Skivan Möda, vila och behag spelades in under tre intensiva dagar i producenten Janne Hyötys studio.

Fyra vänner tolkar Lina Sandell: "Hennes texter är som en del av folksjälen"

skiva.

Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare.

29.10.2020 kl. 16:31

Det var en tanke David Forsblom burit på i flera år: ett musikprojekt med Lina Sandells verk som röd tråd.

– Hennes texter har levt från generation till generation och blivit översatta till olika språk – de är som en del av folksjälen.

Carolina Wilhelmina (Lina) Berg f. Sandell (1832–1903) tar troligen hem titeln som Sveriges mest kända sångförfattarinna. Hon var poet, författare och har skrivit texter till välkända psalmer som: ”Tryggare kan ingen vara”, ”Bred dina vida vingar” och ”Blott en dag”. Till exempel i evangeliska rörelsens sångbok Sionsharpan står Sandell för närmare en fjärdedel av alla texter.

– Texterna står sig väl än i dag även om det är över hundra år sedan de är skrivna, säger Mathias Forsblom. I sitt arbete som lärare ser han nästa generation lära sig hennes psalmer.

Lina Forsblom säger att Sandells sånger representerar en musikstil hon själv tyckt om att sjunga.

– Man kan göra ett litet eget stuk på dem, men ändå bevara själva sången.

De mest älskade sångerna sitter djupt rotade, så det gäller att gå varsamt fram.

– Vår strävan har varit att behandla sångerna ömt och respektfullt, och samtidigt låta våra egna musikaliska idéer komma till uttryck, säger David som är gitarristen i deras band.

”Fyra vänner” är en beskrivning, bandet har inget regelrätt namn.

– Vi har känt varandra så gott som hela livet, säger Jonathan Stenlund som spelar bas och sjunger på skivan. Åtminstone ni tre, tillägger han.

Syskonen Forsblom är uppväxta i Esse, men finns nu på olika håll: David Forsblom i Vasa, Mathias i Purmo och Lina i Uppsala. Till familjen hör ännu en äldre bror – ”men han får inte vara med här” skämtar de.

– Även om vi syskon musicerat i alla tider så har vi, i alla fall i vuxen ålder, inte spelat tillsammans så här, säger Mathias som sitter bakom trummorna.

För Lina Forsblom har sången alltid varit huvudinstrumentet, även om hon provat på andra genom åren.

– Jag är väl lillasyster i bandet också, på något sätt, säger hon.

De är inte först ut med att tolka Lina Sandell och har också hämtat inspiration från olika tidigare projekt. En del sånger var självskrivna på skivan, andra är mer okända – någon av dem är tonsatta i modern tid.

Mathias säger att det var roligt att upptäcka för honom helt nya sånger – varav en del blev nya favoriter. Ett exempel som både han och Lina lyfter fram – för den vackra melodin och en text som känns relevant också idag – är ”Lat meg ikkje freden misse”, som de hittade på en norsk skiva. När originaltexten inte stod att finna gjorde de en egen översättning till svenska.

– Det är viktigt att texterna ska komma fram. Sången är i centrum och instrumenten skapar en atmosfär runtomkring, säger Jonathan Stenlund.

Sin tolkning beskriver de som lågmäld och avskalad. Målet ett sound som passar in i en gammal träkyrka.

– Många gånger har vi övat här hemma hos mig i vårt vardagsrum med sovande barn i rummen intill. Det är en hel del stämsång, soft och sparsmakat, beskriver Mathias.

Lina Sandells sånger har en folklig prägel. Det djupa möter det enkla och ger utrymme för både simpla och mer utarbetade arrangemang. På skivan medverkar också körsångare från Wasa Gospel och violinisten Johanna Wargh.

Under inspelningen bandade de in gitarr, bas och trummor ”live”.

– Vi strävade efter att så som vi låter på skivan, det ska vi kunna återskapa live, säger Mathias.

Att ha en bandmedlem i Sverige var något av en utmaning för inspelningen. Men sångerskan Lina kunde anlände till ett band som spelat ihop sig.

– Det var tre väldigt intensiva dagar, men väldigt roligt, säger hon.

Nu hoppas de på att releasekonserterna de ville ge kan bli av till våren. Då vill de inte bara ge liv åt sångerna, utan även bjuda på en liten inblick i berättelsen om Lina Sandells liv.

Emelie Wikblad



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22