Håkan Nyman och Mårten Malmström har känsloband till skogarna i Vällskog.

De vill skydda den skog som varit viktig för dem själva

esbo.

Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den.

23.4.2020 kl. 12:16

För ett år sedan tog Håkan Nyman och Mårten Malmström, bägge medlemmar i gemensamma kyrkofullmäktige i Esbo, en titt på den skogsplan som Esboförsamlingarna skulle godkänna. Nya tankar började surra i deras huvuden.

– Skogsplanen var inte på något vis uppgjord för att exploatera skogen, den var helt normal. Men vi fick tanken: tänk om man kunde göra något gott för skogen och samtidigt få församlingen att synas i positiva sammanhang, berättar Nyman.

Mårten Malmström, själv skogsägare vid Snettans gård i Esbo, tittade på skogslotterna tillsammans med Nyman. De konstaterade att församlingens skog gränsar till Noux nationalpark.

– Så vi plockade de skogslotter som vi kunde tänka oss att göra en skyddsplan för, och den svenska gruppen gjorde en kläm till gemensamma församlingsrådet – och där väckte den genklang.

Statens Metso-program är ett skyddsprogram för privata skogsägare och för samfund. När Esboförsamlingarna går med i skyddsprogrammet förbinder de sig till att skydda skogsmarken för 20 år framåt.

– Efter det tar man på nytt ställning till frågan, med beaktande av hur stadsutvecklingen framskridit, säger Nyman.

Under skyddstiden betalar staten ett understöd till skogsägaren – alltså församlingen – som är ungefär lika stort som avkastningen skulle ha varit under samma period.

– Det viktigaste är att skogen skyddas, men det är fint att församlingen samtidigt får intäkter för den, säger Nyman.
– På det viset är det en genialisk lösning.

Mårten Malmström berättar att skogen är mellan 60 och 80 år gammal. Medeltalet för hela skiftet ligger vid 70 år.
– Där finns mest tall, och gammal gran i de bördiga svackorna. När skogen skyddas får man inte röja i den utan den får utvecklas enligt naturens egen lag, säger han.

För Mårten Malmström är skogen bekant. Han minns Karl Nordgren, som i tiden ägde Vällskog gård och som i början av 1980-talet sålde gården till församlingen.

– Jag minns att vi en gång skidade från Snettans upp till Solvalla, och så kom vi norra vägen över de vackra, natursköna sjöarna. Så råkade vi komma förbi Vällskog gårds karaktärshus, och Karl Nordgren stod uppe på balkongen och tog frisk luft. Min far och han växlade några ord, och så fortsatte vi hemåt, berättar Malmström.

Senare arrenderade Mårten Malmström och hans far åkrarna, medan Nordgren förhandlade om försäljningen med Esboförsamlingarna.

– I ett år odlade vi åkrarna här runt omkring. År 1981 var ju ett otroligt regnigt och besvärligt år, så det glömmer man aldrig!

Också för Håkan Nyman är Esboskogarna välbekanta.

– Som scout i Drumsö Korsriddare har jag gjort många utfärder till scoutstugan i Noux och skogarna runtomkring, minns han.

Nu hoppas de att alla Esbobor ska få upp ögonen för den fina skogen i Vällskog.

– Allemansrätten ger alla möjlighet att komma hit. Tanken är att folk kanske får upp ögonen för den här skogen, liksom de fått för nationalparken tidigare. Kanske de vill utforska det här området också?

Sofia Torvalds



Kyrka. På söndag tar festårets huvudevenemang plats i domkyrkan i Helsingfors. 16.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälps tre lastbilar med mat, mediciner, läkarutrustning och filtar nådde på tisdag nödlidande civila i Gaza. 14.1.2009 kl. 00:00

Människa. "Jag vill vara tillgänglig för församlingarna i stiftet och hoppas att tröskeln att ta kontakt med mig i frågor som berör arbetshälsa ska vara låg" 16.1.2009 kl. 00:00

Människa. Dagens skörtar beskylls för att ha utvecklat en tradition som ger dem rätt att släppa på tyglarna och ta sig friheter som man inte godkänner inom andra traditioner. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I mitten av mars inleds kandidatnomineringen i biskopsvalet. Kyrkpressens läsare tycker till om kandidater. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. ”För oss samman” är temat för den ekumeniska böneveckan 18–25 januari. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag inleds Finlands största resemässa i Helsingfors. Också kyrkan är med och präst finns på plats under hela mässan. 15.1.2009 kl. 00:00

Människa. Gustav Björkstrand besöker Rom och Vatikanen under den ekumeniska böneveckan. 14.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Ett par tusen demonstranter slöt upp i Helsingfors centrum i går kväll för att uttrycka sitt stöd för Israel. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.   "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga. För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

ämbetssyn. Biskoparna ger en skrapa mot seg diskriminering av kvinnor i prästtjänst. 13.4.2018 kl. 13:18

metoo. – Vi sviker vårt uppdrag som kyrka om vi inte är beredda att lyssna till de här obehagliga berättelserna som handlar om maktmissbruk och sexualitet. 13.4.2018 kl. 13:04

upprop. Borgå stifts påskupprop samlade över 800 namn och förs nu vidare på både kyrkligt och politiskt håll. 4.4.2018 kl. 09:45

upprop. Uppropet för en humanare flyktingpolitik har nu samlat långt över 300 namn. Bland undertecknarna finns bland andra Kristina Stenman som är stadsdirektör i Jakobstad och Astrid Thors. Vill man underteckna uppropet går det ännu att göra det via Borgå domkapitels Facebooksida 23.3.2018 kl. 09:12

flyktingar. Migri tar sig makten att döma om konverterade asylsökande är kristna eller inte. De anser att de bättre kan bedöma om en konvertit förändrat sitt liv på basis av ett dagslångt samtal än vi som umgåtts med honom regelbundet under ett helt år. 22.3.2018 kl. 07:07