Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

Hilkka Olkinuora: "I år kläs julen av alla måsten"

annorlunda jul.

– Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det.

16.12.2020 kl. 11:00

– Under mitt långa liv har min utgångspunkt för julen blivit att julen är ett sinnestillstånd. Utgår man från det blir man av med många måsten på en gång, säger prästen och skribenten Hilkka Olkinuora.

Julen lutar sig tungt på traditionerna. Vi drömmer om att julen ska vara som den alltid har varit, men å andra sidan är det ofta upprätthållandet av traditionerna som skapar den ökända julstressen.

I år är det i stället många av oss som tycker att det känns svårt att inte få fira jul som vi brukar.

– Om coronaviruset som ställt till med så mycket problem kan hjälpa oss med något så är det just att klä av julen alla måsten. Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira.

"Ta grötskeden i din egen hand, fira den jul du kan och vill fira."


Hilkka Olkinuora har
levt i olika bonusfamiljer i femtio år och säger att det fått henne att inse att talesättet ”Om du vill få Gud att skratta, berätta om dina planer för honom” stämmer väldigt väl. I bonusfamiljer får man ofta flytta festerna fram och tillbaka i almanackan.

I hennes familj fick man ofta välja ut en dag som man kallade för julafton – ibland firade de så många som tre julaftnar.

Plan B kan bli ny tradition

Redan för många år sedan förde hon fram idén om att minska julstressen genom att varje familjemedlem får välja en tradition eller sak som är viktig under julen. Sedan satsar man på de utvalda julsakerna och nedprioriterar resten.

I år kan vi använda oss av samma princip för att sätta igång en diskussion om vilka jultraditioner som faktiskt är viktiga för oss, och varför vi längtar efter dem.

Idén om en julsak per person kom ursprungligen från Olkinuoras goda vän Kirsti Manninen. I Manninens familj hade till exempel det yngsta barnet önskat sig julgröt som sin julsak. Den övriga familjen svarade förvånat att de ju redan äter risgrynsgröt till jul. Jo, sade barnet, gröten finns – men alla har så bråttom bort från bordet.

– För barnet handlade julgröten om frid och gemenskap. Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt.

"Det vi förknippar med julen har en inre betydelse, och därför är det bra att försöka nysta fram vem som vill ha glädje och aktiviteter och vem som vill ta det lugnt."


För många kommer
julen under coronaåret att bli en jul där vi måste avstå, och inte bara från den onödiga julstressen. Olkinuora tror inte att vi kan bli av med den sorgen enbart genom att tänka positivt.

– En attitydförändring till det positiva sker inte i ett huj. Man får sörja den jul som man upplever att går förlorad. Sörj färdigt det du sörjer, men sök sedan upp lösningar.

Julen efter ett år av inställda planer lyfter också fram Maria och Josef i ett annat ljus.

– De hade inga nätverk och de visste inget om tidtabellerna. Osäkerheten och ovissheten hör människolivet till, men tidigare har vi kanske inte behövt tänka på att julen också har den här sidan.

Det här året får vi kanske se hur de viktiga traditionerna får leva på ett annat sätt.

– Kom ihåg att årets plan B kan bli din nya tradition. Ett nytt slags jul är också ett bra tillfälle att fundera över hur det här året har förändrat mig. Jag är inte samma tomte som i fjol, alla har vi förändrats.

Fler har upplevt ensamheten i år

Innan pandemin slog klorna i Finland och världen brukade Hilkka Olkinuora besöka någon pensionärsgrupp åtminstone en gång i månaden. Ensamhet var det tema som grupperna oftast ville diskutera.

– Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig. Coronan har gjort ensamheten till en delad upplevelse, och vi får hoppas att vi är ödmjukare och klokare under kommande jular.

"Först nu när ensamheten drabbar oss alla blir den synlig."


Hon uppmanar oss
att lyfta blicken och se oss omkring om vi inte trivs med vår ensamhet.

– Man kan ta på sig masken och lussa i hela trappuppgången eller ha en konsert på höghusgården. Med mask och distans kan vi ändå komma ut ur huset. Fast det inte går att ta din lussekatt och fika med grannfrun i år kanske man ändå kan hitta något att göra gemensamt. Om du ler bakom din mask kanske det kan bli början på en vänskap.

Erika Rönngård


Världen. Påven Benedictus XVI uttalade sig i måndags för upprättandet av en palestinsk stat när han landade i Israel under sin första resa i Mellanöstern. Samtidigt fördömde han med skarpa ord antisemitismen "som fortsätter att sticka upp sitt fula huvud". 12.5.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp har tvingats avbryta sitt arbete i östra Tchad på grund av uppblossade strider. Alla av biståndsprogrammets arbetare, bortsett från två personer, evakuerades när rebellerna nådde flyktinglägret i Koukou. 13.5.2009 kl. 00:00

Världen. Kristna radio och tv-program når varje vecka hundratusental och kanske upp till en miljon människor i norra Afrika. 12.5.2009 kl. 00:00

Världen. Påven deltar i både politiska och religiösa samtal under sitt besök i Israel och Palestina. 11.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Man vill kontrollera trossamfund som inte hör till den ortodoxa kyrkan. 11.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Världsfredsveckan till minne av situationen i Israel och Palestina firas 4–10 juni. 11.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkomötets vårsession avslutades på fredag. 8.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkostyrelsen har gett ut en bön för dem som väntar barn. Församlingarna kan använda bönen som en del av förbönen till exempel i mässan på morsdagen. 9.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Korset på Drumsö kyrkas klocktorn tas ner för restaurering. 8.5.2009 kl. 00:00

Världen. Religionens roll i Afrikas utveckling verkar positiv i ljuset av forskning. 8.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kvinnobanken, som grundades i maj 2007, väcker fortfarande stort intresse bland generösa privatpersoner och företag. 8.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. Diskussionen om faddrar fortsatte på torsdagen i kyrkomötet då man förde remissdiskussion om ett ombudsinitiativ om fadderskap och dop. 7.5.2009 kl. 00:00

Nina Österholm. Det susar och brusar svagt från rör, ledningar och tuber. På tre skärmar kan man följa med hjärta, andning och syresättning. Tre kuvöser tar upp största delen av rummet. De påminner om jättefågelholkar av genomskinlig plast med varsin pytteliten fågelunge inuti. 7.5.2009 kl. 00:00

Ledare. I samband med diskussionerna om och kring det förestående biskopsvalet har det framförts varningar för en situation som leder till att en så kallad plan B snart är en verklighet. 7.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. – Barnets rätt är den vuxnes skyldighet. Barnet har rätt till skydd och omsorg, påminde pastor Hans Tuominen från Vanda med hänvisning till att FN:s konvention om barnens rättigheter fyller 20 år i år. 7.5.2009 kl. 00:00

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09

biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56

Åbo. Varje vecka öppnar de sitt hem för studerande. Målet är att så en kärlek till kyrkan hos dem som ska tjäna den i framtiden. Samtidigt förenar söndagslunchen också människor som inte skulle fira gudstjänst tillsammans. 16.11.2018 kl. 16:05