Inom diakonin försöker man lindra ensamheten genom att ringa upp och prata i telefon.

"Många önskar att man skulle få samlas"

diakoni.

Diakoniarbetarna pratar mer i telefon än vanligt. För många av deras klienter har det blivit svårare att klara ekonomin i restriktionernas spår – men framför allt är ensamheten svår.

20.1.2021 kl. 07:00

– Behovet av samtal och stöd fortsätter, och den e-post och de sms vi får visar att människor behöver billigare hyresbostäder, arbete, ekonomiskt stöd för räkningar – hyror, telefon och hälsokostnader, säger Karin Salenius, ledande diakoniarbetare i Johannes församling

Diakoniarbetet handlar fortfarande om att möta och stötta klienterna, men coronarestriktionerna har till viss del förändrat formen. Bodil Sandell, diakoniarbetare i Petrus församling, träffar sina klienter mer sällan – i stället är det oftare e-post och telefon som gäller.

– Coronan har gjort att det ekonomiska hjälpbehovet ökat, men sedan är det också en fråga för oss hur vi ska kunna svara på den ensamhet som folk känner, säger Sandell.

– Om man ska se något positivt i allt det negativa är det att frågan ”Vad kan jag hjälpa till med?” har väckts hos många människor.


Förlängda studier och vårdköer

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling och även hon har ringt fler telefonsamtal än vanligt.
– Inför jul har jag till exempel ringt till sådana som jag inte skulle ha ringt i vanliga fall, säger Riitakorpi.
Riitakorpi har märkt att människor som tidigare klarat sig bra fått ekonomiska problem i och med coronapandemin.

Arbetslöshet och permitteringar syns hos diakonin, och många unga får också problem när de inte längre får extrajobb vid sidan av studierna eller när studietiden förlängs på grund av att obligatorisk praktik inte kunnat ordnas. Hon har också noterat att yngre människor kan bli sittande hemma under långa sjukskrivningar när vårdköerna förlängs och planerade operationer inte blir av.

– Om man får vänta, först på operation och sedan på rehabilitering, varifrån ska pengarna komma under tiden, säger Riitakorpi.

Många saknar grupperna
När vi är tvungna att isolera oss fysiskt från andra människor betyder det att många mötesplatser i vardagen försvinner.

– Behovet av att prata med någon om sin nuvarande situation är stort. Att inte få utöva hobbyer och att inga kurser eller grupper ordnas lamslår. Tristessen tar över både enskilda och familjer, säger Karin Salenius.

Karin Salenius är ledande diakoniarbetare i Johannes församling, Bodil Sandell diakonissa i Petrus församling och Carita Riitakorpi diakoniarbetare i Matteus församling. Foto: Kp-arkiv/Erika Rönngård och Tomas von Martens.

– Det är många som önskar att man skulle få samlas. Jag tror det är värst för 70–75-åringarna. De är ju inte så gamla än och de orkar inte sitta framför teven hela tiden när coronarestriktionerna gör att mycket ställs in, säger Riitakorpi.

Petrus församling försöker lindra ensamheten bland annat genom en besöktjänstgrupp där frivilliga numera ringer de personer som de annars skulle ha besökt.

– Men det känns ledsamt att gruppverksamheten ligger nere för tillfället. Den har varit ett andningshål för de äldre, säger Bodil Sandell.

Många vill hjälpa
Petrus församling har även startat en ny whatsapp-grupp som frivilliga kan gå med i. Via den har diakonin möjlighet att föra fram de behov som finns.

– Om man ska se något positivt i allt det negativa är det att frågan ”Vad kan jag hjälpa till med?” har väckts hos många människor.

– Man kan ringa bara för att få prata med någon.

Församlingarna i Helsingfors har nyligen fått insamlingstillstånd för diakonin, vilket gör att privatpersoner kan donera pengar till diakonala ändamål.

– Vi funderar ännu på hur det här ska genomföras i praktiken, men tanken i Petrus församling är att man ska kunna hjälpa konkret – till exempel genom att betala en hårklippning, ett par skor eller en taxiresa. När man vet precis vad som behövs kommer behovet av hjälp nära, säger Bodil Sandell.

