Rex Hartman och Jonas Nygård tycker om att röra på sig tillsammans.

Uppdrag: kompis – "Det är alltid spännande när vi matchar nya människor"

vänskap.

Alla förtjänar en kompis som ringer och frågar: Ska vi gå på kaffe? eller Kommer du med till gymmet? Vänverksamhet hjälper personer med funktionsnedsättning att hitta den kompisen.

16.10.2020 kl. 13:06

Grundkonceptet är enkelt. Två personer träffas och gör något tillsammans – går på bio, promenad, konsert.

– Vanliga fritidsgrejer som man gör med en vän, säger Irene Bäckman.

Hon är koordinator för SAMS vänverksamhet i Österbotten och berättar att de nu i tio år har jobbat med att förmedla fritidsvänner till personer med funktionsnedsättning.

Ålder och intressen är huvudfaktorer de beaktar när de parar ihop vänner.

– Sist och slutligen är det också personlighet som spelar in. Hur klickar man med varandra när man möts? Det är alltid spännande när vi matchar nya människor.

  • SAMS (Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf) är en intresseorganisation som arbetar för att främja och förverkliga jämlikhet och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning och deras närstående. www.samsnet.fi/fritid
  • En del i det här är att förmedla frivilligvänner till personer med funktionsnedsättning. Ett vänpar träffas 4–10 timmar i månaden och uppmuntrar varandra till en mer aktiv fritid.
  • I höst ordnas även ett specialprojekt för digital vänverksamhet.

Alla förtjänar en kompis

Bio, kafé, picknick, bowling, bibban, loppisshopping, vandring och filmkväll, läser Oliver Asplund från listan han skrivit ner.

Oliver Asplund och Patricia Donner har träffats regelbundet i snart tre år. Oftast ses de ungefär varannan vecka och de aktiviteter Oliver räknar upp hör till deras typiska sysselsättningar.

Oliver fyller snart 20, bor med sina föräldrar och syster – hemma finns också två ökenråttor.

– Jag går sista året i Optima, berättar han.

Patricia är 25 och jobbar vid Åbo Akademi som projektassistent inom småbarnspedagogiken.

– Oliver hade sökt en kompis och jag hade i ungefär samma veva ansökt om att få bli stödperson.

Patricia Donner och Oliver Asplund har känt varandra i tre år. Foto: privat.


Hon ville hjälpa någon annan att hitta en meningsfull fritid, och träffa en ny vän.

– Vi hittar på roliga saker, säger Oliver.

– För mig har det betytt att jag faktiskt tagit tag i att göra saker. Jag hittar på saker som jag annars inte skulle göra, säger Patricia.

– Vi har ganska mycket gemensamt. Vi tycker båda om att gå på kafé – äta gott tror jag vi båda tycker om, skrattar hon.

– Jo, håller Oliver glatt med.

Loppis är en annan favorit.

– Vi ser kanske på lite olika saker. Du ser mer på böcker och spel – Oliver instämmer – och jag ser mer på inredning och kläder.

Vad har de lärt sig om och av varandra under de här tre åren?

– Oliver är så nöjd med livet på något sätt, säger Patricia.

När de träffades första gången berättade Oliver och hans familj att han kunde behöva någon som tar initiativ och hittar på saker.

– Men sen när vi lärde känna varandra var det nästan du som kommer på det mesta. Men du skulle inte säga nej till något jag föreslår heller, utan du är med och vågar testa på saker du inte har testat förut.

Hon tänker att det kan vara en lärdom: du kan inte veta vad den andra tycker om en idé om du inte vågar fråga.

Har ni tips till andra som är intresserade av vänverksamheten – vad är bra att tänka på?

– Man ska vara snälla med varandra och hitta på saker som båda vill göra, säger Oliver.

– Man ska tänka att det är en ömsesidig sak som man gör. Det handlar om din fritid, båda ska njuta av det och tycka det är roligt, säger Patricia.

Hon berättar att matchningen som görs för att para ihop nya vänner är omsorgsfull.

– Där måste man ju vara ärlig mot sig själv. Är jag beredd att göra det här för en tid framåt?

