– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Kyrka. Prästerna är för få. – Nu börjar effekterna av pensionsboomen synas, säger notarie Clas Abrahamsson vid Borgå domkapitel. 24.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I femton år har Vandasvenskarna väntat på sitt eget församlingscentrum. Nu riskerar projektet att rinna ut i sanden på grund av samfällighetens ekonomiska prioriteringar. 24.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. De studenter som skrev realprovet i evangelisk-luthersk religion förra veckan fick bland annat diskutera etik och konsumtion. Se hela realprovet här! 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. I lördags vigdes Matti Väisänen till biskop. Men i vilken kyrka verkar han? 23.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. – Vi gav bort vår strejkrätt i någon förhandling i tiderna, men nu borde vi ha den tillbaka, säger Tomas Ray, ordförande för Finlands svenska prästförbund. 21.3.2010 kl. 00:00

Människa. Tar du alltid på dig uppgifter som ingen annan vill göra? Har du svårt att föra fram din åsikt och sätta gränser? Kanske du är för snäll – på fel sätt. 20.3.2010 kl. 00:00

Kultur. Att Ann-Luise Bertell är en skicklig pjäsförfattare och teatermänniska känner många till. Men hon har också en dold talang som kommit till stor praktisk nytta. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. Det är svårt att leva som muslim i Finland, säger Maryam och Ahmed Ali. Ändå skulle de inte välja annorlunda. 19.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Frågan om relgionsundervisningens resurser återkommer vart tionde år, säger religionsläraren Maria Björkgren-Vikström. Religionen som skolämne väcker alltid starka känslor. 18.3.2010 kl. 00:00

Människa. - I västerlandet vill vi analysera och bena sönder, men i östkyrkan kan man säga rakt ut att det vet vi inte, det är ett mysterium, säger Dani Strömbäck. 18.3.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Ni minns snacket om vi inte längre ska sjunga ”Den blomstertid” på skolavslutningarna? 18.3.2010 kl. 00:00

Ledare. Under presskonferensen efter det att resultatet av ärkebiskopsvalets andra omgång var klart betonade blivande ärkebiskop Kari Mäkinen att kyrkans enhet förutsätter dialog under ömsesidig respekt. En sådan dialog är nödvändig av den enkla anledningen att vi motiverat kan ha och har olika åsikter och uppfattningar om olika saker. 18.3.2010 kl. 00:00

Samhälle. - I sekulariseringens tidevarv tar sig tro och tillit delvis olika uttryck i Svenskfinlands regioner, säger samhällsforskaren Kjell Herberts. 17.3.2010 kl. 00:00

Människa. Kirurgen Sakari Orava som opererade fotbollsspelaren David Beckhams akillessena på måndagen berättar att han tror på bönens kraft. 16.3.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkoherden i Imatra Marja-Sisko Aalto har idag 16.3.2010 skickat en anhållan om avsked från kyrkoherdetjänsten i Imatra från och med den 1 april 2010 till domkapitlet i S:t Michel. 16.3.2010 kl. 00:00

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36