Härskartekniker existerar även i kyrkan – eftersom det överallt finns människor som vill ha makt

Härskartekniker.

En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson.

15.7.2020 kl. 19:00

En kompis lockade med Malin Gustavsson på en kurs i genusvetenskap vid Åbo Akadeför tjugo år sedan, och på den vägen är hon. Hon har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att synliggöra ojämliket och maktstrukutrer, inte minst härskartekniker. Hon anlitas som föreläsare, rådgivare och utbildare för företag, kommuner, föreningar och många andra.

– Kyrkan och församlingar är också mina kunder. Härskartekniker existerar även där, eftersom det överallt finns människor som vill ha makt, säger Gustavsson.

Härskartekniker går ofta hand i hand med diskriminering och förstärker orättvisa kopplad till etnicitet, kön, utseende, språk, funktionsnedsättning och så vidare.

– Härskartekniker kan också slå mot religiösa grupper, till exempel mot sådana som inte förväntas ha åsikter och som står i minoritet till den evangelisk-lutherska kyrkan. De kan bli utsatta i insändarspalter eller på sociala medier.

Ofta kan vi känna en rädsla för att säga ifrån, stå upp för oss själva eller andra i en situation där någon vill mästra.

– Det tigande folket behöver ta bladet från munnen. Vi behöver mer civilkurage! Det är så vi åstadkommer förändring. Hur står vi upp för de svaga? Det är en viktig fråga i kyrkan. Därför hoppas jag att vi vågar vara modiga, inte bara för oss själva, utan för en större sak.

Här följer fiktiva exempel på hur härskartekniker används mot en individ. Malin Gustavsson reflekterar kring och kommenterar exemplen. En motstrategi är det omedelbara agerandet för att synliggöra härskartekniken. En bekräftelseteknik är en strategi för att motverka att ett osunt mönster upprepar sig.

Exempel 1: förlöjligande

När vi har möten på jobbet och jag uttrycker en åsikt om något är det en kollega som ofta tar ögonkontakt med ytterligare en kollega till oss. De höjer på ögonbrynen i samförstånd och ser roade ut, som om jag var ett litet barn som säger något fånigt. Det här gör mig osäker och ledsen.

Motstrategi: Ifrågasätt!

– Det viktiga är att ifrågasätta och att namnge vad som händer. Man kan tillexempel säga: ”Hej, vad ni ser roade ut där i hörnet! Är det något ni kan berätta för oss andra?” Och om det händer på nytt ska man också ta upp det på nytt, exempelvis genom att säga: ”Är det någon annan i rummet som märker det här?” Man kan också passa på att vara självkritisk och säga: ”Om jag gör så här så vill jag att ni säger till.”

– Du kan prata med en kollega, som kan ifrågasätta i stället för dig. Det kan vara tillräckligt jobbigt att känna sig kränkt.

Bekräftelseteknik: Respektera!

– Prata alltid med och om människor med respekt. Skapa en kultur där man inte förlöjligar andra. Fundera också på vad som är ditt sätt att respektera en annan människa, så att bekräftelsetekniken känns naturlig. Det kan till exempel vara att gå mot strömmen och inte delta i jargongen.

Exempel 2: påförande av skuld och skam

När jag lagt upp foton av mig själv på sociala medier har det hänt att jag fått osmakliga kommentarer eller privatmeddelanden av okända män. Men varje gång jag klagat över det här till mina vänner säger de att jag ju valt att lägga ut bilderna själv och ”den som sig i leken ger får leken tåla”.

Motstrategi: Intellektualisera!

– Man kan säga: ”Vänta nu! Vem gör egentligen fel i den här situationen? Lyssna till vad ni säger. Hur ska vi kunna förändra ett samhälle när vi resonerar så här?”

– Alla ska vi ha rätt att lägga ut bilder på oss själva och bli bemötta med respekt, så länge vi inte kränker någon med våra bilder. Det är bedömningen och de osmakliga kommentarerna som är problematiska. Att inte få stöd av sina vänner i det här är att påföra skuld och skam på den som inte gjort något fel.

– Det är klassiskt att kvinnors rätt till integritet och respekt ifrågasätts. Tyvärr har vi en berättelse där kvinnor ses som medskyldiga.

– Säg till den som blivit utsatt och uttrycker sin besvikelse: Du har helt rätt!

– Förändring får vi till stånd om tillräckligt många vågar säga till. Det är inte åsiktsfrihet att kränka någon.

Bekräftelseteknik: Bekräfta!

– Tolka människor med välvilja, fundera alltid på vad eller vem som egentligen är problemet.

