I butiken Lundagård i Jakobstad. Aja Lunds samlande är både jobb och hobby.

Våra saker blir konservburkar för våra känslor

samlare.

Man ska inte samla skatter på jorden, men tänk om sakerna är terapi, lek, möten och känslobehållare?

7.12.2019 kl. 11:13

– Min pappa dog när jag var tolv. Jag hade en idyllisk barndom, men då gick idyllen sönder, säger Aja Lund, fotograf, konstnär och samlare.

Efter sin pappas död samlade hon ihop de föremål hon förknippade med sin pappa och satte dem i en rödrosig chokladask som han hade haft på nattduksbordet.
– Jag tog det ganska rationellt då, kanske som ett skydd. Men sorgen efter pappa har kommit etappvis och följt mig hela livet: jag sörjer lite i taget.

Hon har alltid samlat. Först servetter, stenar, tepåsar, idag allt från dockskor till pianotangenter. I sina föremål förvarar och sparar hon sina känslor. Föremålen bär på det som det inte finns ord för, men de möjliggör också möten kring det som det inte finns ord för. I sin bok Jag är en samlare, jag vill ha mer! berättar hon om sitt eget samlande, men också om andras.
– Det intressanta är att samlandet och samtalen om föremålen ofta leder fram till något ganska svårt. Jag har aldrig varit särskilt mån om att ta reda på fakta eller historia om mina föremål. Jag kopplar inte mitt intellekt till föremålen, utan min känsla. Det är som med kärleken, det är någon sorts magi i det.

Hon tror att många samlare gömmer känslorna bakom sina föremål genom att intellektuellisera. Det är en njutning att umgås med sakerna och då vill man kanske inte prata sönder den. Att samla på föremål handlar inte bara om att gilla antikviteter eller om att tvångsmässigt omge sig med berg av grejer.
– Jag anser att föremålen gör oss personliga. De kan också vara väldigt kontaktskapande. För mig är samlandet en sorts terapi. Men det finns också en lättsamhet och lek i samlandet, något som inte alls är problematiskt utan handlar om lust.

Föremålen kan också berätta något om en händelse eller relation som varit viktig för oss.
– Föremålen blir som konservburkar för något berörande som vi varit med om.

För Aja Lund står sakerna för något positivt. Hon vill ha alla sina saker även om hon samtidigt kan känna att det är betungande att ha så mycket.
– Jag hinner inte vara med alla mina saker!

När hon träffar människor som ska göra sig av med saker – till exempel när de ska städa upp i sina föräldrahem och sälja rubbet – märker hon att det är väldigt känsliga situationer man kommer in i.
– Det är mycket sorg. När vi reder upp ett hem, när vi flyttar eller går vidare, kan sorg över sådant som vi inte fick representeras av föremål. Vi möts av känslan att livet kanske inte blev som vi hoppats på. Då tar vi ett föremål som ersättning för den känslan.

Hon kan inte svara på frågan om vilka föremål som är hennes viktigaste. Det skulle vara som att svara på frågan vilket barn som är hennes favoritbarn.
– Att jag samlar på så mycket material – trä och tyg och metall – kan jag uppleva som belastande. Jag lever i en mitt-i-livet-insikt om att livet är ganska kort. Jag har samlat väldigt mycket fram tills nu, och nu har halva livet gått och jag måste börja avsamla mig. Mitt materialsamlande påminner mig om min egen dödlighet.

För boken fotograferade hon till exempel sina samlingar av penslar och porslinsskärvor.
– Så satte jag dem på ekorosklasset, och jag var så nöjd! Men sen var jag där och plockade bort dem och satte dem in i förrådet igen.

Skärvorna fick stanna för att hon hade en fotoidé för dem. Med penslarna var det mer diffust.
– De är så fina, så vackra, jag har umgåtts med dem. Jag har egentligen inte ångest, men jag har mycket känslor: mycket sorg och saknad och drömmar och längtan och passion i mig. När jag målar – och jag målar mycket – då bearbetar jag allt det, jag målar in mina tankar och känslor i väggar, golv och tak hemma hos oss. När jag målar pratar jag kanske högt, jag kanske ber, jag kanske gråter, jag kanske lyssnar på en podd, jag kanske pratar i telefon med en vän. Mycket målande har gjorts i hemmet, som är en viktig plats för mig. Att inreda, att hålla på med hemmet, är mitt sätt att uttrycka någon form av omsorg och kärlek när jag kanske inte alltid klarar av att göra det i ord och handling.

I Bibeln står det att man inte ska samla skatter på jorden. Tänker du på det någonsin?