Det hon tror har hjälpt deras vänskapsrelation att fungera är att båda bidrar med idéer och att de inte bara gör samma saker.


"Vi gör bara roliga saker"

– Vi har hängt tillsammans snart fyra år, berättar Rex Hartman.

– Över fyra år blir det väl, funderar Jonas Nygård. Vi har gemensamma intressen, så det funkar bra.

Jonas och Rex är båda i trettioårsåldern och gillar att vara aktiva och röra på sig. De har till exempel vinterbadat och brukar ofta gå på gym tillsammans.

– Knäböj, bänkpress och hantlar tycker jag om, berättar Rex.

Han satsar på att bygga muskler och sticker in en skämtsam kommentar om Jonas vegetariska matval. Kan han nu få tillräckligt med protein av det?

Det var på gymmet de träffades första gången.

– Jag kände en som jobbade på Rex boende. Jag såg när de två var på gymmet och han frågade om jag ville bli stödperson, berättar Jonas.

Han berättar att han föreställt sig att stödpersonen var ungefär som en personlig assistent, men fick lära sig att det inte handlade om praktiskt hjälp i vardagen, utan om att hitta på saker tillsammans för en mer aktiv fritid. Den som är stödperson får också vissa förmåner, till exempel betalar han inget när de går på gym tillsammans.

På vardagarna jobbar Jonas som hälsovårdare och Rex jobbar på restaurang.

– Jag sköter om allting jag: torkar av borden, sköter disken, pafflådor, skräp, berättar Rex.

Sedan våren har Rex och Jonas tagit paus från gymmet. Istället blir det mycket cykelturer.

– När jag cyklar ensam har jag koll i trafiken. Man ska inte cykla över mot rött, påpekar Rex. Det gör du Jonas, jag har sett det.

Coronapandemin har begränsat Rex vardag också eftersom lägenhetsboendet där han bor delar hus med ett gruppboende och under pandemin gäller besöksförbud.

– Jag har haft så lite saker för mig, säger Rex. Jag vill gärna göra mera med min stödperson.

Han tycker att Jonas har lärt honom mycket.

– Det är kul när Rex är med, han brukar hälsa på alla oavsett om han känner dem eller inte.

Det brukar leda till trevliga interaktioner med människor de möter. Negativt bemötande eller fördomar har de inte stött på.

– Tvärtom, folk tycker det är kul.

Jonas rekommenderar gärna vänverksamheten för andra, eftersom han vet att det finns ett stort behov, och har själv rekryterat två kompisar som stödpersoner.

– Som jag brukar säga: vi gör bara roliga saker.

Det finns mycket att hitta på tillsammans även om man inte umgås på samma plats. Foto: Matilda Sjöblom


Vänskap också via skärmen

Men som med så mycket annat satte coronaviruset käppar i hjulen för vänverksamheten.

– Våra vänsökande bor ofta på serviceboenden eller hör kanske till riskgruppen, så coronan gjorde att det blev mycket svårare att förmedla frivilliga.

Därför startade SAMS det nya distansvän-projektet. Till distansvänner värvar de både frivilliga som tidigare varit involverade i verksamheten och nya.

– Man behöver vara intresserad av att träffa en ny människa och öppen för att finnas till för någon annan. Det här är ett helt nytt försök, men vi hoppas att det ändå ska kunna bli en meningsfull tid tillsammans.

Som stöd har de samlat ihop tips på aktiviteter man kan göra när man umgås via skärmen: se samma film eller ta del av annan kultur digitalt, spela ett spel, eller träna tillsammans.

– Det kan vara så att man inte pratar, utan behöver andra sätt att umgås. Man kanske är ute och går på varsitt håller eller bakar på varsitt håll efter gemensamt recept. Det finns möjligheter när man börjar tänka efter.

