Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.

Religion ska inte kunna väljas bort i grundskolan

religionsundervisning.

Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål.

16.3.2021 kl. 09:46

Sune Alén är mycket nöjd över att det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap kommer att stå på schemat i åländska skolor från hösten. Alla ska delta i ämnet, oberoende av samfund och åskådning (se KP 5/2021).

Alén är pensionerad lärare i religion och livsåskådning. Han började sitt yrkesverksamma liv som utbildad ungdomsledare inom församlingen. Han har också trettio år bakom sig som fackligt aktiv i Lärarförbundet.

– Grundskolan är en skola för alla, då ska vi inte ha ett ämne man kan välja bort för att i stället ha livsåskådning. Religion är ett otroligt viktigt ämne i dagens värld, med individualism, fanatism och konspirationsteorier.

– Om man ska tillägna sig religionsämnet utifrån konfession ser jag inte ämnet som vetenskapligt längre. Det är vårdnadshavarens uppgift att stå för den delen, inte skolans. Jag är lite kategorisk, men det viktiga för mig i det här är att det blir likvärdigt.

Det nya ämnet kommer inte att bestå av en jämn fördelning mellan alla världsreligioner och åskådningar.

– Vi kan inte blunda för att vi har en tusenårig kristen tradition på Åland och en femhundraårig luthersk tradition. Vi måste belysa situationen som den ser ut och kan inte undgå att kristendomen kommer att vara mer synlig kvantitativt.

Kan gemensamt bli ojämlikt?

På Åland har kommunerna inte erbjudit undervisning i minoritetsreligioner, som på fastlandet, och det skulle inte heller vara realistiskt med Ålands befolkningsunderlag, anser Alén. Han ser två vägar att gå.

– Ett likvärdigt ämne för alla, eller så släpper man det löst så alla får undervisning i sin egen religion, men då kan vi stryka det från skolschemat. Och då är vi tillbaka där kyrkan var för länge sedan, då man vakade över att det skulle bli så som kyrkan ansåg var bäst.

Det fanns divergerande åsikter i arbetsgruppen som tog fram förslaget till det nya ämnet.

– Men vi var rörande eniga om att vi inte vill ha många olika läroplaner för ett ämne.

En del elever från minoritetsreligioner vittnar om att de känt sig missförstådda eller som försvarare av den egna religionen när de deltagit i skolans religionsundervisning.

Hur ska ni undvika det i det nya ämnet?

– Det är en väldigt viktig fråga, och det är viktigt hur man som lärare lägger fram ämnet. Man bör vara medveten om vem man har i sin grupp, precis som man vet vilka inlärningssvårigheter vissa elever har.

– Det här fenomenet kan också hänföras till andra skolämnen. När olika politiska partier kommer upp sitter kanske en elev i klassen som har en politiskt aktiv förälder med extrema åsikter om invandrare. Den eleven måste behandlas med samma respekt som alla andra.

Om man ser till Finlands diskrimineringslag så nämns vissa diskrimineringsgrunder såsom kön, språk och religion, på det viset kunde man hävda att religion inte är helt likställt med till exempel geografi.

– Jag ser det inte alls på det sättet. Diskriminering betyder att man utsätts för påtryckning eller nedvärderande handling på grund av exempelvis hudfärg eller övertygelse. I konfessionslös undervisning ska det inte få förekomma. Jag ser det som mer diskriminerande att en person inte ska få den här kunskapen för att han eller hon tillhör en annan grupp.

– Jag är fullt medveten om att religion är en stark del av identiteten, men det är också andra saker vi tror på, som inte kan hänföras till religion.

Alén håller med om att undervisningen i religion på Åland också hittills i praktiken varit konfessionslös. Och han är inte oroad över de ökade kraven på lärarnas kompetens eller huruvida deras egen åskådning påverkar undervisningen.

– Vi har en synnerligen kompetent och behörig lärarkår. Lärarna är skyldiga att följa läroplanen, de har inte rätt att framhålla det de tycker är viktigt eller mindre viktigt.

– Det finns också läromedel, och vi måste satsa på fortbildning och att stöda varandra så det blir dialog och interaktion.

