Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maxa glädjen och minimera besvikelsen

Familjejul.

Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg.

19.12.2019 kl. 00:01

Julen. Varför är den så komplicerad? Så härlig och ofta också så utmanande? Varför har vi så stora förväntningar på just den här högtiden?

Jag frågar Maria Sundblom Lindberg, som är präst och familjeterapeut. Hon säger att det är svårt att ge ett enkelt och kort svar på den frågan, allas julutmaningar behöver en egen manual. Men lite kan man kanske generalisera:
– Julen handlar ofta om att öka glädjen så mycket som möjligt och minimera besvikelsen så mycket som möjligt för så många människor som möjligt. Och det är knepigt.

Hur gör man för att lösa den ekvationen?
– En lösning kan vara att man själv stannar upp och verkligen funderar och prioriterar vad som på riktigt är viktigt för en själv – och det ryms bara tre saker på den listan. Sedan delar man sin lista med de andra i familjen, och då blir det tydligt vad alla önskar och behöver, men också var det kan bli krock.

Det som också är utmanande är hur balansen ska vara mellan egna behov och andras behov, mellan den egna familjens önskemål och släktens önskemål.
– För den introverta och för den som inte mår bra kan de sociala kraven kring julen vara motsatsen till vila och glädje. För den sociala kan ensamhet och att inte får vara med sin familj vara jobbigt. I parförhållandet kan behoven krocka, men barnen i en familj är också olika, så kompromiss är julens ledord nummer ett.

Men om julproblematiken är mer smärtsam än logistik och olika behov?
– Psykisk ohälsa, missbruk och bråk tar sällan paus bara för att det är jul, snarare tvärtom. Skilsmässa, sjukdom och död är inte heller on hold bara för att julgubben kommer. Det gör extra ont just på julen, och besvikelser, svartsjuka och avund ligger också ofta under granen när man borde vara som mest lycklig, säger Maria Sundblom Lindberg.

Missbruk och bråk omöjliggör inte julglädje i sig. Om man ändå inte vill eller kan undvika att fira tillsammans kan man försöka få in en tidig julgröt eller julkyrka och en kort glögg i stället för att ens försöka sig på en lång middagssittning.

– Nyfamiljens dubbla uppsättning av släkt och vänner kan lätt bli utmattande och utmanande. Där är det kanske också viktigt att hitta nya former för hur man firar, men det tar tid, för ofta vill ingen i nyfamiljen ge upp sina traditioner. De är kanske det enda som finns kvar när kärnfamiljen är splittrad.

Många som har det jobbigt med jul och familj tycker att det är svårt att svara på folks frågor om julen. Man skäms.
– Då kan man välja att vara ärlig utan att gå in på detaljer, eller också säger man som det är. Om man drar en nödlögn känner man sig ofta ännu mer skamsen efteråt.

Vi vill så gärna få den rad vi önskar i julens bingospel, men verkligheten skapar ofta utmaningar. Illustration: Malin Aho


Varför är julen så viktig för så många?
– Julen har i alla tider brutit mot vardagen och slitet. Ju snabbare ekorrhjulet snurrar, desto större är vårt behov av motsatsen: ljus, musik, mat, kyrka och umgänge. För mig är julen ganska sinnlig, medan min vardag är helt tvärtom, så i december försöker jag hysteriskt få in allt sinnligt, som pepparkaksbak, lucia, konserter och julpyntande. Jag behöver det så desperat, men ofta blir det bara ännu fler stressmoment och inte den njutning jag trodde det skulle vara.

Hon talar om Fanny och Alexander, den svenska storfilmen från 1982 som inleds med ett överdådigt julfirande med en stor släkt samlad.
– Den har blivit sinnebilden för den perfekta julen, men allt det där praktiska är ju bortklippt ur filmen.
– Fanny och Alexander-julen är en riktig kvinnofälla om vi ska försöka oss på att göra allt det där själva. Många mammors trötta tårar har nog droppat ner i diskhon sent i julnatten då alla andra sover eller ser på film. Det är viktigt att alla hjälps åt. Vuxna människor som blir fjorton år när de kommer hem till sina gamla föräldrar och förväntar sig full service är den sämsta julklappen man kan få.

Om någon väljer att utebli från julfirandet varje år, hur hanterar man det?
– Fokusera på dem som faktiskt kommer. Varför tar den tomma stolen så mycket mer plats än den upptagna stolen?
Hon påminner också om att man i sin längtan eller sorg över den som valt att utebli lätt glömmer bort att hen inte är så trevlig om hen tvingas komma. Några är ändå bättre än ingen.

