Fler matkassar än vanligt går åt både i Helsingfors och Vasa.

Matutdelare ser att behoven har ökat under undantagstillståndet

mathjälp.

Coronaepidemin har lett till ett ökat behov av mathjälp. De som ordnar matutdelning försöker möta behovet, samtidigt som de fått lägga om verksamheten.

2.6.2020 kl. 15:51

Före undantagstillståndet kunde den som behövde mathjälp i Helsingfors komma till Kvarnbäckens livsmedelsutdelning och själv plocka mat i sin kasse. I mitten av mars fick Helsingfors kyrkliga samfällighet hastigt ställa om verksamheten – numera används utrymmena i Kvarnbäcken för att packa maten färdigt i kassar som sedan delas ut runt om i staden.

– Det är mer hygieniskt, och utdelningen går också snabbare, säger Eila Jaakola vid Helsingfors kyrkliga samfällighet.

Medan mathjälpen tidigare i huvudsak var koncentrerad till ett fåtal platser har man nu spritt ut den till fler ställen.

– Måndag till fredag har vi haft utdelning på fyra olika ställen, dessutom ambulerande utdelning på fyra olika ställen beroende på veckodag. Sammanlagt delar vi ut ungefär 10 000 kassar varje vecka.

Matutdelningen i Helsingforsförsamlingarna är ett samarbete mellan kyrkan, Helsingfors stad och många andra aktörer.

– Vi får mat från butiker och företag inom livsmedelsbranschen, och vi får också färdiga matportioner från restauranger.

Det mesta som delas ut är så kallad svinnmat, mat som blivit över på annat håll. I de kassar som bärs hem till behövande som tillhör någon riskgrupp, och som därför inte kan komma och hämta en kasse, ingår också skafferimatvaror med lång hållbarhet.


Räcker mathjälpen till?

– Det har funnits tillfällen när kassarna tagit slut i förtid. Det är alltid lite svårt att bedöma hur mycket mat vi får eftersom utdelningen baserar sig på svinnmat.

I Helsingfors har Hurstis matutdelning, som normalt når omkring 4 000 personer i veckan, tagit paus och både deras resurser och deras klienter styrs nu till församlingarnas utdelning.

– Tidigare besökte ungefär 6 000 personer i veckan livsmedelsutdelningen i Kvarnbäcken. Det att våra 10 000 kassar inte alltid räcker till visar att behovet har ökat.


Behovet ökat också i Vasa

Nu jobbar 60 frivilliga med att packa ungefär 1 200–1 300 matkassar per vecka för utdelning i Vasa med omnejd.

– Det är utan vidare större behov nu, säger John Åsvik, ordförande för Mathjälp Vasa.

Föreningen har matutdelning fem dagar i veckan. Dessutom samarbetar de med Vaasan Lähimmäisyhdistys, som kör hem matkassar till sådana som inte själva kan komma och hämta.

På onsdagen för ett par veckor sedan räckte för första gången antalet kassar inte till.

– Då de såg hur många som var i kö för att hämta mat var de tvungna att plocka om och sätta lite mindre i varje kasse så att det skulle räcka åt alla, säger Åsvik.

– Helt uppenbart är det fler som behöver mat idag än tidigare och vi måste försöka se hur vi klarar av att få ut tillräckligt med mat till dem som behöver.

Maten föreningen delar ut kommer i huvudsak från mellan 40 och 50 matbutiker, och i någon mån från industrin och partihandeln. De hämtar också överbliven mat från skolor och från centralsjukhuset.

– Det är fullt ös för de frivilliga som arbetar.

John Åsvik tror att tröskeln för att komma till matutdelningen blivit lägre – även på mindre orter – på de år som föreningen varit verksam.

Den här undantagstiden har påverkat Mathjälp Vasas verksamhet på flera sätt. I början av undantagstillståndet blev matutdelningen tvungen att lägga lapp på luckan för en vecka.

– Eftersom 80 procent av våra frivilliga var sådana som hörde till 70-plus-gruppen hade vi inte möjlighet att fortsätta på det sättet vi gjort tidigare, säger John Åsvik, som själv hör till dem som inte kunnat vara med i det praktiska arbetet.

De blev tvungna att tänka ut ett nytt koncept och fick hjälp av Vasa stad som lät föreningen utnyttja köket och matsalen i före detta Steinerskolan. Nu har de involverat fler yngre frivilliga och packar maten i färdiga kassar.

Mathjälp Vasa ordnar nu utdelning på tre platser i Vasa, samt i Smedsby och i Solf.

– Replot har hämtat en del kassar från stan i den mån de inte fått tillräckligt från butikerna där.

