Skärtorsdagen är viktig för Allan och Ing-Maj Melin i Kvevlax.

Ängeln visar: Han är uppstånden!

kvevlax.

– Påsken varar hela året. Vi får ta del av försoningsgärningen varje dag. För Allan och Ing-Maj Melin är påskens budskap och känsloregister trons kärna.

31.3.2021 kl. 08:30

På altartavlan i Kvevlax kyrka sitter en ängel som pekar uppåt.

– Ängeln visar: Han är uppstånden! Påskens budskap blir på det viset mycket påtagligt hela året i Kvevlax kyrka, säger Allan Melin.

– Man brukar säga att julen varar in till påska, men påsken varar hela året. Vi får ta del av försoningsgärningen och förlåtelsen varje dag. Men vi behöver påminnas om tavlans budskap, vi blir lätt hemmablinda för det, säger han.

Allan Melin och hans fru Ing-Maj Melin är aktiva församlingsmedlemmar och påsken ligger dem extra varmt om hjärtat.

– Redan som barn när vi hade bibliska berättelser i skolan reagerade jag starkt: Vad hemskt! Hur kunde de inte frige Jesus? Senare förstod jag att det var Guds frälsningsplan för oss människor.

I år saknar de båda andakterna i kyrkan som för fram till påsken, även om de också tar del av virtuellt material.

– Speciellt skärtorsdagen är viktig för mig. När ljusen blåses ut och Jesus blir övergiven av alla som stod honom nära, av lärjungarna som var rädda, då tänker jag alltid att jag säkert också skulle ha flytt, säger Ing-Maj.

Skärtorsdagen har en speciell betydelse också för Allan.

– Det har betytt mycket för mig att jag fått assistera vid nattvarden. Det är så fint att på skärtorsdag se människor komma till den måltid som instiftades då.

Och efter all rädsla och allt tvivel kommer uppståndelsen.

– Om Jesus inte hade uppstått vad skulle då vår tro vara? En tom och meningslös tro som Paulus uttryckte det? säger Ing-Maj.

De har bara missat någon enstaka påskdagsgudstjänst de senaste decennierna.

– Det blir ingen påskdag utan psalmen ”Vad ljus över griften”, säger Allan.

– Vi är traditionella av oss, tillägger Ing-Maj.

Däremot har de inga mat- eller andra påsktraditioner som är absoluta.

– Det är pliktskyldigt man äter en liten portion memma, säger Allan.

”Tantbön” och andra grupper

Ing-Maj och Allan Melin har varit aktiva i församlingsverksamhet sedan ungdomstiden.

– Församlingen är en viktig gemenskap, som ett andligt hem, säger Ing-Maj.

Det är främst bönen som kommit att bli deras främsta uppgift.

– Jag vet inte varför det blivit så, men bönen är livsnerven i relationen till Jesus. Kanske bönen också är ett kall och därför är vi med i olika bönegrupper, en grupp i församlingen och en ekumenisk bönegrupp, som kallas ”Bön för bygden” efter det centrala temat. Och själv är jag med i en grupp som vi kallar ”Tantbön”, säger Ing-Maj lite roat.

– Det är en varm och värdefull gemenskap där vi delar böneämnen, tillägger hon.

Just nu ligger all gruppverksamhet på is på grund av coronaläget, men bönerna bes ändå.

– Per e-post skickar jag ut böneämnen jag fått från olika håll till alla som brukar vara med i ”Bön för bygden”. Bönen är ett sätt att vara verksam i Guds rike, säger Allan.

Ulrika Hansson


Kultur. Han gick omkring och bar på melodislingor som pockade på att få komma ut. Under sin alterneringsledighet skrev Philip Hällund tio psalmer. 29.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. De svenskspråkiga församlingarnas ”riksdag” stiftsfullmäktige samlas undantagsvis inte i höst. 29.8.2011 kl. 00:00

Kultur. Det är svårt att vara stadsbo. Alla utanför ring ettan vet ”precis” hurdan du är. Ännu värre är det – som i Kjell Westös fall – att vara född förortsbo med rötterna utanför stadskärnan. Då vet också de som gynnats av storken och blivit nedsläppta inom spårvagnsnätet ”precis” hurdan du är. 26.8.2011 kl. 00:00

Människa. Hans första fråga till stamgästerna på Helsingfors järnvägsstation är inte ”känner du Jesus?, utan ”Hur mår du?”. 25.8.2011 kl. 00:00

Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Bok. – Vi människor beskriver oss gärna som ”homo sapiens”, den förnuftiga varelsen. Jag vill hävda att vi är den dyrkande varelsen, säger den svenska teologen och författaren Joel Halldorf. 26.11.2020 kl. 14:14

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47