Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

"Alltid när jag åstadkommit något vill jag visa det för honom: Titta pappa vad jag har gjort!"

relation.

Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig.

18.3.2021 kl. 15:01

Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes församling mitt i Helsingfors. Hon älskar stan, och är i allra högsta grad urban. Men hon gillar landet också. Hon växte upp i Staraby, cirka fyra kilometer utanför Jakobstad.

– Det är en by med femtio personer ungefär. Vi har inte ens en kiosk! En anslagstavla har vi, och en enda gatlampa när man kör in i byn.

Hon är sladdbarn, rejält yngre än sina tre systrar. Som barn cyklade hon runt i byn och lekte häst med sin bästa kompis. Hennes föräldrar hade ett litet jordbruk.

– Mitt första sommarjobb var att plasta balar, jag fick tjugo cent per bal.

– Min mamma sa att hon inte skulle ha en bonde, men de var ju så kära! De kompromissade och kom överens om att hon inte behövde göra ladugårdsjobb. Och så blev det.

När Louise var sjutton och skulle flytta hemifrån för att gå Fria kristliga folkhögskolan i Vasa insjuknade hennes pappa i prostatacancer.

Jag minns att jag fick veta att han var sjuk på första sommarlovsdagen.

– Jag minns att jag fick veta att han var sjuk på första sommarlovsdagen.

Hon funderade mycket på hur hon skulle kunna åka iväg.

– Åk! sa pappa. Han försökte också säga att det är en hög procent som överlever prostatacancer.

Men oddsen i hans fall var dåliga. Sjukdomen var så långt hunnen att det bara var bromsmediciner som gällde. Men de hoppades ändå in i det sista. Följande sommar dog han.

– Jag minns att min syster sa när han dött: ”Ja, man får vara arg på Gud.” Och det får man! Det tål han. Man måste inte säga att det var meningen så här.

Hurdan var din pappa?

– Han var snäll, högljudd. Om man tappade bort honom i en affär så var det bara att lyssna lite så hittade man honom ganska snabbt. Han var social, rolig, ganska gubbig, säger hon med mycket värme.

– Och när han blev arg blev han väldigt arg.

– Jag ser mycket av hans sidor i mig själv. Och jag vill vara som han, känna många människor, få dem att skratta så att allt känns härligt. Jag är stolt över att vara som han.

Hon har många fina och konkreta minnen. Speciellt en körresa till Tyskland som blev Louise och hennes pappas gemensamma upplevelse.

– Han var inte en speciellt begåvad sångare, men helt okej, och den här kören var kanske lite för avancerad för honom. Men han ville vara med för att de åkte på resor och för den sociala biten. Man borde bli mera sådan!

Om jag sjöng i kör sa han: Oj så fint du sjunger, ”dootro miin”!

Han var en stöttande pappa som såg och bekräftade henne.

– Om jag sjöng i kör sa han: Oj så fint du sjunger, ”dootro miin”! Du borde få ta sånglektioner. Och så köpte han ett notställ till mig.

Hon saknar honom mycket.

– Saknaden är inte lika påtaglig eller daglig längre. Men vissa stunder känner jag: Nu gör det ont.

Hon sörjer över att han inte fick se henne ta studenten och vara med när hon gifte sig.

– Och alltid när jag åstadkommit något vill jag visa det för honom, säga: Titta pappa vad jag har gjort! Och jag vet att han skulle säga ”Oj vad fint!” och berätta för sina vänner om mig.

Behovet av bekräftelse är något Louise pratar om, utan fasader och förskönanden.

– När jag tänker efter är det kanske bekräftelse jag nu söker i andra, i min chef, min man och mina vänner.

Hon berättar med en stor portion självdistans att hon ända sedan hon var liten har väntat en aning på att ”bli upptäckt”.

– Jag kunde till exempel gå på stan och tralla lite, och så skulle någon från en talangshow komma fram och säga: Du är ju fantastisk, du går direkt till final!

Var ligger egenvärdet om vi lever på att få beröm?

Hon tycker att det är komplicerat att hon själv och så många av oss lider av ett duktighetssyndrom där vi vill göra så extremt bra ifrån oss och sedan invänta applåderna.

– Var ligger egenvärdet om vi lever på att få beröm? Man är så svag. Varför är man sån?

Hon erkänner att hon utvecklat ett eget unikt bekräftelsesystem.

– Jag har ett dokument på datorn som heter ”Komplimanger och dylikt”. Om någon i jobbet exempelvis mejlat till mig: ”Det har varit ett sant nöje att samarbeta med dig”, då skriver jag in det med datum och namn. Om det gått lång tid som jag inte fått något beröm kan jag gå tillbaka till mitt dokument. Det är ju lite sorgligt, säger hon roat.

Vad tror du Gud tänker när han ser ditt behov av bekräftelse?

– Om Gud har skapat allt, också mig, så förstår han ju. Jag tror han tänker: Nu håller hon på igen, och det är okej! Allt är som vanligt på lilla jorden.

