Silas, Nalani och Noomi Peltola läser ur olika barnbiblar som familjen har.

Hur stort svärd orkade Goliat bära? – en bibel som talar barnens språk är en viktig gåva

Solf.

I Solf får varje fyraåring en egen barnbibel. Församlingen vill uppmuntra familjer att läsa tillsammans.

1.10.2020 kl. 08:15

– Vi har tyckt att fyra år är en bra ålder. Då börjar barnen förstå berättelserna, säger barnledare Ebba-Stina Beukelman.

På Änglarnas dag välkomnas alla små och stora till kyrkan i Solf. Då delar församlingen ut en egen barnbibel åt alla som fyller fyra under året och önskar få en.

Ebba-Stina Beukelman berättar att det är en lång tradition som stammar från när det var vanligt att i samband med dopet få en församlingsfadder. Faddern besökte familjen tills barnet blev fyra år.

– Vid det sista besöket fick barnen en barnbibel. Det var tänkt att de kan den läsa ända tills de går i skriftskolan.

Den bibelversion de nu delar ut är skriven för barn, men inte riktad till de allra yngsta utan en bok som räcker att växa i.

– Jag vet att vuxna också läser och får ut något av den. Den visar Bibelns röda tråd.

Barnledare Ebba-Stina Beukelman visar bibeln församlingen delar ut. foto: Susann Nabb-Vornanen


Ofta har församlingen ordnat en fest för familjerna. I år blir alla inbjudna till Mikaelidagens gudstjänst.

– Vi skickar en personlig inbjudan till alla.

Ebba-Stina Beukelman säger att de gärna möter familjerna. Vanligen är det drygt hälften av årskullen som önskar få en bibel. Församlingen vill stöda familjerna i barnens kristna fostran. Den egna bibeln uppmuntrar också till läsning och låter barnen bekanta sig med berättelser som är en del av allmänbildningen.

– Jag brukar säga: ta er tid och sitt med barnen och läs tillsammans!

Barnen kräver inte att du har alla svar

– När man omvandlat måtten i berättelse så att barnen förstår hur stor Goliat var och hur stort svärd han orkade bära, så blir det mera påtagligt för dem, säger Amanda Peltola.

Till familjen Peltola hör Amanda, Jimmy och barnen Silas, 10, Noomi, 9, Nalani, 6, och Eliel, tio månader. Bibelberättelser skrivna för barn har en naturlig plats i deras hem. Oftast är det Jimmy som läser med de äldre barnen medan Amanda lägger minstingen.

– De far upp på vinden där barnen har sina sovrum och så sitter de tillsammans och läser. Sen brukar de fundera om det är något de undrar över och så avslutar de med aftonbönen.

I perioder väcker berättelserna barnens frågor, som när de läser någon som inte är så bekant. Med de äldre barnen kan man gå lite djupare in på vad något betyder och då blir även frågorna flera, berättar Amanda Peltola.

Familjen har flera olika barnbiblar för olika ålderskategorier och brukar växla mellan dem. Till exempel Seriebibeln är omtyckt.

– Jag vet också att min man ibland brukar läsa från riktiga Bibeln, bara för att de ska höra språket som är så annorlunda.

– Speciellt för sexåringen är den egna bibeln jätteviktig. Hon vill förvara den i sitt eget rum och man ska minnas att läsa ur den också.

Familjen flyttade till Solf för fyra och ett halvt år sedan, så sexåriga Nalani är den enda som hunnit få en bibel från Solfs församling. Amanda tänker att det just för fyraåringarna har betydelse att bli sedda och uppmärksammade på det här sättet.

Hur står sig bibelberättelserna mot andra godnattsagor?

– Våra barn har alltid tyckt om att läsa själva, så ofta gör de så att de läser barnbibeln tillsammans och sen läser var och en det de vill efteråt. Bibeln passar ju allihopa, men det är tråkigt för tioåringen att höra på en saga som sexåringen vill höra.

Barnens bibel förklarar saker på ett sätt som har värde också för vuxna.

– Fast man själv hört berättelsen många gånger så kan man ändå tänka på ett nytt sätt när man läser en ny version. Man ska inte vara rädd som förälder att ta upp Bibeln och läsa, man kan ju faktiskt lära sig något.

Även om man som vuxen inte själv känner sig så hemma i Bibeln tycker Amanda Peltola inte att man ska tveka att läsa för barnen.

– Man får ju tillsammans utforska det som står där. Inte kräver barnen att du har svar på alla frågor.