Exempel 3: Hot

Min chef har gett mig många nya uppgifter på sistone. Jag får saker gjorda, men det finns en gräns. När jag försökt sätta ner foten och påpekat att det blir för mycket säger chefen saker i stil med: ”Men om du känner att du inte vill ta det ansvaret så …” utan att avsluta meningen, eller så antyds det att jag är väldigt känslosam. Det känns som om ett vagt hot eller en besvikelse placeras över mig.

Motstrategi:

– Lyft frågan och kräv en förklaring! Säg: ”Så vad händer då?” eller ”Nu känns det här lite som ett hot.”

Bekräftelseteknik:

– Vi måste vara tydliga och inte använda oavslutade meningar, utan säga vad vi menar. Undvik hot. Vi måste också vara tydliga med vad vi förväntar oss.

– Som chef behöver vi alltid fundera över vilken position vi lägger den anställda i. En chef har kanske press på sig från en ännu högre chef, men borde fråga sig: Hur mycket press för jag vidare utan att opponera mig mot min chef?

Exempel 4: osynliggörande

Vi är ett kompisgäng som brukar träffas regelbundet. Jag har en stark känsla av att inte bli sedd av speciellt en i gänget. Hon söker nästan aldrig ögonkontakt med mig, ser otålig ut om jag berättar något, skrattar inte om jag skämtar och vänder hela sin uppmärksamhet mot de andra när hon berättar något. Det får mig att känna mig fel och osynlig.

Motstrategi: Ta plats!

– Motstrategin här handlar om att ta plats eller att någon annan ger en plats. Uppmärksamma det som händer i situationen: ”Du ser lite otålig ut, är det något du vill säga?” eller ”Hej, se hitåt lite också, annars känner jag mig som en vägg” eller ”Det känns som att du aldrig ser mig i ögonen när vi pratar, är det något jag borde veta?” Om jag själv vågar öppna upp så vågar kanske den andra också göra det.

– Det finns många exempel på osynliggörande, både verbalt och icke verbalt.

Bekräftelseteknik: Synliggör!

– För att inte vara den som gör så här måste jag fundera på hur jag kan få alla att känna sig värdefulla i den här gruppen.

– Om en inte har roliga skämt kan jag försöka uppmärksamma den personen på andra sätt, genom att exempelvis fråga: ”Vad tycker du om den här saken?”

– Vi kan också osynliggöra oss själva. Bekräftelsetekniker kan städa bort sådant. Var uppmärksam på dig själv och andra.

Exempel 5: Förminskning

Jag var singel länge innan jag träffade min partner. Han har haft flera förhållanden innan vi träffades, och ibland när jag tar upp något i vårt förhållande som jag känner mig obekväm med hänvisar han till att det är så här det är i förhållanden och att han vet eftersom han har erfarenhet. Jag har sagt att jag haft långa vänskapsrelationer, men han säger att det är en helt annan sak.

Motstrategi: Kom ihåg din storlek!

– Säg i det här fallet: ”Jag har ändå en erfarenhet av att vara obekväm. Om man har en relation ska man väl få känna sig trygg? Inget blir bättre av att du förminskar mina andra relationer.”

– Det finns många sätt man kan hävda sin ståndpunkt på. Vissa gör det med humor, andra läser på, frågar en psykolog eller forskar i relationer.

Bekräftelseteknik: Se alltid människors värde!

– Vi ska helt enkelt inte gå in i en sådan diskussion.

– Visa uppskattning för olika erfarenheter: ”Så intressant att du jämför med en vänskapsrelation. Jag har inte tänkt på det, men det finns ju många likheter.”

De övriga

Dubbelbestraffning: Du ställs inför ett val, men ifrågasätts hur du än väljer.

Undanhållande av info: Du blir till exempel utan kallelse till ett viktigt möte eller så är beslutet redan fattat.

Objektifierande: Din kompetens förbises och fokus läggs på din kropp och ditt kön.

Ulrika Hansson



Kultur. På bokmässan i Göteborg i helgen kan besökare ladda ner hela Bibeln som ljudbok på sin egen mp3-spelare, sin mobil eller på ett minneskort. 28.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biståndsfonden KvinnoBanken som Kyrkans Utlandshjälp lanserade i maj har under sina första fyra månader samlat in 225 000 euro för att stöda kvinnor i u-länderna. 27.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är salsakväll i församlingshemmet i Karis. Det bjuds varken på latinodans eller ens spansk sås, däremot står ett dukat bord i aulan. Ett insidertips säger att salsa skall läsas Salig Samling. 27.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De offentliga motsättningarna mellan kyrkan och Utlänningsverket bilades åtminstone till tre delar vid ett gemensamt seminarium förra veckan. 27.9.2007 kl. 00:00

