Diakonin hjälper den som är ensam eller behöver prata om och få hjälp med sina problem.

Diakonin hjälper i stort och smått

diakoni.

Diankoniarbetarna hjälper där det behövs. Ibland genom att lyssna, ibland genom att ge mathjälp,
följa med till FPA eller hälsa på den som ligger på sjukhus.

11.3.2020 kl. 00:01

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling och hennes arbete handlar om att hjälpa människor.

Ofta börjar hjälpen genom ett samtal.

– Man behöver inte ha stora problem, ibland kan det handla om att man vill prata med någon om det som tynger ens hjärta.

Vem som helst kan vända sig till diakonin och man behöver inte höra till kyrkan.

Mötet med diakonen kan också leda till att man får konkret hjälp med problem i sitt liv.

– Vi gör en check up hos oss först, funderar på om vi kan hjälpa genom diakonin eller om vi kan hänvisa personen vidare. Jag kan hjälpa genom att ta reda på vart hen ska vända sig och vid behov följa med, till exempel till FPA.

Ensamhet och ekonomi

Det finns vissa situationer som hon möter oftare än andra. Till dem hör personer som har det ekonomiskt svårt.

– Det kan handla om unga som inte får stadigvarande jobb på heltid och har så liten lön att den knappt räcker till mat och hyra.

Riitakorpi möter också många ensamförsörjande föräldrar, oftast mammor men också pappor.

– När barnen är riktigt små brukar situationen vara hanterlig, men när de börjar skolan och kommer upp i tonåren blir kraven på unga allt större. Man ska ha mobiltelefon och delta i fritidsintressen som kräver dyr utrustning.

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling. Foto: Erika Rönngård

Diakonin har till exempel gett mathjälp till personer med ekonomiska problem.

– Då kan de betala räkningarna i stället för att köpa mat.

Diakonin kan också hänvisa till församlingens ekonomiska rådgivning där man kan få hjälp med att se över sin ekonomiska situation i grunden.

Carita Riitakorpi möter många människor som är sjuka eller som inte kommer in i arbetslivet igen efter en långvarig sjukskrivning.

Ofta handlar det också om äldre, ensamma människor.

– Vi har pigga pensionärer som är med i församlingens program, men de som blir bortglömda är de som är äldre och kanske inte har barn eller släktingar.

Diakoniarbetarna kan besöka den som är intagen på sjukhus, men Riitakorpi säger att sekretessbestämmelserna kan göra det svårt att få reda på var personen som behöver besök finns.

Diakonin är grundläggande för kyrkan.

– Utan diakonin finns kyrkan inte, för kyrkan kan inte existera utan att tänka på sin nästa. Vi behöver bara tänka på hur Jesus uppmaade oss att ta hand om den som är hungrig eller utan kläder.

Hon påminner om att man inte behöver vara diakoniarbetare för att kunna hjälpa någon annan.

– Älska din nästa.

Diakoni på svenska i Helsingfors

Matteus församling: Diakoniarbetarna Carita Riitakorpi (carita.riitakorpi[at]evl.fi) tel. 09-2340 7328 / 050-380 3986 och Mari Johnson (mari.johnson[at]evl.fi).

Johannes församling:
Diakoniarbetarna Karin Salenius (karin.salenius[at]evl.fi) tel. 050-380 0867, Gunvor Frände (gunvor.frande[at]evl.fi) tel. 050 380 1872 och Nenne Lappalainen (nenne.lappalainen[at]evl.fi) tel. 050 469 8127.
Petrus församling:
Diakoniarbetarna Gunilla Riska (gunilla.riska[at]evl.fi) telefonmottagning vardagar kl 9-10 tel. 050-576 8643, 09-2340 7125 och Bodil Sandell (bodil.sandell[at]evl.fi) vardagar kl 8-9 tel. 050-380 3925, 09-2340 7227.

Erika Rönngård



litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45

NY I USA. Heidi Storbacka med familj blev erbjudna, via den firma hennes man jobbar på, att flytta till USA under en begränsad period. – Jag älskar äventyr, så vi tackade ja direkt. Jag började söka jobb redan förra året – att bli hemmafru var inte aktuellt. 1.4.2025 kl. 13:28