Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

Den som behöver hjälp är inte hjälplös

solidaritet.

– Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen.

16.6.2020 kl. 00:01

Om inte coronaviruset dragit in över världen skulle Erik Nyström ha tillbringat försommaren i Uganda. Under de senaste två åren har han arbetat för Kyrkans Utlandshjälp, till största delen i Östafrika.

Nyström har studerat journalistik med specialisering på krig och konflikter. Han jobbade tidigare som journalist, men eftersom han länge varit intresserad av globala frågor sökte han jobbet som informatör för Kyrkans Utlandshjälp. I dag ansvarar han för organisationens internationella kommunikation.

– Det är inte alltid som journalister kan göra långa utlandsresor och -vistelser och se saker med egna ögon. Som journalist byter man också ämne väldigt ofta. Det kändes attraktivt att få jobba med en större helhet.

Utrikesnyheterna fokuserar i allmänhet på det som är avvikande – det är ofta konflikter, katastrofer och andra negativa händelser som blir nyheter. I arbetet som informatör är det mer relevant att berätta om det som är normalt, och det normala är enligt Nyström ofta den positiva förändring som pågår.

– Det är klart att det sker negativa händelser, men människorna däromkring har ju en normal vardag oberoende. Livet där är normalt liksom det är hemma i Finland. Det kretsar kring samma frågor: utbildning, arbete, vänkretsen, familjen och barnen.

Solidaritet över gränserna

Hans arbete för honom ofta till områden där man har erfarenhet av tidigare epidemier, till exempel av ebola. Det kan man ta lärdom av när det gäller återgången till ett normalare liv i afrikanska länder efter coronapandemin. Där lyfter han fram vikten av att öppna skolorna.

– Under ebolaepidemin var skolorna stängda en längre tid i bland annat Sierra Leone och man såg att det ökade risken för att barnen skulle börja arbeta för att försörja familjen. Det är också viktigt att den småskaliga affärsverksamheten fortsätter eftersom den gör det möjligt för människor att få en utkomst.

Mycket hjälp kommer att behövas i regionen, men Nyström poängterar att vi måste se regionens befolkning som aktiva i att förändra sin situation.

– Människor i sådana här kontexter är väldigt handlingskraftiga. De är inte i en passiv nödsituation, utan är väldigt måna om att kunna hjälpa sig själva.

Han hoppas att den här perioden kommer att lära oss vikten av solidaritet och att länderna lär sig att se utanför sina egna gränser, eftersom det är till allas fördel att hela världen kan ta sig ur den här situationen.

– I vardagen i Finland ser vi just nu att människor upplever stor solidaritet med varandra – och samma sak gäller i Kampala. Det som vi känner lokalt kunde vi utsträcka till det globala, så att länder kunde hjälpa varandra.

Nu sker arbetet för hans egen del på distans och han håller kontakt med de lokala kontoren via exempelvis WhatsApp.

– I Uganda har vi till exempel startat upp en del nya insatser i anknytning till coronakrisen. Via skolorna når vi tiotusentals personer i flyktingbosättningarna, och vi har bland annat delat ut tvål och vattenbehållare.

Omständigheterna har förändrats, men det finns fortfarande mycket att göra. Eftersom skolorna stängdes handlar en stor del av arbetet om att stöda distansundervisning.

– Utbildning är också katastrofhjälp. Det finns många lösningar som gör att barn och unga kan hålla kontakt med skolan. Därför har vi arbetat med distansutbildningsmaterial och delat ut soldrivna radioapparater så att de allra mest utsatta hushållen ska ha tillgång till både information om coronan och distansundervisning.

På annat håll i världen, i Myanmar, har Kyrkans utlandshjälp ordnat utbildning i hur man syr ansiktsmasker för kvinnor som normalt jobbar som skräddare men blivit utan arbete när textilfabrikerna stängt.

Jämlika trots olika förutsättningar

Nyström återkommer till att vi inte borde tala om de mindre privilegierade som om de skulle ha mindre kapacitet.

– På många håll talar man nu om partnerskap, inte om givande eller utveckling. Det här är en positiv utveckling som vi ser också nu när Finland håller på att skapa en ny partnerskapsstrategi med Afrika.

Han önskar att vi kunde se alla som jämlikar även om vi har olika förutsättningar och talar om de projekt som han följt i Östafrika.

– Förändringen görs inte av oss som reser dit från Finland eller andra länder, utan av människorna som är därifrån, allt från våra egna lokala anställda till de personer som är i en svår situation och som vi arbetar med.

Hans Finlandsvistelse som egentligen skulle ha blivit av i augusti började långt tidigare.

– Jag försöker se det positiva i att kunna vara här och ta ett ordentligt sommarlov.

Sommaren har varit svårare att planera än vanligt, men vissa saker består trots allt.

– Så länge jag hittar en hängmatta och något att läsa och kan koppla bort från nätet och coronanyheterna ett tag är jag nöjd.

Erika Rönngård



Kolumn. Under en vanlig söndagsgudstjänst, i mitten av mars, börjar en bekant melodi spelas från synten. Min hjärna och mun förbereder sig för att inleda ”Härlig är jorden …”, tills jag några sekunder senare inser att texten är på engelska och med ett annat budskap. Jag befinner mig långt hemifrån, och deltar i en gudstjänst i den protestantiska kyrkan i Oman. 31.5.2023 kl. 08:00

MATTEUS FÖRSAMLING. – Jag tror att vår kärna alltid måste vara andlighet. Visst kan vi bjuda på brunch, men Fazers gör det bättre, säger Patricia Högnabba, som installeras som kyrkoherde i Matteus församling i september. 31.5.2023 kl. 19:31

BLI PRÄST. Kirsi Saarinen jobbar vid polisen med att bekämpa svart och grå ekonomi och göra samhället mer rättvist – men hon drömmer om att bli präst. Just nu gör hon församlingspraktik i Väståboland. 6.6.2023 kl. 15:00

Kolumn. Lena Blomstedt önskar, hoppas och vill att våra församlingar har en stark diakonal profil. Att var och en som kommer till vår kyrka stiger in genom en öppen dörr till ett välkomnande rum där någon ser, lyssnar och bekräftar. 31.5.2023 kl. 16:29

psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28

SKAPELSETRO. Kreationismen såg ut att ebba ut i slutet av 1900-talet. Men i delar av Borgå stift tar man fortfarande strid för att evolutionsteorin vetenskapligt en dag kommer att få vika för Bibelns berättelse om hur jorden och mänskligt liv kommit till. 1.4.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Den tidigare metodistbiskopen Hans Växby är död. Han tjänstgjorde för den i Europa lilla frikyrkan i de nordiska länderna och efter Sovjetunionens fall i Ryssland. 31.3.2025 kl. 11:48