Känns tanken på att återgå till jobbet och vardagen efter semestern väldigt jobbig?

Annette Nyholm: "Om känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så"

vardag.

Annette Nyholm, psykoterapeut, tycker att det är viktigt att reflektera över vad det är som gör att det känns tungt att återvända efter semestern.

3.8.2020 kl. 10:15

Plötsligt tog semesterns frihet slut och jobbvardagen ramlade över oss. Hur ska vi orka komma igång igen? Och var går gränsen mellan normalt motstånd mot vardagen och verklig ångest över att återvända efter ledigheten?'

– Är det något i själva jobbet, eller handlar det bara om att det har varit så skönt att vara ledig?

Till en viss grad är det förstås normalt att det tar emot att återgå till jobbet, men det finns varningstecken som tyder på att det rör sig om mer än att man vant sig av med vardagen.

– Om man har rejäl ångest, sömnsvårigheter och känner starkt obehag för att återvända till jobbet behöver man fundera över varför det känns så obehagligt och om det indikerar att man behöver göra någon form av förändring i sitt liv.

Ett stort varningstecken är om du känner att semestern inte räckte till för att göra dig utvilad.

– Men det beror också på hur man lagt upp sin semester. Om den varit prestationsinriktad och inte gett utrymme för att bara vara är det svårt att hinna vila ut.

Allt roligt behöver inte ta slut bara för att semestern gjorde det.

– Finns det något att se fram emot under arbetsdagen, till exempel en trevlig lunch eller kaffepausen?

Annette Nyholm är psykoterapeut och uppmanar oss att känna efter om vi verkligen måste prestera så mycket.

Det är också viktigt att planera in trevliga saker under hösten. Fundera över vad det är som fått dig att må bra under semestern. Kan du ta med dig något av det till vardagslivet? Här handlar det om att prioritera, men det kan förstås vara svårt om man upp-
lever att det redan nu är svårt att få tiden att räcka till – till exempel om man jobbar heltid och har små barn.

– Men vi människor fastnar också väldigt lätt i tankemönster av att det här är den enda möjligheten. Vi har blivit lite itutade att det ska gå att göra alla de här sakerna samtidigt, men det går inte alltid.

Då kan man behöva fundera över om det till exempel går att dra ner på arbetstiden eller göra en del av jobbet på distans.

Man behöver inte vara så duktig
Att ekorrhjulet stannade upp under våren hoppas hon har fått oss att fundera över hur vi vill leva.

– Många, både arbetstagare och arbetsgivare, har upptäckt möjligheten till distansarbete. Men jag tror också att man börjat reflektera över om man verkligen måste resa så mycket och spendera så mycket pengar på olika saker.

Hon tror att speciellt familjer skulle må bra av att se över vardagen efter coronavåren.

– Kanske många under våren lärde sig att man klarar sig inte bara med mindre lön utan också med mindre hobbyverksamhet. Det lönar sig att tillsammans fundera över om man måste prestera alla de här sakerna.

– Sänk ribban. Man får fuska lite och ta genvägar, man behöver inte vara så duktig hela tiden.

Annette Nyholm möter många utmattade i sitt arbete. Det har lärt henne att det kan ta lång tid att erkänna för sig själv att man behöver göra en förändring.

– Jag har sett ganska allvarliga fall där människor pressat sig tills kroppen inte längre orkat med. Det är viktigt att lyssna på sig själv och sin kropp, vad är det som känns bra på riktigt?

Nyholm jobbade under många år som lärare och var psykoterapeut på deltid. För ett år sedan blev hon företagare på heltid.

– Nu tycker jag att det är jätteskönt att få bestämma över min arbetstid. Jag var klar med mitt förra arbete och redo att gå vidare. Vi behöver våga ta lite risker, så att vi inte fastnar i att göra något bara för att vi tror att vi måste.

Hon rekommenderar att vi reflekterar över livet kontinuerligt, och påminner om att den goda vardagen handlar om små saker – till exempel en picknick på en filt i vardagsrummet.

Erika Rönngård



MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57