– Jag är uppvuxen med en stark bibeltro och tar seriöst på bibelordet, så för mig är det där ett problem som jag inte direkt har ett svar på. Visst kan jag se på sakerna som en form av missbruk och beroende, men jag kommer också till att det är mänskligt. Vem av oss har inte någon form av beroende?

Hon samlar ju inte på sakerna bara för att ha dem. För henne är de avkoppling, lek, något som förenar henne med andra.
– Jag kan ju också vara med Gud med mina saker.

Att skriva en bok om samlandet har varit svårt, för det känns egocentriskt, som om hon framhävde sig själv och provocerade – vilket hon också gör.
– Men jag vill bjuda på det personliga för att skapa möten och berättelser. Jag tror ju inte att vi ska leva genom saker utan gå bortom dem och söka människomöten, och Gud. Eller i omvänd ordning …

Egentligen tror hon att vi ska börja med att söka Gud.
– Men jag är väldigt dålig på det. Där finns det mycket skuld och dom i mig, i att jag hela tiden misslyckas så mycket med allt jag tror på. Men jag övar mig på att gå mot nåden och kärleken.

Sofia Torvalds



Samhälle. Bland de uppställda riksdagskandidater som vill ta bort kyrkans skatterätt hör flest till Vänsterförbundet och De Gröna. 4.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Justitieminister Tuija Brax har skrivit under det nätupprop som kräver att Kyrkostyrelsen stryper understödet till de kyrkliga rörelser som motsätter sig kvinnliga präster och homosexualitet, skriver Helsingin Sanomat. 4.4.2011 kl. 00:00

Kyrka. Förra söndagen firade pilgrimsföreningen Franciskus på Kökar gudstjänst på färjan mellan Roslagen och Åland. 3.4.2011 kl. 00:00

Kultur. Heidi Lunabba vill med modebilder som utgångspunkt väcka diskussion om könsroller och sexualisering av barn. 2.4.2011 kl. 00:00

Världen. Viking Pentzin har varit volontär i Palestina där maskingevär, hot och arresteringar tillhör vardagen. Nu ser han annorlunda på tillvaron också i hemlandet. 1.4.2011 kl. 00:00

Samhälle. Författaren, ståuppkomikern och föreläsaren Oa Lönnbäck har valts till Finska Missionssällskapets första svensktalande Utjämningsambassadör. Han kommer att uppträda vid olika evenemang i Borgå stift under det kommande året. 31.3.2011 kl. 00:00

Människa. När hon bad Gud om hjälp körde vaktmästaren ut henne ur kyrkan. Som tur verkar bönen ha blivit hörd i alla fall. 31.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. En kopia av glasmålningen i Karleby stadskyrka har sålts till förmån för insamlingen Gemensamt ansvar i Karleby. 31.3.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Jag har alltid varit lika mycket värd som pojkarna på klassen, killarna i studiecirkeln och männen på jobbet. Visst känner jag till glastak och orättvisor men jag har aldrig personligen känt mig särskilt förfördelad eller åsidosatt för att jag är kvinna. Naiv, blåögd eller bara lyckligt lottad? Nu är jag arg. Inte för min egen skull men för mina systrars. 31.3.2011 kl. 00:00

Ledare. En sak vore onekligen intressant att få veta. Vad tänker ”Anni” just nu? 31.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. De gröna har startat en kampanj som utmanar finländare att låta bli att gifta sig eller registrera sitt parförhållande innan äktenskapslagen är jämställd. 30.3.2011 kl. 00:00

Världen. Ungt och gammalt möts i en het sammandrabbning i den arabiska världen. Lokala analytiker uppmanar de kristna att finnas med i smältdegeln. 30.3.2011 kl. 00:00

Kultur. Den svenska författaren och pastorn Tomas Sjödin ger ut sin första roman till hösten. ”Tusen olevda liv finns inom mig” kommer boken att heta. 30.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlen i fyra stift har tagit emot anmälan av de präster som är ansvariga för kampanjen Stå på dig, Älä aliistu. 30.3.2011 kl. 00:00

Världen. I FN jobbar folk stenhårt och det blir resultat. Det lärde sig Nina Österholm efter ett två veckors arbetspass i New York. 29.3.2011 kl. 00:00

covid-19. Begränsningarna baserar sig på beslut fattade av Vasa stads social- och hälsovårdsnämnd den 5 oktober och är i kraft till och med den 25 oktober. Samfällighetens ledningsgrupp har också gett anvisningar om att deltagare i församlingarnas gudstjänster och övriga evenemang ska använda ansiktsmask. 5.10.2020 kl. 22:26

profilen. Hon kom till Helsingfors som svar på någon annans bön. Frisören blev ledare för lärjungskolan. Nu vill Ida-Maria Pekkarinen skaffa mandat att fortsätta i en uppgift som känns som hennes. 1.10.2020 kl. 17:04

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29