Tiina Kaaresvirta är studentpräst på Metropolia, Alexandra Eriksson socialpolitiskt ansvarig i Hankens studentkår.

"Det känns som om man som studerande mister en stor del av sitt liv just nu"

Studerande.

Studerande behöver stöd under undantagstiden – och antagligen klarnar det verkliga stödbehovet först när livet börjar normaliseras.

14.4.2021 kl. 00:00

Studerandes välmående är alltid en viktig fråga, men just nu är den extremt viktig, säger Alexandra Eriksson. Hon sitter i styrelsen för Hankens studentkår och är socialpolitiskt ansvarig.
Nästa vecka ordnar studentkåren en välmåendevecka, och så fort pandemiläget tillåter kurser med fysisk närvaro hoppas de kunna erbjuda en kurs i psykisk förstahjälp. På kursen lär deltagarna sig hur de kan stötta en närstående som har det svårt. Efter kursen kan deltagarna välja att bli stödhankeiter.

– Stödhankeiterna är frivilliga studerande som gått kursen och som vill finnas till hands om någon känner sig ensam eller behöver prata. Det är viktigt att vi har lågtröskelverksamhet och erbjuder en möjlighet att prata med någon.

Just nu saknar studerande verkligen sina vardagliga kontakter. För dem som dessutom nyligen flyttat till en ny stad eller ett nytt land för att inleda sina studier kan ensamheten vara extra tung. De har lämnat sin familj och vänner bakom sig och restriktionerna gör det svårt för dem både att resa hem för att träffa familj och vänner och att lära känna nya människor.

– Vi försöker ordna online-evenemang, men det är helt enkelt inte samma sak som att ses fysiskt, säger Eriksson.

Många gråter

Tiina Kaaresvirta har varit studentpräst på yrkeshögskolan Metropolia sedan 2013. Hon upplever att skillnaderna är stora mellan de studerande just nu.
– Det finns de som hittat en rutin för vardagen och kan upprätthålla sociala kontakter, men det finns också de som mår väldigt dåligt och upplever stress över att behöva tillbringa så mycket tid ensamma.

– När allt händer på Zoom eller Teams uppstår inga spontana kontakter som efter en vanlig föreläsning. Det är också många som saknar att få studera i grupp.

Alexandra Eriksson vittnar om att många särskilt saknar de alldeles vardagliga kontakterna, som att hälsa på någon i matsalen, sitta i biblioteket och läsa eller ta en lunchkaffe med någon.
– Många känner också en enormt betungande oro för framtiden eller är utmattade.

Oron kan gälla både sommarjobbssökande och huruvida man får ihop tillräckligt med studiepoäng för att få behålla studiestödet.
– Det känns som om man som studerande mister en stor del av sitt liv just nu, just när man skulle vilja kasta sig ut i livet och lära sig mer om sig själv, säger Eriksson.

Medan det fanns en tydlig framåtanda när Finland gick in i undantagstillståndet för ett drygt år sedan upplever Kaaresvirta nu att många är väldigt trötta på situationen.
– Många studerande som jag samtalar med gråter och undrar om livet alltid ska vara så här.

Hon påminner om att för den som är ung är ett år en förödande lång tid.
– När man är lite äldre har man hunnit vara med om att det kommer både lättare och svårare tider i livet och att det svåra inte varar för alltid.

Foto: Pexels/Andrea Piacquadio

Kaaresvirta upplever inte att det nödvändigtvis är fler personer än vanligt som tagit kontakt med henne, men att de ämnen som folk vill diskutera med henne är annorlunda.
– Oavsett vad de går igenom finns coronan alltid med i bakgrunden. När de får möta någon som lyssnar och uppmuntrar kommer tårarna.

Studentprästerna satsar just nu extra mycket på att föra ut budskapet om att de finns, att man kan prata med dem och att de försöker hjälpa. Den själavård de erbjuder är mycket efterfrågad, och de har också startat olika vänskapsprojekt för de studerande och ordnat samlingar kvällstid via Zoom för att försöka ersätta de spontana mötena.
– Vårt mål är att människor ska kunna mötas med låg tröskel. Det känns väldigt fint att se att människor får kontakt och blir vänner.

Alexandra Eriksson upplever att Hanken gjort ett gott jobb med distansundervisningen.
– De har anpassat sig bra och snabbt – men det betyder inte att det inte skulle ha varit tungt för studerande.

