Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

Hilkka Olkinuora: "I år kläs julen av alla måsten"

annorlunda jul.

– Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det.

16.12.2020 kl. 11:00

– Under mitt långa liv har min utgångspunkt för julen blivit att julen är ett sinnestillstånd. Utgår man från det blir man av med många måsten på en gång, säger prästen och skribenten Hilkka Olkinuora.

Julen lutar sig tungt på traditionerna. Vi drömmer om att julen ska vara som den alltid har varit, men å andra sidan är det ofta upprätthållandet av traditionerna som skapar den ökända julstressen.

I år är det i stället många av oss som tycker att det känns svårt att inte få fira jul som vi brukar.

– Om coronaviruset som ställt till med så mycket problem kan hjälpa oss med något så är det just att klä av julen alla måsten. Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira.

"Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira."


Hilkka Olkinuora har
levt i olika bonusfamiljer i femtio år och säger att det fått henne att inse att talesättet ”Om du vill få Gud att skratta, berätta om dina planer för honom” stämmer väldigt väl. I bonusfamiljer får man ofta flytta festerna fram och tillbaka i almanackan.

I hennes familj fick man ofta välja ut en dag som man kallade för julafton – ibland firade de så många som tre julaftnar.

Plan B kan bli ny tradition

Redan för många år sedan förde hon fram idén om att minska julstressen genom att varje familjemedlem får välja en tradition eller sak som är viktig under julen. Sedan satsar man på de utvalda julsakerna och nedprioriterar resten.

I år kan vi använda oss av samma princip för att sätta igång en diskussion om vilka jultraditioner som faktiskt är viktiga för oss, och varför vi längtar efter dem.

Idén om en julsak per person kom ursprungligen från Olkinuoras goda vän Kirsti Manninen. I Manninens familj hade till exempel det yngsta barnet önskat sig julgröt som sin julsak. Den övriga familjen svarade förvånat att de ju redan äter risgrynsgröt till jul. Jo, sade barnet, gröten finns – men alla har så bråttom bort från bordet.

– För barnet handlade julgröten om frid och gemenskap. Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt.

"Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt."


För många kommer
julen under coronaåret att bli en jul där vi måste avstå, och inte bara från den onödiga julstressen. Olkinuora tror inte att vi kan bli av med den sorgen enbart genom att tänka positivt.

– En attitydförändring till det positiva sker inte i ett huj. Man får sörja den jul som man upplever att går förlorad. Sörj färdigt det du sörjer, men sök sedan upp lösningar.

Julen efter ett år av inställda planer lyfter också fram Maria och Josef i ett annat ljus.

– De hade inga nätverk och de visste inget om tidtabellerna. Osäkerheten och ovissheten hör människolivet till, men tidigare har vi kanske inte behövt tänka på att julen också har den här sidan.

Det här året får vi kanske se hur de viktiga traditionerna får leva på ett annat sätt.

– Kom ihåg att årets plan B kan bli din nya tradition. Ett nytt slags jul är också ett bra tillfälle att fundera över hur det här året har förändrat mig. Jag är inte samma tomte som i fjol, alla har vi förändrats.

Fler har upplevt ensamheten i år

Innan pandemin slog klorna i Finland och världen brukade Hilkka Olkinuora besöka någon pensionärsgrupp åtminstone en gång i månaden. Ensamhet var det tema som grupperna oftast ville diskutera.

– Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig. Coronan har gjort ensamheten till en delad upplevelse, och vi får hoppas att vi är ödmjukare och klokare under kommande jular.

"Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig."


Hon uppmanar oss
att lyfta blicken och se oss omkring om vi inte trivs med vår ensamhet.

– Man kan ta på sig masken och lussa i hela trappuppgången eller ha en konsert på höghusgården. Med mask och distans kan vi ändå komma ut ur huset. Fast det inte går att ta din lussekatt och fika med grannfrun i år kanske man ändå kan hitta något att göra gemensamt. Om du ler bakom din mask kanske det kan bli början på en vänskap.