Louise är utbildad journalist och att börja jobba i en församling kändes inte helt okomplicerat. På fester har hon inte ropat ut först av alla var hon jobbar.

– Jag vill inte placeras i ett fack: Ahaa, du är sån! Det kan kännas jobbigt att tillskrivas en massa åsikter.

En del fördomar har hon stött på, men mycket handlar det också om vad hon föreställer sig att människor tänker om en troende.

– Men det finns många fördomar, mot laestadianer till exempel. Jag kommer ihåg att ett par av mina studiekompisar diskuterade laestadianer och sa att ”de har ju inte tv”, och annat i den stilen. Då sa jag att jag känner en massa laestadianer, och att de har tv, och att min pojkvän är uppvuxen inom laestadianismen. ”Oj förlåt!” sa de.

– Det blir så pinsamt för alla inblandade i en sådan här situation. Jag är en person som vill att allt ska gå smidigt och att alla ska må bra.

Hon har blivit mer feministisk med åren, och hon funderar mycket på och läser om varför Gud används mot homosexualitet, något hon inte kan omfatta.

– Jag har blivit allt mer liberal, och också säkrare i mina åsikter. Samtidigt kan jag också säga: Du tänker helt annorlunda än jag, men jag ser varifrån det kommer. Jag försöker tugga det andra anser, sedan säger jag kanske: Jag vill inte ha det, men du får ha det.

Hon uppskattar att få jobba i en församling med många kontraster.

– Johannes församling har en högkyrklig profil, finns mitt i stan, värderar traditioner, men är ändå framåt och i tiden…

Har din tro förändrats av att du jobbat i församling?

– Nej, min tro har varken blivit bättre eller sämre. Men jag har lärt mig mer om kyrkoåret!

Som många andra tänkte hon tidigare att de som jobbar i församling är lite mer ädla.

– Men alla är vanliga, och det är jätteskönt. Till och med präster är otroligt vanliga … och speciella, tillägger hon och ler.

Ulrika Hansson


Världen. De protestantiska frikyrkorna och evangeliska kyrkan i Tyskland stöder anti-rasismkampanjen Respect-Youth for peace. 19.2.2007 kl. 00:00

Teologi. De teologiska fakulteterna vid Helsingfors och Joensuu universitet och vid Åbo Akademi har tillsammans öppnat den nya webbtjänsten www.teologia.fi. På webbplatsen presenteras det nyaste och fräschaste inom den teologiska forskningen, till nytta för både studerande, teologer och den stora allmänheten. 18.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. Teologiska fakulteten och Humanistiska fakulteten vid Åbo Akademi kunde slås samman till en fakultet. Det är ett av de förslag en arbetsgrupp vid akademin kommit med. Från arbetsgruppens sida betonas att det är ett förslag. Från TF:s sida är det tummen ner för förslaget. 16.2.2007 kl. 00:00

Människa. – Kvinnoprästmotstånd, dålig behandling av homosexuella och evolutionsprotester, det är det som man hör om kyrkan. De som för den här debatten gör Gud så liten att han ryms i en liten ask. Det gör mig förbannad, säger Carola Ekrem. 15.2.2007 kl. 00:00

(Suomeksi) Kyrkpressen finns både på nätet och på papper (tabloidformat). Tabloiden utkommer i regel varje torsdag och går till 110 000 finlandssvenska hem. Det är majoriteten av hemmen i Svenskfinland. M.a.o. har Kyrkpressen den överlägset bästa täckningen av Svenskfinland av alla dags- och veckotidningar i landet, mer än dubbelt flera än närmaste konkurrent. Med en annons i Kyrkpressen når du helt klart flest människor, och dessutom till ett mycket fördelaktigt pris. Jämför själv! Och nu kan du även annonsera här på webbsidan. Tabloiden Affärsannonser, instick, bilagor Rad- och familjeannonser Webben Banners på kyrkpressen.fi Kontaktpersoner Affärsannonser Björn Sten tfn 0400 012 390 e-post bjorn.sten@kyrkpressen.fi Leif Westerling tfn 050 329 4444, fax (09) 278 4138 e-post leif.westerling@kyrkpressen.fi Jonny Åstrand tfn (06) 347 0608, 050 092 45 28 e-post cjcenter@malax.fi Tom Kytöpuro tfn (09) 612 615 41 e-post tom.kytopuro@kyrkpressen.fi   Övrigt Marianne Tanttinen tfn (09) 612 615 50 fax (09) 603 963 e-post annons@kyrkpressen.fi Tidtabell Tidningen utkommer i regel varje torsdag. Inlämning av annonsmaterial senast torsdag kl 12 veckan före. 14.2.2007 kl. 00:00

