska representanten. – Jag har drömt om att få jobba med de här frågorna globalt, säger hon. 29.1.2021 kl. 11:36

ungdomens kyrkodagar . Ungdomens kyrkodagar (UK) sammanträdde på distans och talade uppsökande ungdomsarbete och polarisering. Arrangörerna hoppas det var sista gången dagarna hålls helt online – men kanske en hybridversion skulle vara något för framtiden? 29.1.2021 kl. 11:00

debatt. Är mjölk- och köttproduktionen "Satans verk" eller något som välsignas av Gud? De här frågorna debatteras efter en omstridd kolumn i tidningen Kirkko & Kaupunki. 28.1.2021 kl. 14:23

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00