Trygve Cederberg väjer inte undan för debatter – i själva verket älskar han att debattera. En gång gick han in i kristdemokraternas valtält i Jakobstad och argumenterade i en timme.

Trygve Cederberg: "Jag tänker gå in i varenda diskussion och jag kommer aldrig att ge mig"

bibeln.

När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord.

4.1.2021 kl. 09:53

När Trygve Cederberg studerade teologi vid Åbo Akademi på 1980-talet gick han en själavårdskurs med Erik Ewalds.

– Jag minns det som igår. Ewalds sa: Idag ska vi bota en homosexuell.

Ewalds berättade om ett själavårdsfall han haft, om en person som varit homosexuell och sedan blivit heterosexuell. Poängen var att homosexualitet var en psykisk störning som gick att bota.

– Jag var lite på tjugo och jag blev jättepåverkad av det här. Det här är den klassiska teorin som fortfarande lever kvar i en del kristna sammanhang: om du är pojke och din far är frånvarande så längtar du efter den frånvarande fadern, och den längtan projiceras på andra män. Det är en otroligt seglivad myt.

Mycket av detta omfattade Trygve Cederberg då. Senare kom han till att det var ohållbart. Rörelsen mot den han är i dag var långsam. I nästan tio år arbetade han som präst, idag är han sedan många år tillbaka lärare i religion och filosofi.

– Jag är uppvuxen i en prästfamilj och hade varit intensivt engagerad i kyrkan i hela mitt liv. I något skede ville jag ta ett steg ut, se på det hela från en annan position.




Jag ger mig aldrig

Framför allt i sin ungdom läste Trygve Cederberg ofta Bibeln.

»I gymnasiet läste
jag tio kapitel per dag.«

– När jag gick i gymnasiet läste jag tio kapitel per dag.

Han är inte den som kan läsa upp bibelord ur minnet, på beställning. Men när det gäller frågor han debatterat mycket – som
hbtiq-frågor och skilsmässa – kan han bibelställena utantill, ordagrant.

– Det finns kanske 100 bibelställen som har att göra med den debatten.

Att han debatterar med hjälp av Bibeln har att göra att han vill möta de konservativa på deras egen spelplan.

– Det finns många som kallar sig bibeltrogna som gärna debatterar med liberala för att de vet att de liberala inte kan citera Bibeln. Men jag bestämde mig för att vara ännu mer bibeltrogen än de bibeltrogna, och se vart det leder. Jag vill visa att de själva inte följer den bibeltrohet de förkunnar.

I något skede började det kännas tröttsamt. Särskilt under de första debattåren märkte han att argumenten ständigt snurrade i huvudet.

– Jag tänkte: jag orkar inte tjafsa om det här. Men sedan tänkte jag tvärtom: Jag kommer gå in i varenda diskussion och jag kommer aldrig att ge mig! Jag bara håller på! Jag tycker det är kul.




Men hjälper det dig att uppnå ditt syfte?

– Den frågan har jag fått jättemånga gånger. Jag tror knappast att jag omvänder dem jag debatterar med, men jag tror det finns ganska många läsare runtomkring som påverkas.

Dessutom drivs han av en känsla av att han vill rätta till ett felslut. Han vill inte gå med på att det finns ett läger som kallas ”bibeltrogna” och som följer Bibeln, och ett annat som inte gör det.

– Jag kan inte låta den naiva och förenklade bilden stå oemotsagd. Fler ”liberala” teologer borde gå med i debatten, för hela uppdelningen i ”liberal” och ”konservativ” är ju falsk.

Så här tänker han: om du uppfattas som liberal eller konservativ beror på vilken fråga du tittar på.

– Tittar du på samkönade äktenskap får du ett läger. Tittar du på vigsel av frånskilda har du en helt annan grupp. Tittar du på barnaga finns det bara liberalteologer i hela Finland och de konservativa finns i USA.

Det mest kärleksfulla

Hur skulle han då själv definiera ordet ”bibeltrogen”?

– För mig skulle en bibeltrogen person vara den som följer det mest centrala i Bibeln: gyllene regeln och dubbla kärleksbudet.

Han tänker att det ju ändå är kärlek så mycket i Bibeln handlar om. Varför uppmanas föräldrarna i Gamla testamentet att slå sina barn med ris och käpp? För att det ansågs vara det mest kärleksfulla man kunde göra för sitt barn.

