Oscar Taht blev hjälpledare för att han inte ville att skriban bara skulle bli en engångsupplevelse.

Saknar att diskutera ansikte mot ansikte

vanda.

– Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke, säger Oscar Taht.

14.4.2021 kl. 08:30

Oscar Taht går andra året i Helsinge gymnasium. Han sitter med i ungdomsfullmäktige i Vanda och är hjälpledare i församlingen. Under en tredjedel av hans och hans jämnårigas gymnasietid har vardagen färgats av coronapandemin. Han reflekterar över hur annorlunda det var för ett drygt år sedan.

– Alla var någonstans, alla gjorde något, ingen satt så här mycket hemma.

Nu håller han kontakt med kompisar genom att chatta, ibland pratar de via nätet under skoldagen eller samtidigt som de spelar online. Pandemin och dess följder finns i deras medvetande.

– För ett år sedan pratade vi om corona, nu pratar vi om utegångsförbud. Det är inte så mycket tal om själva viruset utan mera om påverkan på samhället och oss.

Vanan att tvätta händerna är något han tror han kommer bära med sig länge.

– Jag tror att jag kommer känna mig lite obekväm med att vara i stora folkmassor.

Vad saknar du mest?

– Nästan bara att vara ute och vara med kompisar. Det är en tid sen jag sett mera än en person.

Han har inga stora planer för när restriktionerna lättar.

– Bara att få diskutera med människor ansikte mot ansikte, för det har man inte gjort på en tid.


Har någon frågat vad vi tycker?

Oscar Taht har skrivit sina första studentprov i vår, samtidigt som de haft distansundervisning sedan före julen. Och det är stor skillnad på att sitta i ett klassrum eller framför datorn.

– Jag kan tänka att om jag nu skulle ha närundervisning skulle jag inte varit lika stressad.

Han tycker ändå att distansundervisningen funkar ganska bra.

– I några ämnen får vi göra mera. I skolan kan det ibland bli att vi bara sitter och lyssnar, men nu används uppgifterna som en närvarokoll.

Det svåra med att sitta hemma är att undvika distraktioner.

– Det är ingen som egentligen kollar vad du gör på datorn. Om du tar upp Netflix och tittar på en film, inte vet läraren om det.

Han har noterat att psykiskt mående har blivit något det talas mera om: lärarna har kunnat fråga hur de mår.

– Min grupphandledare brukar påminna oss om att tala med människor, gå ut lite.

I ungdomsfullmäktige är Oscar Taht med och funderar på det som är aktuellt för ungdomar i Vanda. Han sitter också i undervisningsnämndens svenskspråkiga sektion, där coronasituationen är ständigt aktuell. Ur hans synvinkel kunde det ha gjorts mera för att beakta ungdomarna.

– Det känns som att vi unga har lämnats mer som en sidotanke. När det talas om ifall vi ska tillbaka till närundervisning, inte vet jag om det diskuteras så mycket hur vi tycker.

Han berättar att en del klasskompisar nästan varit rädda för att komma tillbaka till skolan.

Hoppas på läger

Oscar Taht har varit med i församlingens verksamhet sen han gick hjälpledarutbildningen.

Vad gjorde att du ville bli hjälpledare?

– Egentligen hur roligt det var på skriban. Jag ville att det inte skulle bli bara en gång.

Upplevelsen som ledare är inte densamma, men det är ändå givande och roligt: att få umgås med andra hjälpledare, med konfirmanderna, lära känna nya människor.

– Det är roligt att höra hur det går där på högstadiet när det var en stund sen man själv var där.

De som är konfirmander nu tror han får en annorlunda upplevelse än han själv fick.

– Inte kan man så här via en skärm säga ”nu ska vi gå och leka en lek”.

Skriftskolan är något man gör tillsammans, konstaterar han.

– Jag har en känsla av att det också kommer påverka hur många som vill bli hjälpledare.

Om han kommer få möjlighet att vara ledare på läger i sommar vet han inte ännu, men församlingarna har förstås förhoppningen att det ska gå att ordna skribaläger så normalt som möjligt.

Emelie Wikblad


kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

GT. Också hos flitiga bibelläsare tycks Gamla testamentet falla mer och mer i skymundan. Det visade en enkät som Kyrkpressen gjorde i vintras. Vi tog frågan med GT-teologerna Lotta Valve och Antti Laato. 17.4.2025 kl. 18:30

Personligt. – Jag har en sida som litar starkt på Gud – och en som lätt faller i tvivel, säger konstnären Robert Hedengren. 17.4.2025 kl. 13:59

katolska kyrkan. Påven Franciskus, 88, är på lång sjukledighet. Efter hans tolv år som ledare för den katolska kyrkan är det mänskligt sett dags att tänka på vem som kommer att efterträda honom. 16.4.2025 kl. 10:57

PÅSK. Vi bad tre personer redogöra för ett viktigt bibelställe i påskberättelsen. De sökte sig till berättelserna om sista måltiden, Judas och Petrus. 14.4.2025 kl. 17:37

Via crucis. I sin gestaltning av Jesus har Elias Edström tänkt på manlig vänskap och hur den tar sig uttryck. Lärjungarna låg ju i famnen på Jesus. Det fanns en närhet. 14.4.2025 kl. 18:00