Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

Även vuxna kan få konfirmationsundervisning

livsfrågor.

Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation.

22.4.2020 kl. 00:01

Skriftskolundervisning finns inte bara för femtonåringar i stora grupper. Om man som vuxen vill bli konfirmerad är det oftast enskild undervisning som gäller. Johan Terho är präst i Johannes församling, med ansvar för konfirmationsundervisningen. Han undervisar även vuxna konfirmander, och berättar att vuxenskriban läggs upp enligt den bakgrund konfirmanden har.

– Först brukar vi träffas och diskutera lite och jag kollar upp varför hen vill gå skriban och vad hen har för bakgrund så att vi kan bygga upp en meningsfull helhet.

Orsakerna till att man vill gå i skriftsola kan vara många, och det finns ingen typisk vuxenkonfirmand.

– Det kan handla om att man ska gifta sig kyrkligt, men det kan lika gärna vara så att man inte gick skriban som ung men nu har kommit på att det skulle vara en god idé.

Tillsammans gör man upp en plan för hur skriftskolan ska genomföras. Det rör sig om ungefär 20 timmar undervisning, och man kommer gemensamt överens om ifall undervisningen ska ske intensivt eller över en längre tidsperiod.

I skriftskolundervisningen ingår också besök i gudstjänsten eller högmässan.

Utgår från individen

Jämfört med ungdomarnas lägerskriftskolor har vuxenskriftskolan större fokus på undervisningen. De ämnen man tar upp är samma oavsett åldersgrupp. Men livssituationen ser annorlunda ut för den vuxna konfirmanden och det gör att det finns en annan grund att bygga på.

– Synen på döden kan till exempel vara annorlunda. Jag kan ha en vuxen konfirmand som redan mist sina förldrar, döden har kommit så nära. Om den vuxna konfirmanden själv har barn präglar det också hur man talar om Gud som förälder.

Under konfirmationsundervisningen går man igenom kyrkliga förrättningar och gudstjänsten, i samband med dem talar man även om nattvard och bön. Dessutom diskuterar man etik och moral, en kristen människas ansvar, skapelsen och i samband med det ofta miljöfrågor.

– Döden brukar vi ofta tala om i slutskedet av undervisningen om det inte kommit frågor om den tidigare. I det temat ingår också uppståndelsen och påskens händelser.

– Jag utgår från konfirmandens livssituation och egna frågeställningar, sedan vinklar vi in det på skriftskolans innehåll.

Man kan anmäla intresse för att gå skriftskolan som vuxen även om man inte är säker på att man vill bli konfirmerad.

– Man kan börja om man är nyfiken, kolla in vad det går ut på. Om man konstaterar efter första träffen att det här inte var för mig – då är det så.

Skriftskola och konfirmation är två skilda saker. Efter skriftskolan väljer man om man vill bli konfirmerad eller inte. Har man gått skriftskolan för många år sedan utan att ha blivit konfirmerad går det att bli konfirmerad senare.

Det allra mesta av undervisningen kan skötas på distans via videolänk, och därför kan man redan nu ta kontakt med sin församling om man är intresserad av att gå skriftskolan som vuxen.

– Det enda som inte går att göra på distans är själva konfirmationen.

Erika Rönngård



Nya prster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrgor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bn. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50

sjukhussjlavrd. Det efterlängtade stilla rummet i Vasa Centralsjukhus är nu öppet 24 timmar i dygnet för alla som söker stillhet. 25.5.2016 kl. 09:41

klippan. Klockan 22 i lördags gick startskottet för Mitt-i-nattenloppet på Klippan. 24.5.2016 kl. 09:56

åbo svenska församling. Kyrkoherdarna och samfällighetens ledningsgrupp har olika åsikter om församlingsutvecklingen i Åbo. 23.5.2016 kl. 16:13

stafettkarnevalen. Bollkastning i kyrkans tält var en hit vid Stafettkarnevalen. 23.5.2016 kl. 16:11

Hon jämför hetsätning med missbruk och kallar sig själv matmissbrukare. 20.5.2016 kl. 15:38

landsbygden. Sin älskade hembygd kunde hon tänka sig att lämna för kärlekens skull, men inte korna. 20.5.2016 kl. 10:06

FMS. Som en ny planet. Så beskriver Anna och Bertrand Tikum sin nya hemort Dakar i Senegal dit de återvänder efter en andningspaus i Finland. 19.5.2016 kl. 13:53

Hur ska det gå för minoritetsreligionerna om skolor experimenterar med gemensam religionsundervisning för alla? 18.5.2016 kl. 12:14

mission. Selektiv mutism. När Pia Rinne började skolan i Namibia var hon tyst i ett helt år. Några år senare var hon tyst i ett år till. 17.5.2016 kl. 11:27

mission. I lördags ordnade Finska Missionssällskapet missionsfest i Ekenäs. 16.5.2016 kl. 15:59

En gång var han en pojke som överlevde Auschwitz och Buchenwald. Senare blev han författare och Nobelpristagare. 13.5.2016 kl. 16:15

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13