Blogga på Kyrkpressen.fi idag Kyrkpressen erbjuder dig en plats att blogga på och en färdig publik. Det är mycket enkelt och du kommer igång direkt. Inga trassliga inställningar. Två steg: 1. Registrera dig 2. Börja skriva Erfaren bloggare? För dig som redan bloggar erbjuder vi ett sätt att länka in din nuvarande blogg (som förblir helt orörd) så att det du skriver på den syns också här för alla våra läsare. Det är mycket enkelt att ställa in. Det enda du behöver är din RSS2-adress (du hittar den via din blogg). Registrera dig och läs mera i bloginstruktionerna under Blogg-menyn. Mera info? Läs blogginstruktionerna, policyn och mera om Kyrkpressens interaktiva tjänster. 14.2.2007 kl. 00:00

Tipsa oss gärna om nyheter och artikelidéer! Epost redaktionen@kyrkpressen.fi 14.2.2007 kl. 00:00

Kontakta oss gärna! Kyrkpressen Mannerheimvägen 16 A 9 00100 Helsingfors Tfn (09) 612 615 49 Fax (09) 278 41 38 Prenumerationer och adressförändringar:  (09) 612 615 50 Epost redaktionen@kyrkpressen.fi I ärenden gällande webben, kyrkpressen.fi, kontakta webred@kyrkpressen.fi Annonser Annonser (09) 6126 1550, annons@kyrkpressen.fi Läs mera under annonser. Personal Vi har också en utförligare kontaktlista. 13.2.2007 kl. 00:00

Kyrkpressen på papper Kyrkpressen är Svenskfinlands mest lästa tidning. Varje vecka når den ca 113 000 hem. Det är ca 89% av alla finlandsvenska hem. 94% av läsarna bläddrar i tidningen eller läser den från pärm till pärm. Vi är mycket stolta och glada över att tidningen är så populär. Kyrkpressen har länge varit känd som tidningen som går på djupet med ämnen. Människan och hur hon har det är bland våra viktigaste teman, och kanske därför hör också personintervjuerna (profilen) på sidan 3 till våra mest omtyckta reportage. Vi skriver också en hel del om samhället, kyrkan och kulturen. Vårt slagord är ”För ordets frihet, och det Ord som frigör”. Kyrkpressen.fi Vi jobbar gärna hårt på att hålla kvar läsarnas förtroende. Därför lanserade vi 1.3.2007 en ny webbsida, kyrkpressen.fi, som kompletterar papperstidningen. (Större uppdateringar av sajten gjordes 3.4.2008 och 7.1.2010.) Här på Kyrkpressen.fi kan du läsa nyheter varje dag. Vissa är plockade från den kommande tidningen, men många är skrivna enbart för webbsidan. En annan stor fördel med webbsidan är att du inte bara kan läsa när du vill, du kan också kommentera. Nästan allt på sajten kan kommenteras. Och så kan du förstås börja blogga! Under det första året skrevs drygt 8000 blogginlägg och ca 17 000 kommentarer på Kyrkpressen.fi, och takten ökar hela tiden. Det finns ett stort behov av att få diskutera och säga sin åsikt. Du kan också skriva en traditionell insändare direkt här på webbsidan - i mån av utrymme kommer den alltså med också i papperstidningen. Det finns mycket att upptäcka här på sajten, så surfa omkring lite. Du kan börja med nyhetssidorna eller läsa på om våra interaktiva tjänster. För att stämningen skall vara god har vi också lagt upp en policy för en bra gemenskap. Här under Kyrkpressen menyn hittar du också våra kontaktuppgifter samt info om prenumerationer och annonsering. Kyrkpressen mår bra Vi är på sund ekonomisk bas och fick nyligen vitsordet Rating Alfa av Suomen Asiakastieto i klassen Tidningsutgivning. Bara vart tionde företag i Finland når upp till den klassen. Klicka på bilden nedan för att läsa mera.   13.2.2007 kl. 00:00

May Wikström, chefredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 33 Sofia Torvalds, kulturredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi     Rolf af Hällström, allmänredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 53 Marina Wiik, vikarierande kulturredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 52 Johan Sandberg, redaktör för Österbotten fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: 050-585 6460 Christa Mickelsson, allmänredaktör, webbredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Marianne Tanttinen, annonsredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 50 Nina Österholm, allmänredaktör fornamn.efternamn @kyrkpressen.fi Telefon: (09) 612 615 51         13.2.2007 kl. 00:00

Teologi. Elisabeth Stubb läser Bibeln morgon och kväll. Ibland hittar hon saker som är jobbiga, men hon hakar inte upp sig på dem. 13.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Vid årsskiftet sammanslogs Vörå och Maxmo församling och i söndags hölls den nya församlingens första kyrkofullmäktigeval. 13.2.2007 kl. 00:00

Världen. Danska präster behöver tilläggsutbildning i gudstjänst- och psalmkunskap. Det visar en undersökning som gjorts på uppdrag av danska kyrkans prästutbildning. 12.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. – Det är viktigt att öva sig i en kärleksfull och sann dialog i familj, församling och på nationell nivå. 12.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors domkapitel skrider inte till några åtgärder mot prästen Leena Huovinen som har välsignat ett homosexuellt par. 12.2.2007 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38