»Tittar du på barnaga finns det bara liberalteologer i Finland.«

– ”Den som spar på riset hatar sin son.” Många kristna i USA ser på det så fortfarande. Hela vägen handlar det om samma sak: vad är det mest kärleksfulla?

I praktiken, menar han, söker alla kristna de mest kärleksfulla lösningarna, vilket leder till att buden relativiseras.

Ta skilsmässa.

– Det finns väldigt stränga regler gällande skilsmässa i Bibeln. Jesus säger ju att den enda orsaken till att man får skilja sig är otukt, alltså otrohet. Paulus säger att om en icke-troende partner vill skilja sig från en troende partner, då är det tillåtet. Men det är bara de här två fallen som är okej.

Men det skulle samtidigt betyda att du inte får skilja dig om din partner misshandlar dig. Eller om din partner är missbrukare.

– Alla förstår att det inte är kärleksfullt att en kvinna ska stanna kvar i ett äktenskap där hon blir slagen gul och blå. Det går ju inte. Men om man säger att du alltid ska följa Bibeln, då måste du ju koppla bort förnuftet och säga: Nej, kvinnan måste stanna.

Hans poäng är att vår syn på vad som är rätt och rimligt förändras. Före 1900-talet tyckte inga teologer att kvinnor kan ha samhällsledande positioner. Men idag sitter kvinnor i kyrkomötet. En kvinna leder det kristdemokratiska partiet.

Kvinnor är präster, och biskopar.

– Alla så kallade bibeltrogna godkänner att kvinnor sitter i kyrkomötet. Men tänk efter: vad står det i Bibeln? Kvinnan får inte ställa frågor vid kristna samlingar, utan om hon undrar över något ska hon fråga sin man efter att de har kommit hem. Är det en som sitter i kyrkomötet och bestämmer över kyrkans linje?

Allt är inte tillåtet

Problemet med att försöka följa Bibeln bokstavligt, menar han, är att det leder till att man måste gallra. Allt kan man inte följa, men hur ska man välja det som efterföljs?

– Det vanligaste svaret är att de ceremoniella och rituella reglerna inte gäller, men nog de etiska reglerna. Men det finns en hel hop problem med den uppdelningen.

Det är exempelvis svårt att skilja mellan dem, gränserna är så otydliga. Samhällsreglerna och de etiska reglerna går in i varandra.

– I praktiken blir det godtyckligt.

Själv skiljer han mellan etik och dogmatik.

»I praktiken blir det godtyckligt.«

– När det gäller etiken finns gyllene regeln och dubbla kärleksbudet. Paulus skriver faktiskt att den som älskar sin medmänniska har uppfyllt lagen. Det är välformulerat, och det är min ledstjärna. Vad dogmatiken gäller håller jag mig till trosbekännelsen.

Ett argument han ofta hör gällande samkönade äktenskap är att om man tillåter det är ju precis vad som helst tillåtet.

– Absolut inte! Misshandel är inte tillåtet. Mord är inte tillåtet. Lögn är inte tillåtet. Bedrägeri är inte tillåtet. Allt som inte är kärleksfullt är inte tillåtet.

”Ibland blir jag rasande”

Vad är det som driver Trygve Cederberg framåt, år efter år? Vad är det som får honom att gå till kristdemokraternas valtält och debattera Bibeln i en timme?

– Jag fortsätter för att jag tycker det är så otroligt orättvist och orimligt att artikulera en bibeltolkning där man säger åt homosexuella: du ska leva ensam hela ditt liv, du ska förneka din kärlek. Men samtidigt säger man till en frånskild: du får ha kärlek, du behöver inte leva ensam. Med bräckliga gränsdragningar fördömer man den ena människans liv och godkänner den andras.

– Ibland blir jag rasande … Kvinnliga pastorer eller präster som tillåter sig att att undervisa men fördömer homosexuella. Eller ”bibeltrogna” präster som viger frånskilda och påstår sig följa Bibelns äktenskapssyn. Hur kan man hålla på på det sättet!

Men medan han är frustrerad kan han förstå den rädsla som följer med att ge upp det man trott på i hela sitt liv.

– Den rädslan har jag haft i mig också, som yngre. Det är för att man är så väldigt rädd för att hela ens kristna tro ska tas ifrån en. Det är som att skala en lök: om jag skalar bort det första lagret och sedan det andra och tredje – jag har ju inget kvar!