Representanter från minoritetsreligioner har inte varit remissinstans för lagförslaget om det nya skolämnet.

– Men engagera kan man göra också i efterhand, bjuda in personer från minoritetsreligioner till skolan och besöka olika samfund.

Läs mer:
https://www.kyrkpressen.fi/nyheter/59270-om-vi-bara-ser-pa-sverige-gar-vi-vilse.html

Ulrika Hansson


st patrick Irland. I dag firar irländarna sitt helgon. 17.3.2012 kl. 00:00

Den anglikanska kyrkans andlige ledare Rowan Williams går tillbaka till katedern. 16.3.2012 kl. 17:43

Nelson Mandelas förtrogne. Kritikern med humor och hjärta. Rättvisans försvarare. 16.3.2012 kl. 16:47

Gud 50 tv-gudstjänst Ralf Karlsson. Finlandssvenska tv-gudstjänster firade 50 år. 16.3.2012 kl. 16:00

kyrkhelg. Olof Edsinger är gästtalare på Kyrkhelg Syd i Helsingfors. Han ska tala om bland annat Guds helighet. 16.3.2012 kl. 09:11

Elisabeth Rehn, snart 77, har störtat med flygplan, välsignats av påven och gråtit med mödrar som förlorat sina barn. 15.3.2012 kl. 16:07

kina.   Förföljelserna av de kristna i Kina har under de två senaste åren varit de mest intensiva på två decennier. China Aid kan namnge tjugotusen försvarare av mänskliga rättigheter som kidnappades, fängslades eller hotades under fjolåret. 14.3.2012 kl. 19:05

president. Biskop Irja Askola välsignade president Sauli Niinistö och hans hustru Jenni Haukio på onsdagen. 14.3.2012 kl. 16:46

– De gamla som våra volontärer besöker är verkligt ensamma. De har inga närstående, de har ingen alls att prata med. 14.3.2012 kl. 14:07

USA. Församlingen Ecclesia uppmuntrar sina medlemmar att i fastan låta göra tatueringar som symboliserar Jesu död och uppståndelse. 12.3.2012 kl. 12:51

Demokratilängtan kan byta ansikte när den väl nått makten, säger Martyrkyrkans vänners ordförande Johan Candelin. 10.3.2012 kl. 11:14

I dag öppnade biskop Tapio Luoma sin egen Facebook-sida. 9.3.2012 kl. 16:24

Kristeligt Dagblad har lanserat en ny webbsida om pilgrimsvandring. 10.3.2012 kl. 10:00

Gemensamma kyrkofullmäktige i Borgå beslöt i går att behålla kursgården på Pellinge. 9.3.2012 kl. 10:08

Bettina Sågbom förstod tidigt hur grymt elaka vuxna människor kan vara med varann. 8.3.2012 kl. 15:31

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherden i Väståbolands svenska församling, Harry S Backström, är hittills enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre. Ansökningstiden går ut på fredag. 12.5.2021 kl. 11:39

TRÄNING. Lina Björkskogs livsfilosofi är enkel: Sådant som får dig att må bra – gör mer av det. I skolan var hon den som var med i alla innebandylag och fotbollsturneringar. Idag jobbar hon med och bloggar om träning. 12.5.2021 kl. 16:05

FRIMÄRKEN. Tuomas Anttila samlar inte längre frimärken för egen räkning. Det här får många köpare att återvända till hans nätauktioner – de vet att han inte tar undan de bästa märkena till sin egen samling, utan säljer vidare allt som kommer in. 11.5.2021 kl. 16:27

SKAPADE. Länge tyckte Linnea Ekstrand att det hon kunde – att jobba med händerna – inte var viktigt eller värdefullt. Idag är skapandet hennes yrke. 11.5.2021 kl. 09:52

bibeln. Tänk om man skulle fira ner sin vän genom taket för att vännen skulle få träffa Jesus? I den här serien berättar personer om sina favoritdoldisar i Bibeln. Först ute är teologen och författaren Alaric Mård. 10.5.2021 kl. 11:40