Människa. I tiderna fick Dan Krogars inte någonting ut av sitt skribaläger, men i dag jobbar han med att hjälpa ungdomar hitta en tro och ett meningsfullt liv. 27.9.2007 kl. 00:00

Världen. Kristna ledare i USA har bett Kyrkornas Världsråd skicka sitt fredsteam på besök till USA för att hjälpa amerikanerna att få bukt med de stora vapenvåldsproblemen i landet. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Den tecknade tv-serien om USA-familjen Simpson är högkultur, på samma sätt som de bästa barnböckerna. Samtidigt ger den uttryck för tuff kritik mot amerikanskt samhälls- och kyrkoliv. 26.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Att kyrkan oroas av att så många unga fullvuxna träder ut ur kyrkan är inte överraskande. Med tanke på att allting tyder på att trenden inte bara kommer att fortsätta, utan att den till och med kan förstärkas, förstår man att paniken är nära. Kyrkan bligar skrämt västerut och kan knappast se någon orsak att anta, att inte samma fenomen, d.v.s. att medlemstappet överskrider 1% gränsen, också kan ske här.   Kritiken mot att kyrkostyrelsen nu tagit steget att föreslå att rösträttsåldern i församlingsvalen sänks från 18 till 16 år, är inte en kritik mot att någonting "häftigt" görs, utan en kritik mot den del av beslutet som kan klassificeras som publikfrieri.   Kyrkan vill alltså nu aktivera ungdomarna, binda dem vid kyrkans verksamhet och få dem att känna att kyrkan verkligen är intresserad av deras insats, att kyrkan litar på dem.  Att de inte bara är kommande skattebetalare!   Men någonting skorrar verkligen illa! Om man verkligen litar på ungdomarnas omdömesförmåga, så borde väl kyrkan låta dem själv avgöra om de överhuvudtaget vill vara medlemmar!!! Nu anser kyrkostyrelsen att ungdomarna är tillräckligt mogna att rösta, men inte tillräckligt mogna att bestämma om sitt medlemskap...   Enligt nuvarande stipulationer, kan den unge medlemmen inte skriva ut sig ur kyrkan, förrän hon/han fyllt 18 år, om inte föräldrarna ger sitt skriftliga medgivande och medlemmen fyllt 15 år. Vore det inte redan på tiden att revidera denna åldersgräns så, att medlemmen redan vid fyllda 15 år själv kunde bestämma om sin kyrkotillhörighet? Nu anses medlemmen vara tillräckligt mogen att själv bestämma om sin konfirmering, men… Vid fyllda 15 år är man redan juridiskt ansvarig för sina gärningar, men…   Nästa steg är självfallet att överväga, om det överhuvud är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna, att tvångsansluta barn till kyrkan. Att det är en urgammal sed, kan knappast anses som ett tungt argument. Titt och tätt hör man förundrade kommentarer typ – ja men är det inte fantastiskt att över 82% är kyrkans medlemmar – utan att man ids/vill/vågar/… beakta att ca 97% av kyrkans medlemmar är tvångsanslutna. Vad annat kan ligga bakom denna urbota kutym, än ren och skär organisatorisk intressebevakning?   Borde inte kyrkan vara en gemenskap bestående av troende? Att påstå att den nyfödde, som vid några veckors ålder ansluts till kyrkans medlemskap, på något sätt är troende, kräver nog mera tro än vetande.   Frågan är alltså: När kommer kyrkan att ge individen rätt att själv fritt bestämma om sin kyrkotillhörighet? Först när mänskan har full rätt att själv bestämma över sitt medlemskap, finns det orsak att tro att kyrkan litar på mänskan. 26.9.2007 kl. 12:10

Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen. 26.9.2007 kl. 00:00

Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder. – Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska Missionssällskapet i Mali. 26.9.2007 kl. 00:00

Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen bakom Konsonantmylla.com. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på 90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags. 25.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan kyrkorna. 25.9.2007 kl. 00:00

Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

stiftsfullmäktige. Museiverket, Norra Österbottens landskapsmuseum och Ylivieska församling undersöker och dokumenterar kyrkans ruiner under de närmaste veckorna. 8.4.2016 kl. 13:58

Arkitektur. I början av mars misshandlades pastor Patrick Tiainen på väg hem i Karleby. 8.4.2016 kl. 15:06

Borgå stift. Biskopsmötet har diskuterat ökad gästfrihet vid nattvarden. 8.4.2016 kl. 13:59

musik. Sibboförsamlingarna planerar att bygga en kyrka i Söderkulla. 8.4.2016 kl. 12:43

Byggnadsvård. Stan Saanila debuterar som manusskribent med en religiöst betonad skräckpjäs. Under hela föreställningen är publikens ögon förbundna. 7.4.2016 kl. 00:00