– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Kyrka. Mer än 400 delegater från 140 lutherska kyrkor möts just nu i Stuttgart under temat Ge oss i dag vårt dagliga bröd. 21.7.2010 kl. 00:00

Kyrka. En gemensam administration ska ge församlingarna Hammarland, Finström-Geta och Sund-Vårdö bättre ekonomi. Även andra åländska församlingar förväntas haka på. 20.7.2010 kl. 00:00

Världen. Vatikanen har kommit med nya riktlinjer gällande barnpedofili. 17.7.2010 kl. 00:00

Insändare. Jag läser gärna Kyrkpressens vits, men denna vecka gav den en besk bismak. Jag är verkligen förvånad över att KP sätter ut en vits som präglas av smygantisemitism och underblåser fördomarna om att judar är illistiga och inte heller drar sej för att vara svekfulla om det gynnar dem själva.Skall man över huvud taget ha en vits som denna bör man åtminstone välja yrken som inte är "värdeladdade" på samma sätt som präst och rabbin!  16.7.2010 kl. 00:00

Kultur. Som tecknande journalist kan Leif Sjöström säga saker rakt ut. Men var går gränsen mellan roligt och elakt? 16.7.2010 kl. 00:00

Ledare. Första juli blev Finland först i världen med att göra rätten till bredband lagstadgad. Internationella bloggare jublar. 15.7.2010 kl. 00:00

Människa. Börja du. Så upplevde Ann-Helen Boqvist helt nyligen att Gud svarade när hon bad honom att inte ställa alltför stora krav på henne och att han skulle tycka om henne som hon är. 15.7.2010 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Att ha en tvååring i huset är en lektion i att älska sig själv. 15.7.2010 kl. 00:00

Världen. Religiös förföljelse ökar i dag världen över. En multireligiös omgivning leder inte automatiskt till tolerans. 14.7.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kristelefonisterna behöver verktyg för att kunna hantera samtal där den som ringer upplever våld och hot. 13.7.2010 kl. 00:00

Världen. På grund av för lite regn och små skördar lider nästan tio miljoner människor av akut matbrist i Sahelområdet. 12.7.2010 kl. 00:00

Världen. I fjol såldes Rättvis handel-produkter för 3,4 miljarder euro. Det är rekord. 11.7.2010 kl. 00:00

Kultur. Hur kan man uttrycka det kristna budskapet på ett modernt sätt? Kristna bokförlag har olika sätt att närma sig frågan. 9.7.2010 kl. 00:00

Marina Wiik. Jag gillar att åka tåg. Dels är det naturvänligare än att flyga, dels går det bra att jobba när man inte distraheras av en fylld diskho, tv-utbudet eller slösurfande. 8.7.2010 kl. 00:00

Människa. Marja Einola tar inget för givet, men känner att hon blivit ledd sedan tonåren och att hon är där hon ska vara. 8.7.2010 kl. 00:00

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55