– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Kyrka. Kari Mäkinen installerades på söndag som ny ärkebiskop för lutherska kyrkan i Finland. Installationen i Åbo domkyrka förrättades av biskop Eero Huovinen, assisterad av biskopar från andra stift och från utländska kyrkor.  6.6.2010 kl. 00:00

Kultur. Per Erik Floman har bott i Helsingfors i nästan 70 år men hjärtat finns längre österut – i hans barndomsstad Viborg. 5.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Jag kan inte räkna dem alla. De viktkilogram som jag rönt. O, ville de blott av mig falla, min vikt skulle minska. Va’ skönt. Ett kärleksbevis kan man kalla den läskunnighet vi vill ge. 4.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens föregående chefredaktör Stig Kankkonen avtackades på tisdagen för sina tio år på tidningen. Se bilder från festen! 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Irja Askola valdes till biskop i Helsingfors stift. 3.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Karleby samfällighet har förnyat sina logotyper och sina webbsidor. Logon bygger på en kompass som är den gemensamma nämnaren medan bilden i kompassens mitt är unik för varje församling. 3.6.2010 kl. 00:00

Människa. Nancy Wang-Hedström fick på ett konkret sätt uppleva de kristnas kärlek och blev nyfiken på dess källa.  3.6.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. När värmen kom till Helsingfors för några veckor sedan skyndade jag ut i skogen. I skuggan av några björkar tog jag några glädjeskutt och utstötte ett glädjevrål, lite som Ronja Rövardotter efter att vintern gett vika i Mattisskogen: Aaaaah! 3.6.2010 kl. 00:00

Ledare. På trappan till en solbelyst farstukvist, tidigt 80-tal. Lokaltidningen är upptagen, men den yngsta läsaren tilldelas den tidning som lika självklart hör till familjen som lokaltidningen. Bläddrandet i den då svartvita tabloiden är min första minnesbild av tidningen Kyrkpressen. 3.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Enligt en färsk undersökning har Hufvudstadsbladet flest kritiska kyrkliga nyheter. Chefredaktör Hannu Olkinuora erkänner att tidningens rapportering ibland är för händelseorienterad. 2.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. – Kyrkan får mycket uppmärksamhet i medierna. 83 procent av rapporteringen är balanserad eller neutral, säger informationschef Iiris Kivimäki vid Kyrkans informationscentral. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kvinnornas intresse för förmansuppgifter inom kyrkan har ökat. 63 procent av de kvinnliga prästerna är intresserade av chefsjobb, 39 procent kan tänka sig att bli kyrkoherdar. 2.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Församlingarna i Karleby samfällighet har förnyat sina logotyper och sina webbsidor. Logon bygger på en kompass som är den gemensamma nämnaren medan bilden i kompassens mitt är unik för varje församling. 1.6.2010 kl. 00:00

Samhälle. Föreningen Samaria utvidgar sitt arbete i Österbotten och öppnar loppmarknad och ett dagcenter i Korsnäståget i Vasa. 1.6.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkan ska se över instruktionerna för hur man agerar i fall av brott som uppdagas i själavårdssamtal. 1.6.2010 kl. 00:00

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39