Text: Erika Rönngård, Emelie Wikblad
Foto: Matilda Sjöblom



Kyrka. Biskopsmötet är inte beredd att välsigna eller viga samkönade förhållanden. Däremot anser man att man be för dem som registrerat sitt partnerskap. Bönen leds av en präst eller en annan anställd i kyrkan, privat eller offentligt.  10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskopsmötet är inte beredd att välsigna eller viga samkönade förhållanden. Däremot anser man att  be med för dem som registrerat sitt partnerskap. Bönen leds av en präst eller en annan anställd i kyrkan, privat eller offentligt.  10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. De kvinnliga prästerna ska få en ny festdräktskollektion  designad av Kirsimari Kärkkäinen.  Kollektionen som ska serietillverkas består av vit prästskjorta, kort och lång prästjacka, byxor, knälång kjol och långkjol samt ett kors som fästs på jackan. 10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Broschyrer, Facebook, videosnuttar – arbetet för att locka ungdomar att rösta i församlingsvalet börjar ta fart. 10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Fler allmänna möten, nya verksamhetsformer och delat ansvar. Det är receptet som ska garantera att pedofilhärvan i Skutnäs bönehus inte ska upprepas. 10.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Då ärkebiskop Jukka Paarma öppnade biskopsmötet i dag i Helsingfors betonade han att kyrkan är till för andra. Ur kyrkans synvinkel ska man bekymra sig för människornas liv, ur det goda livets synvinkel. – Och då måste man fråga sig vart det goda livet har försvunnit, sade Paarma.   9.2.2010 kl. 00:00

Samhälle. I tankesmedjan Magmas fyra scenarier om det svenska i Finland år 2030 har Borgå stift försvunnit. Eller avfärdats med sju rader på en sida. 9.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbläsare är överens om att det hör till vår uppgift som kristna att särskilt värna om miljön. 9.2.2010 kl. 00:00

Världen. I Sverige har kristendomen tonats ned i ämnet religionskunskap. I den nya kursplanen nämns kristendom, islam, judendom, hinduism och buddism i samma andetag. 8.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. En videosnutt gjord för reklamkampanjen inför församlingsvalet väcker reaktioner bland svenskspråkiga. 7.2.2010 kl. 00:00

Kultur. För levnadskonstnären Thomas Törnroos representerar Gud trygghet, lugn och glöd. 6.2.2010 kl. 00:00

Kultur. Han frågar aldrig det han tror andra är intresserade av. Göran Skytte frågar uteslutande det han själv vill veta. 5.2.2010 kl. 00:00

Magnus Lindholm. Omsluten av Kaplabergets väldiga nävar och tusen änglars snabba vingslag vaknar jag en morgon till stilla psalm och bjällrors spröda klang. Himlen är ett relativt begrepp när själen söker sin hemvist efter år av irrfärder i universums utkanter. Helig är min boning och helgat är mitt rum, det förstår jag med stor tydlighet efter en första natt i tystnaden. Men kroppen gör motstånd, stretar och konstlar. Den insikten är kanske den svåraste i gryningen: Det bor ett helgon i varje människa och en gud i varje själ. 4.2.2010 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Kari Mäkinen, professor Miikka Ruokanen och biskop Seppo Häkkinen är församlingsprästernas favoriter i ärkebiskopsvalet, enligt en undersökning som gjort av Radio Dei. 4.2.2010 kl. 00:00

julafton. I Matteus och Petrus församlingar sträcker sig julaftonens gemenskap ännu längre än julbönen. I Matteus firar man tillsammans i kyrkan och i Petrus hemma hos kyrkoherden. 12.12.2019 kl. 00:01

samlare. Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare? 7.12.2019 kl. 11:13

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighets omstridda fastighetsstrategi har återremitterats till gemensamma kyrkorådet. – Nu får församlingsråden i lugn och ro säga vad de tycker om fastighetsläget, säger domprosten Mats Lindgård. 5.12.2019 kl. 15:42

engagemang. Det nedläggningshotade Café Torpet i Södra Haga i Helsingfors får en fortsättning tack vare en förening som grundats av lokala invånare som vill ha kvar caféet. 4.12.2019 kl. 14:27

delaktighet. – Kyrkans delegation för tillgänglighet och funktionsvariationer konstaterade för några veckor sedan att vi gör historia eftersom det inte finns något motsvarande ännu i de nordiska kyrkorna, säger Katri Suhonen och hänvisar till Aktivt delaktig – Kyrkans handlingsprogram 2019–2024. 3.12.2019 kl. 16:32