Erika Rönngård


Kyrka. Missionskonferensen Who knows where? går av stapeln på Lärkkulla i Karis inkommande veckoslut. 20.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Fastlagssöndagen är namnet på den söndag som inleder den tre dagar långa fastlagen och som föregår den fyrtio dagar långa fastan. 22.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Retreatcentret S:t Davidsgården i Rättvik  i Dalarna är ”slutet utåt men öppet inåt”. 19.2.2009 kl. 00:00

Människa. 18.2.2009 kl. 00:00

Människa. "Den katolska kyrkan känns närmare urkyrkan än den lutherska." 19.2.2009 kl. 00:00

Teologi. ”Där nöden är störst” heter den första samlande framställningen om finlandssvensk diakoni. 19.2.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Bykyrkan skulle den heta i vanliga fall, stället där vi killar samlades på söndagseftermiddagar klockan fyra. 19.2.2009 kl. 00:00

Ledare. Den sovjetiske diktatorn generalissimus Josef Stalin har präglat talesättet att en enskild människas död är en tragedi, en miljon döda är statistik. Ett annat talesätt som uttrycker samma sak lyder: vi ser inte träden för skogen. 19.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Då stiftsfullmäktige höll möte i Borgå på tisdagen fanns det flera frågor som väckte diskussion. Till dem hörde stiftets strategidokument och hur det ska förankras i församlingarna. 18.2.2009 kl. 00:00

Samhälle. Patienter och sjukhuspersonal i Danmark vänder sig allt oftare till landets sjukhuspräster. Det visar både en patientundesökning från Rikshospitalet och en rundringning av Kristeligt Dagblad. 17.2.2009 kl. 00:00

Samhälle. Det finns långt gångna planer på en omorganisering av Åbo Akademi från och med år 2010.  Förslaget oroar dekanus Ingvar Dahlbacka vid Teologiska fakulteten. 17.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ungdomsarbetsledare, barnarbetsledare, diakoner och kantorer kan i framtiden vigas till ett eget kyrkligt ämbete. 17.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. De finländska kyrkornas ledare uppmanar oss i sitt fastemanifest att ta ansvar för invandrare och försvara deras människovärde. 15.2.2009 kl. 00:00

Kyrka. Borgå stifts strategi, verksamhet och ekonomi samt begravningslagen finns på agendan då stiftsfullmäktige samlas i Borgå i morgon 17.2. 16.2.2009 kl. 00:00

Samhälle. Här kan du ladda ner Kyrkpressens utbildningsbilaga som kom tillsammans med tidningen vecka 7.  Utbildning 2009 5.65 Mb 13.2.2009 kl. 00:00

Faddrar. "Förebilder hjälper oss att förstå vem vi är." 24.5.2018 kl. 00:00

Upptäcka. Många stannar kvar i stan över sommaren, antingen av egen vilja eller som ett måste. Storstan kan också vara ett smultronställe. 24.5.2018 kl. 00:00

Kyrkomötet. Initiativet om ett äktenskap som omfattar även samkönade par förkastades. Biskopsmötet ska ändå fortsätta utreda alternativ för att lösa kyrkans tudelning i äktenskapsfrågan. En sådan kompromisslösning nådde kyrkomötet på fredagen. 18.5.2018 kl. 12:14

Kyrkomötet. På onsdagskvällen tog kyrkomötet återigen upp frågan om samkönade par kan vigas i kyrkan. När debatten avbröts på torsdag eftermiddag stod många ännu i kö till talarstolen. Däremot kom kyrkomötet till ett beslut om att inte avstå kyrkans vigselrätt. 17.5.2018 kl. 15:58

Kyrkomötet. Valen i kyrkan är problematiska och polariserande, anser en grupp kyrkomötesombud. Ett valsätt där kandidaterna rangordnas kunde vara en bra lösning. Kyrkomötet beslöt jobba vidare med initiativet. 17.5.2018 kl. 10:55