Högskolorna har gjort sitt, men Eriksson efterlyser åtgärder från statligt håll.
– Konkreta åtgärder, till exempel gällande studiestödet, skulle ha behövts redan i höstas. Det skulle vara viktigt att studerande inte behövde vara rädda att mista studiestödet om de inte orkar studera i normal takt just nu.

Studerande behöver exitplan

Alla längtar efter den vanliga vardagen just nu. Men vare sig Eriksson eller Kaaresvirta tror att enbart återgången till det normala kommer att återge alla studerande livsglädje och studiemotivation.

– De som haft svårast att klara av nedstängningen kommer att behöva stöd framöver, och vi ser inte nödvändigtvis omfattningen av det behovet än. Det är viktigt att de får tala med någon som lyssnar och stöttar och hjälper dem att komma vidare i livet, säger Kaaresvirta.

– Vi studerande skulle också behöva en exit­plan när läget börjar lugna sig. I vilket skede öppnar biblioteken och när får vi börja äta på lunchrestaurangerna? säger Eriksson.

Kaaresvirta påminner om att vi behöver hopp i dessa tider av skrämmande nyhetsinslag.
– Visst är det viktigt att vi får rapporter om vad som händer, men det är också viktigt att komma ihåg att världen har gått vidare från alla tidigare perioder av epidemier och krig. Tiderna kommer att förändras den här gången också.

Erika Rönngård


jordfästning. I takt med att finländarna i högre utsträckning inte hör till kyrkan ökar också antalet kyrkliga jordfästningar av icke-medlemmar. 1.11.2016 kl. 15:38

Ekumenikfest. Glöm trista anföranden och reformationsårsjippon. Temperaturen i Malmö Arena är värme, kärlek och intensivt hopp. 31.10.2016 kl. 18:52

Påvebesök. – Det känns som om de som är här vill enhet, säger Emma Audas, som var med när påven besökte Malmö. 31.10.2016 kl. 15:49

profilen. Kyrkan är generös, man kan få det man behöver fast man inte är så säker på vad man kan ge tillbaka, säger Malin Klingenberg. 27.10.2016 kl. 16:27

syrien. – Vi som är ledare måste visa ledarskap: att det finns en framtid för oss i Syrien, säger Harout Selimian, som leder en kyrka i Aleppo. 27.10.2016 kl. 11:12

Helsingfors. Drumsöborna förlorar S:t Jacobs kyrka, medan Petrusborna kan få sin första egna kyrka. Matteus församling söker hyresgäster. 26.10.2016 kl. 11:31

vanda svenska församling. Nu finns den goda viljan att gå vidare. Det är budskapet efter helgens biskopsvisitation i Vanda svenska församling. 24.10.2016 kl. 16:42

profilen. Att vara kristen är att ropa in dem som försvinner, säger författaren Kristian Lundberg. 19.10.2016 kl. 15:34

flyktingar. Känslan av maktlöshet gjorde att Munsala United valde att hoppa av seriespelet i augusti. Nu fortsätter laget att utmana beslutsfattarna. 20.10.2016 kl. 01:00

Äktenskap. När den nya äktenskapslagen träder i kraft nästa år kan samkönade par få en juridiskt giltig vigsel i kyrkan. 18.10.2016 kl. 15:47

biskop. Biskop Guy Erwin är osageindian, homosexuell och kristen. – Det är lätt att gå sin väg, det svåra är att stanna och jobba för kyrkans framtid, sa han under sitt Finlandsbesök. 18.10.2016 kl. 12:00

Bok. Att ta sin konst på allvar, att försöka välja sitt liv och ibland inse att det inte går. Ylva Pereras debutroman Dödsdalsdansösen handlar om att leva i en värld som kunde vara magisk men ofta blir tragisk. – Jag tror vi alla längtar efter att misslyckas men ändå märka att det bär. 17.10.2016 kl. 13:09

Bok. Naondel är Maria Turtschaninoffs mest imponerande verk hittills, tycker Kyrkpressens recensent Sofia Torvalds. 17.10.2016 kl. 13:22

Klockringning. Berghälls kyrka var först med klockringning varje dag för offren i Aleppo. Nu hakar fler församlingar på. 13.10.2016 kl. 11:02

Specialmässa. "Tänk dig Beatles LP skiva som hakat upp sig samtidigt som du hör tvättmaskinen slå på centrifugen." 12.10.2016 kl. 10:07

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00