Medan barnen leker delar föräldrarna vardagen med varandra

kvevlax.

Barnen får leka och föräldrarna umgås kring en kopp kaffe. I föräldra-barngruppen kan familjer knyta kontakter till andra i samma livssituation.

25.11.2020 kl. 19:27

På onsdagsförmiddagar vid halv tio öppnar Stallet, mellan församlingshemmet och kyrkan i Kvevlax, sina dörrar för föräldrar och barn.

– Det är en öppen klubb, så det behövs inga anmälningar och man kommer när man kan och vill, säger diakonissan Nina Andrén som leder föräldra-barngruppen.

De brukar oftast börja samlingarna med att sätta sig i en stor ring och ha en sångstund, med barnsånger av alla slag. Sedan fikar de tillsammans.

– Resten av tiden är oftast fri samvaro med lek och föräldrarna får lära känna varandra och diskutera allt mellan himmel och jord. Just nu har vi enbart mammor med, men ofta har det också varit någon eller några pappor eller någon mor- eller farförälder.

– Det är roligt att barnen får leka tillsammans och vi vuxna får dricka en kopp kaffe och umgås, säger Lina Källskog, som började vara med på samlingarna med sina barn Juline och Elis för ett och ett halvt år sedan. Hon hade bekanta som varit med och som rekommenderade gruppen.

Lina, Juline och Elis. Foto: Nina Andrén

– Det blir ett jättebra band till de andra mammorna. Många är sådana som jag inte alls känt innan vi började vara med i gruppen. Man har fått en massa nya bekanta och vänner. Och barnen har trivts så bra där, säger Jessica Burman.

Hon har varit med sedan sonen Emilio var tio månader. Nu är han fyra år och har en lillasyster, Alicia, som föddes i januari.

– Jag tror hon var två eller tre veckor när hon började. Hon fick bara hänga med.

Jessica Burman säger att hon länge känt till att föräldra-barngruppen funnits, och fick också tips om den på dopsamtalet, så hon visste från början att det var något hon gärna var med på. Hon tänker att det är värdefullt för hemmaföräldrar att komma ut och träffa folk.

Delar vardagen

Nina Andrén berättar att föräldrarna inte velat ha färdiga teman att diskutera kring, utan hellre diskuterar fritt. Lina Källskog säger att det är mest vardagliga saker de pratar om.

– Många gånger är barnen i ganska samma ålder, så vi diskuterar förstås utvecklingen, och ifall någon har något speciellt de fundearar på så kommer alla med tips och råd. Det är en riktigt trevlig samvaro, säger Jessica Burman.

Förutom att föräldrarna knyter kontakter kan gruppen fungera som ett av de första sociala sammanhangen för barnen.

– Mina barn har inte varit på dagis, så det här har gett dem mycket. Speciellt nu i dessa tider träffar man ju inte så många, säger Lina Källskog. Nina har en stor famn där alla har rum, så det är riktigt kul. Vi ser nog fram emot det, både vuxna och barn.

Utöver Nina Andrén finns det fem ledare som turas om att vara med på samlingarna. Andrén tycker att det är roligt att få ha den här gruppen som en av sina arbetsuppgifter.

– Jag ser fram emot varje ny onsdag! Det är roligt när man märker att barnen får förtroende för en.

– Att det är just församlingen som ordnar det känns ju väldigt tryggt, på något vis, säger Jessica Burman.

Emelie Wikblad



Kyrka. På söndag tar festårets huvudevenemang plats i domkyrkan i Helsingfors. 16.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11