Carita Riitakorpi har en önskan: ring till diakonin om det känns som om det skulle vara skönt att få prata med någon.

– Man kan ringa bara för att få prata med någon, inte för att man har stora eller mindre problem. Det finns möjlighet att lämna ringbud till svararen också. Vi kan inte veta att ni har behov av stöd om ni inte hör av er!

Kontakta diakonin:

  • Karin Salenius (tel. 050 380 0867) är ledande diakoniarbetare,
    Viivi Suonto (tel. 050 407 5165) är diakon och Elina Tiiainen (tel 050 478 2941) är tf. diakonissa. Alla tre jobbar i Johannes församling.
  • Carita Riitakorpi (tel. 09-2340 7328 / 050 380 3986) och Mari Johnson (tel. 050 380 3976) är diakoniarbetare i Matteus församling.
  • Bodil Sandell (tel. 09-2340 7227/ 050 380 3925) är diakonissa i Petrus församling.
Erika Rönngård


film. RECENSION. Natalie Portmans regidebut är ett ambitiöst projekt. 23.12.2015 kl. 00:00

biskopens julhälsning. I biskopens julhälsning tar Björn Vikström fasta på barnet och den kanske för stora uppgift som vilar på dess axlar. 21.12.2015 kl. 00:00

samtalstjänst. Telefon, chatt, brev på posten. Alternativen är många för dig som behöver någon att tala med under julhelgen. 21.12.2015 kl. 13:42

våga fråga. Hur ska vi göra under julhelgen för att barnen inte ska lida av den tryckta stämningen oss vuxna emellan? Kyrkpressens expert svarar. 21.12.2015 kl. 00:00

bibeln. – Den kristna tron bygger på en barmhärtig Gud och det är inte bra att Gud förknippas med domstol, säger Bo-Göran Åstrand. 18.12.2015 kl. 15:26

religionsundervisning. 62 procent av finländarna är mycket eller rätt positiva till religionsundervisning i skolan. 21 procent är i sin tur mycket eller rätt kritiska. Det framgår i en undersökning som Kyrkans forskningscentral gjort. 18.12.2015 kl. 15:30

Stiftsekreteraren Virva Nyback är mycket glad över att domkapitlet valt att satsa på en organisationskonsult för att lösa problemen i Vanda svenska församling.– Konflikter sitter inte i väggarna, de går att lösa, säger hon. 17.12.2015 kl. 13:17

Bok. BOK. I sin nya roman väver Marianne Backlén samman livsberättelser från inte bara olika länder och kulturer men också olika tider. 18.12.2015 kl. 00:00

Finlands lucia. Vem identifierar du dig med i julevangeliet? Vi ställde frågan till Finlands lucia Sonja Lehto och luciakrönaren Hilkka Olkinuora. 17.12.2015 kl. 10:15

johanna almark mannila. Hon är kritisk till solistdyrkan och vill sudda ut gränsen mellan artist och publik. – För att inte ett enda korn ska falla mellan golvspringorna, säger kapellmästaren Johanna Almark Mannila. 16.12.2015 kl. 00:00

flyktingkrisen. En privatperson ansåg att kyrkoherden i Mariehamn gjorde fel då han upplåtit en lägergård som härbärge för flyktingar. 15.12.2015 kl. 10:38

norra åland. Om allt går vägen kan den nya församlingen inleda sin verksamhet 2018, skriver Ålandstidningen. 15.12.2015 kl. 10:25

film. RECENSION. Regissören Mika Kaurismäki sällar sig till den skara som mest av allt tycks fascineras av drottning Kristinas sexualitet. 14.12.2015 kl. 12:34

Laestadianernas Fridsföreningars Förbund LFF har anställt Richard Eklund som ungdomsarbetare från och med nästa år. 14.12.2015 kl. 12:05

Märta Måås-Fjetterström. Staffan Stalledräng är en skugga i lucias ljuståg. En gång var han betydligt synligare i nordisk folklore. 13.12.2015 kl. 11:28

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41