Precis som på många andra områden är perfektionism och höga krav de största hoten mot julfriden.
– Less är nästan alltid more, säger Maria Sundblom Lindberg.

Erika Rönngård



Fontana Media och Kyrkpressen byter telefonnummer i dag. Så här når du oss numera. 5.12.2013 kl. 14:04

kyrkans forskningscentral. Största potten för forskning i äktenskapets teologi. 5.12.2013 kl. 12:50

Wilfrid Stinissen. Författaren och karmelitprästen Wilfrid Stinissen avled på lördagen, skriver Kyrkans Tidning. 4.12.2013 kl. 13:31

Robert Näse. Då Robert Näse började ta sånglektioner under studietiden märkte han hur glad han blev av att sjunga. Studierna i musikvetenskap lades åt sidan – i dag studerar han vid Sibelius-Akademin för att bli operasångare. 4.12.2013 kl. 08:00

Peter Blumenthal. Domkapitlet i Borgå har tillfälligt stängt av kyrkoherden Peter Blumenthal från sin tjänst. 29.11.2013 kl. 10:46

Liljendal. Från och med februari kommer Lappträsks svenska församling och Liljendal församling att dela på en kyrkoherdetjänst. Samtidigt dras de nuvarande kyrkoherdetjänsterna i församlingarna in. 28.11.2013 kl. 14:40

När teologi är som bäst är det ett samtal där våra uppfattningar bryts mot andras uppfattningar. Jag blir utmanad av åsikter som inte stämmer överens med mina egna, säger Josef Forsling. 28.11.2013 kl. 09:00

Karleby församling. I Karleby församling är känslorna delade inför beskedet att Peter Kankkonen går i pension – i ena lägret förväntan, i andra oro. 27.11.2013 kl. 08:00

Julradion. För fjärde året i rad kan man lyssna på julmusik på svenska över internet. Det är kanalen julradion.fi som återigen slår upp sina dörrar den första december vid midnatt. 26.11.2013 kl. 08:00

Kristian Lundberg. Kristian Lundberg får bibelpris för sitt sätt att använda bibliska texter om hopp och förtvivlan. 25.11.2013 kl. 15:12

GA. Purmo församling var den församling i Borgå stift som samlade in mest pengar för Gemensamt Ansvar. 25.11.2013 kl. 15:09

Stiftsdekan. Magnus Riska och Monica Heikel-Nyberg har sökt tjänsten som stiftsdekan vid domkapitlet i Borgå stift. 22.11.2013 kl. 15:46

Gun-Maj Näse använder gärna det trasiga fåret för att presentera evangeliet och Jesus kärlek. Den kärleken bar familjen även då det äldsta barnet dog. Händelsen ledde till att hon prioriterade om. Nu går hon i pension som stiftets sannolikt sista församlingsanställda lektor. 14.11.2013 kl. 00:00

psalm. Arbetet med psalmbokstillägget fortskrider. Grovjobbet är gjort och nu väntar finslipning. På stiftsdagarna fick deltagare provsjunga en del av de föreslagna psalmerna. 19.11.2013 kl. 13:55

Kaplanen Tomas Ray i Johannes församling i Helsingfors valdes i måndags av domkapitlet till stiftssekreterare för mission och internationellt arbete. 18.11.2013 kl. 16:20

KARRIÄRBYTE. Efter åtta år som kantor bytte Niclas Nylund ut att körövningarna mot körningarna. Nu har han kört buss i snart femton år. 17.2.2022 kl. 12:00

mariehamn. – Det var som ett flygplan hela orgeln, konstaterade Kaj-Gustav Sandholm när han som barn bestämde sig för sitt drömyrke. 15.2.2022 kl. 10:36

UNGDOMSTID. Ta det lugnt, det ordnar sig! Så säger Björn Vikström till sitt tjugoåriga jag. 17.2.2022 kl. 10:21

krav. Stiftsdekanen är något av biskopens högra hand, och det har också hänt att en stiftsdekan blivit vald till biskop. Nu lediganslås tjänsten i Borgå stift. 9.2.2022 kl. 15:39

domkapitlet. Magnus Riska avgår från tjänsten som stiftsdekan. Nu söker domkapitlet både en ny stiftsdekan och en ny stiftssekreterare för personalvård. 9.2.2022 kl. 11:10