Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.

”Tanken på skapelsen och försoningen får oss att se de mänskliga relationerna från en ny nivå, hoppets nivå”

profilen.

– Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen.

20.8.2020 kl. 00:00

Som kommissionär träffar Jutta Urpilainen många kända och betydelsefulla människor. Mest betyder ändå mötena med ungdomar i EU:s partnerskapsländer som konkret berörs av hennes arbete.

Ungdomarna har ett hopp och en framtidstro som stärker mig och påminner mig om varför vi gör det här jobbet, säger hon.

Jutta Urpilainen nämner speciellt ett möte med några flickor på ett flyktingläger i Kenya.

– De var glada över att de fått börja skolan. Jag blev berörd av ett uppträdande de förberett inför mitt besök. Med hjälp av dikter beskrev de att utbildning kan bryta en spiral av våld och förtryck.

Urpilainen tillträdde som EU:s kommissionär för internationella partnerskap i december ifjol. Uppdragsbeskrivningen är ny, hennes föregångare var utvecklingskommissionärer.

– Vi vill komma bort från den gamla konstellationen med givare och mottagare. Vi vill ha rejäla partnerskap som gynnar bägge parter och som kräver samarbete, som till exempel i klimatfrågan.

Coronakrisen har naturligtvis också påverkat hennes arbete. När Belgien stängde ner i mars kom familjen hem till Karleby. Urpilainen distansjobbade därifrån till slutet av maj.

– Jag satt från morgon till kväll framför en skärm eller i telefonsamtal. Det är bra att kommunikationen och beslutsfattandet fungerar också på distans. Men det ersätter ändå inte utbytet av tankar som sker när människor möts.

Familjen är viktig för Jutta Urpilainen. Hon säger att hon vuxit som person inom familjegemenskapen.

– Och moderskapet har gjort att min personlighet utvecklats till en djupare nivå.

Hon har vuxit upp i en familj där man vårdat de kristna värderingarna.

– Det har påverkat både min människosyn och min världsbild. Det vi tror på styr våra handlingar. Tanken på skapelsen och försoningen får oss att se de mänskliga relationerna från en ny nivå, hoppets nivå.

Hon ser vardagligt på Guds närvaro.

– Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen.

Är det Gud eller väljarnas förtroende som lett dig inom politiken?

– Jag vill tro att varje politiker vill tjäna befolkningen enligt eget samvete och bästa förmåga. Det ger en grund att diskutera olika åsikter och argumentera för eller emot. Det stärker inte den demokratiska processen om någon anser sig representera Gud mer än vad de övriga gör.

Urpilainens intresse för politik började hemma i Karleby .

– Det har alltid varit naturligt för mig att motarbeta orättvisor. När jag gick i gymnasiet fick jag reda på att det förekom droger bland mina kamrater i Karleby. Då upplevde jag att de vuxna och beslutsfattarna varken lyssnade på oss unga eller försökte förstå bakgrunden till problemet. Det ledde till att jag blev samhällsaktiv och engagerade mig i kommunpolitiken.

Åren i riksdagen och i stadsfullmäktige i Karleby har format henne som politiker.

– En del av min österbottniska karaktär är att aldrig ge upp. En beslutsfattare måste ha en stark vision för framtiden och en vilja att uthålligt arbeta för den. Det kommer sällan några snabba vinster.

Vilken är din vision?

– Det är en värld där vi förverkligar en ekonomisk, socialt och ekologiskt hållbar utveckling och social rättvisa. Som kommissionär har jag gett mig målet att Europa ska befrämja människovärdet och jämlikheten i sina partnerskap.

Jutta Urpilainen var ordförande för SDP mellan 2008 och 2014. Åren 2011 och 2104 var hon finansminister.

– Jag är stolt över att vi under tiden jag var finansminister lyckades förbättra bastryggheten, lansera ungdomsgarantin och sätta igång strukturella reformer för den offentliga ekonomin trots den svåra ekonomiska situationen som eurokrisen medförde.

Eurokrisen var något av ett elddop för henne.

– Det finns ingen lärobok i hur man ska navigera i en kris utan besluten måste bygga på den bästa tillgängliga sakkunskapen och på de egna värderingarna.

Men att återgå till ledet efter att ha lett partiet har inte varit lätt.

– Det är en skola som varje ledare måste genomgå. Jag har velat ge ledningen utrymme och har undvikit att ge mig in i den dagpolitiska diskussionen om partiets linje eller regeringsprogrammet. Om jag gjort det hade det uppfattats som att jag utmanar eller kritiserar ledningen.

Om hon ska återvända till den finländska politiken efter 2024 har hon inte funderat på ännu.

– Just nu är jag motiverad för arbetet där jag kan påverka människornas välmående i våra partnerskapsländer och EU:s roll på världsscenen.

Text: Johan Sandberg



eutanasi. – Vi måste kunna ha ett öppet samtal om eutanasi, och vara av olika mening. Det säger social­­arbetare Miia Kontro, som nyligen disputerade för att bli teologie doktor. På hennes jobb vid Cancercentret vid HUCS dör människor så gott som varje dag. 12.6.2023 kl. 10:34

FÖRSVARSMAKTEN. Fältbiskopen leder och övervakar Försvarsmaktens andliga arbete och ansvarar för den kyrkliga verksamheten och den teologiska linjen vid Försvarsmakten. 12.6.2023 kl. 08:49

Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

VÄGLEDNING. På torsdagskvällen hölls den första presentationen av den nya strategin för Borgå stift på Evangeliskt center i Vasa. Men biskop Bo-Göran Åstrand påpekade genast i inledningen att det inte är en strategi i traditionell mening arbetsgruppen tagit fram. 9.1.2025 kl. 22:02

ekonomi. Jonathan och Aron Vik från Åland har startat Sackaiosfonden – ett projekt som förenar ekonomi och tro. De vill bidra till kristen verksamhet och inspirera andra, samtidigt som de utforskar vad det innebär att tjäna Gud i sina framtida karriärer. 8.1.2025 kl. 18:32

SÅNG. Huvudgästen vid kantorsdagar i Vasa i februari är den skotske prästen och psalmskaparen John L Bell, känd för de så kallade Iona-sångerna. Inför detta slår jag upp hans bok The Singing Thing – a case for congregational song. Frågan är: Varför sjunger vi? Bokens innehållsförteckning är ett svar i 10 punkter på denna fråga: 28.1.2025 kl. 11:06

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift en ny präst när teologie magister Andrey Heikkilä vigdes till ämbetet i Borgå domkyrka. 7.1.2025 kl. 10:46

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00