Emelie Wikblad



Kyrka. Årets Kyrkodagar vill bland annat skapa nya bilder av kyrkan. Till exempel att kyrka och idrott kan höra ihop. 25.4.2011 kl. 00:00

Insändare. Dagens  media, som är eftersläppliga för diskutabla tendenser som går åt ett visst håll och helt stäcker varje befogat åsiktsutbrott som går åt ett annat håll, är tunga att leva med. Det motstånd mot intrång från väst man känner inom  islam eller i Afrika kränks med karrikatyrer och tecknad film, skenbart lättsamma men oförskämda. Nyhetsmaterialet om kriser och operationer består blott av i väst fabricerade färdiga "perikoper" som traderas okommenterade, utan att analytiskt brytas ner och blottas som lögn, i alla världens media. Väst  missbrukar hela mediafältet till sitt hårdhänta förtal av motståndet, och linjen är tydlig: Vem och vadhelst som inte godtar denna ekonomiskt betingade framfart är i farozonen. De däremot som ger den sitt stöd får hjälp att driva sina godtyckliga agendor. Det leder till att ansvarslösa intressen nu får ett lyft och skrålar sig förbi. Enligt mitt förmenande kunde ett samfällt angrepp på medias enkelriktning av medborgarna råda kunna bot på saken. Om  varocken oförtröttligt som en hackspett låter höra av oss och inte tiger, kan vi undkomma en tillskärpning i populisisk eller nazistisk riktning där de som ingenting vet stöds i regimens namn för att hjälpa till att förverkliga dess dubiösa och hårdföra mål i III världen och annars.Det vore igen dags för Generalförsamlingen i FN och vår representant i FN att ta upp vårt krav på  mänskliga rättigheter  ifråga om  sann rapportering,  som  bör relatera till mångfalden av intressen i världen. Brittisk och amerikansk neoliberal världsbild är tyvärr för skev och begränsad för att inte nyhetsvinkligen därifrån tillockmed här på nordkalotten skall kännas  absurd och vrång på ett sätt som framverkar aversion. Vad är meningen?! Om man skamlöst kränker  den tysta progressiva majoriteten  kan EU falla sönder.  Vi är inte vana att tiga! 24.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björk Vikström hälsar Borgå stift glad påsk med den traditionsenliga påskhälsningen. Läs den här. 24.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Påskvandringen Via Crucis har bevarat sin popularitet trots att kyrkan allmänt lockar allt färre. På långfredagen visas spektaklet för sextonde gången. 22.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans arbetsgrupp för yrkesbaserad utbildning är bekymrad för kyrkomusikerutbildningen vid Sibeliusakademin, där resurserna har minskat. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsens arbetsgrupp för yrkesbaserad utbildning fäster uppmärksamhet vid att  fem av sex är kvinnor av dem som avlagt examen inom det kyrkliga området. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Att bjuda på sinnesupplevelser är ledstjärnan i årets påskfirande i Jakobstad. Förutom traditionella gudstjänster och aktläsning ordnas det nu både påskvandring och berättarstunder. 21.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den senaste notisen från domkapitlet i Borgå visar att hela tio prästtjänster och tio kantortänster står lediga att sökas. 20.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Hur kan en upplyst civilisation medvetet förorsaka vår värld så mycket skada? Lili-Ann Wolff har precis doktorerat i hållbar utveckling och människans förhållande till naturen. 20.4.2011 kl. 00:00

Ledare. När allt har krossats, och skärvorna och splittret finns kvar, börjar det på nytt som ett varmt regn. 20.4.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Påskottan 2006. I facklornas sken sitter vi tillsammans med de lokala församlingarna på stranden vid Indiska oceanen i byn Nam Kem och väntar på att solen, likt Kristus ska stiga upp och lysa upp vår tillvaro. 20.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Nykarleby, Munsala och Jeppo församlingar upphör och bildar den nya Nykarleby församling den 1 januari 2013. 19.4.2011 kl. 00:00

Människa. Mitri Raheb kände vittringen av förändring och hoppas nu på samhällen där kristna inte behöver vara medborgare på undantag. 19.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har gett riksdagens justitieombudsman en utredning om inträdande i kyrkan via internet. 19.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. I ett gemensamt uttalande betonar de religiösa ledarna i Finland religionsfriheten som en universell princip och individuell mänsklig rättighet. De påpekar vikten av att beakta religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden. 18.4.2011 kl. 00:00

Kolumn. Ibland har jag varit med om att ordna katakombmässor på skribaläger. Det handlar om att vi leker oss in i de första kristnas vardag som förföljda trossyskon. 22.7.2020 kl. 17:36

avund. Vi skäms över vår avund, men alla är vi avundsjuka. Avund kan göra oss bittra, men den kan också sporra oss. Säg mig vad du avundas så ska jag säga dig vad du längtar efter. 18.7.2020 kl. 19:00

ensamhet. Vad kan vi göra för att motverka din ensamhet? frågade församlingen. Lågtröskelverksamhet och målgruppstänk var ett par av svaren. 16.7.2020 kl. 18:00

Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00