Men vad tror du på? Vad har du kvar av din lök? Tror du på mirakel?

– Jo, det gör jag nog. Bespisningsundret till exempel. När de frågade om det av den liberala biskopen KG Hammar så svarade han: ”Jag tror egentligen att den berättelsen är en uppmaning att dela med oss av det vi har.” Njaaah, där är jag inte riktigt med på kärran. Jag tror att det hände något övernaturligt, att Jesus faktiskt förvandlade fiskarna och bröden.

Trygve Cederberg håller också fast vid trosbekännelsen.

– Om jag lämnar trosbekännelsen, då är jag inte kristen mer.

Text: Sofia Torvalds
Foto: Johan Sandberg


Kultur. Det började som barnens julbön 1999. Sedan dess har jultablån i Gamlakarleby stadskyrka vuxit till en timmeslång förställning av drama, dans, sång och dialog. 10.12.2010 kl. 00:00

Människa. I Namibia kallades jag den finska flickan. Jag har arbetat hårt för att bli en namibisk flicka. 9.12.2010 kl. 00:00

Ledare. När Egypten väljer parlament höjer varken egyptierna eller resten av världen på ögonbrynen. Därför blir det inte mer än ett par spalter kring valet häromveckan alltmedan medierna armbågas runt politiskt skvallerstoff från Wikileaks. 9.12.2010 kl. 00:00

Kultur. Kyrkpressens webbartiklar har försetts med en Gilla-knapp och kommentarmöjlighet via Facebook. 9.12.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. På förra årets firmajulfest övergav vi tingel-tangelklapparna till förmån för mer personliga ”presentkort”. Några veckor före festdagen dök det upp en låda i kafferummet för små röda kort: ”God jul, kära kollega! Det är roligt att jobba med dig! Jag är glad att kunna göra följande för dig...” 9.12.2010 kl. 00:00

Samhälle. När den offentliga sektorn inte klarar av alla sina uppgifter blir frivilligarbetet allt viktigare. Församlingens erfarenhet av diakoni får aktualiserad betydelse i kommunsammanslagningens tidevarv. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. I år ordnas för första gången julvälsignelser för hela familjer i Helsinfors domkyrkoförsamling. 8.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Predikan i självständighetsdagens gudstjänst i Helsingfors domkyrka hölls i år av Tammerforsbiskopen Matti Repo. 7.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vandaborna demonstrerade för eget församlingshem. 7.12.2010 kl. 00:00

Människa. Som kristen är han en andra klassens medborgare. Det medger Dennis Datta gärna och utan att darra på rösten. I hans hemland Bangladesh är det islam som gäller. 2.12.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Vägen mellan Las Palmas och Tejeda på Gran Canaria är minst sagt krokig. Som en magsjuk jätteorm slingrar sig asfalten mödosamt mellan allt mer hisnande stup och stammar. Kilometermarkeringarna passeras i snigelfart trots den nya hyrbilens styrka och smidighet. 2.12.2010 kl. 00:00

Ledare. TD Hanna Salomäkis grundliga inventering av de inomkyrkliga väckelserörelserna dimper ner i ett läge när de som lotsar det finländska folkkyrkoskeppet har all anledning att fördjupa sig i analyserna. 2.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Väckelsefolket är folkkyrkans skarpaste kritiker. Samtidigt är de flitigast när det gäller att läsa Bibeln och gå i kyrkan. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Vanda anlitar frivilliga att tända ljus vid gravarna på stadens begravningsplatser i jul. Tjänsten är tänkt för personer som inte själva har möjlighet att tända ljus vid sina anhörigas gravar under julen. 1.12.2010 kl. 00:00

Kyrka. Insändare och skrivelser kring ungdomsarbetet i Karleby möter både förståelse och kritik hos biskopen. 30.11.2010 kl. 00:00

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

sommar. Vare sig du hör till dem som anser att sommaren är till för att slappna av, eller söker något att underhålla dig med när evenemang och läger är inställda. 21.6.2020 kl. 10:00

extremsport. Att springa 100 kilometer och ro över Östersjön är två saker Eddie Myrskog kan kryssa av sin bucket list – och nästa utmaning är utritad på kartan. Lockelsen ligger i att testa sina gränser och att göra något för andra. 18.6.2020 kl. 13:52