Emelie Wikblad



Insändare. Dagens  media, som är eftersläppliga för diskutabla tendenser som går åt ett visst håll och helt stäcker varje befogat åsiktsutbrott som går åt ett annat håll, är tunga att leva med. Det motstånd mot intrång från väst man känner inom  islam eller i Afrika kränks med karrikatyrer och tecknad film, skenbart lättsamma men oförskämda. Nyhetsmaterialet om kriser och operationer består blott av i väst fabricerade färdiga "perikoper" som traderas okommenterade, utan att analytiskt brytas ner och blottas som lögn, i alla världens media. Väst  missbrukar hela mediafältet till sitt hårdhänta förtal av motståndet, och linjen är tydlig: Vem och vadhelst som inte godtar denna ekonomiskt betingade framfart är i farozonen. De däremot som ger den sitt stöd får hjälp att driva sina godtyckliga agendor. Det leder till att ansvarslösa intressen nu får ett lyft och skrålar sig förbi. Enligt mitt förmenande kunde ett samfällt angrepp på medias enkelriktning av medborgarna råda kunna bot på saken. Om  varocken oförtröttligt som en hackspett låter höra av oss och inte tiger, kan vi undkomma en tillskärpning i populisisk eller nazistisk riktning där de som ingenting vet stöds i regimens namn för att hjälpa till att förverkliga dess dubiösa och hårdföra mål i III världen och annars.Det vore igen dags för Generalförsamlingen i FN och vår representant i FN att ta upp vårt krav på  mänskliga rättigheter  ifråga om  sann rapportering,  som  bör relatera till mångfalden av intressen i världen. Brittisk och amerikansk neoliberal världsbild är tyvärr för skev och begränsad för att inte nyhetsvinkligen därifrån tillockmed här på nordkalotten skall kännas  absurd och vrång på ett sätt som framverkar aversion. Vad är meningen?! Om man skamlöst kränker  den tysta progressiva majoriteten  kan EU falla sönder.  Vi är inte vana att tiga! 24.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björk Vikström hälsar Borgå stift glad påsk med den traditionsenliga påskhälsningen. Läs den här. 24.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Påskvandringen Via Crucis har bevarat sin popularitet trots att kyrkan allmänt lockar allt färre. På långfredagen visas spektaklet för sextonde gången. 22.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans arbetsgrupp för yrkesbaserad utbildning är bekymrad för kyrkomusikerutbildningen vid Sibeliusakademin, där resurserna har minskat. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens arbetsgrupp för yrkesbaserad utbildning fäster uppmärksamhet vid att  fem av sex är kvinnor av dem som avlagt examen inom det kyrkliga området. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Att bjuda på sinnesupplevelser är ledstjärnan i årets påskfirande i Jakobstad. Förutom traditionella gudstjänster och aktläsning ordnas det nu både påskvandring och berättarstunder. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den senaste notisen från domkapitlet i Borgå visar att hela tio prästtjänster och tio kantortänster står lediga att sökas. 20.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Hur kan en upplyst civilisation medvetet förorsaka vår värld så mycket skada? Lili-Ann Wolff har precis doktorerat i hållbar utveckling och människans förhållande till naturen. 20.4.2011 kl. 00:00

Ledare. När allt har krossats, och skärvorna och splittret finns kvar, börjar det på nytt som ett varmt regn. 20.4.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Påskottan 2006. I facklornas sken sitter vi tillsammans med de lokala församlingarna på stranden vid Indiska oceanen i byn Nam Kem och väntar på att solen, likt Kristus ska stiga upp och lysa upp vår tillvaro. 20.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nykarleby, Munsala och Jeppo församlingar upphör och bildar den nya Nykarleby församling den 1 januari 2013. 19.4.2011 kl. 00:00

Människa. Mitri Raheb kände vittringen av förändring och hoppas nu på samhällen där kristna inte behöver vara medborgare på undantag. 19.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har gett riksdagens justitieombudsman en utredning om inträdande i kyrkan via internet. 19.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. I ett gemensamt uttalande betonar de religiösa ledarna i Finland religionsfriheten som en universell princip och individuell mänsklig rättighet. De påpekar vikten av att beakta religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden. 18.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Läraren bedömer ifall bibelkunskap passar in också utanför religionsundervisningen. 18.4.2011 kl. 00:00

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00