De flyger virvlande förbi i kyrkans mittgång, och glada leenden spricker ut i åskådarnas ansikten.
Det är Annette och Lasse Westerholm som testar dansstegen inför den folkdansmässa som ordnas i Kyrkslätts på söndag. Det var egentligen folkdansaren Siv Wikström som kom med idén: man ordnar ju så många olika mässor, varför inte en som kretsar kring folkdans och folkmusik?
– Siv kom med idén och jag sa att jag ska fundera lite på saken, säger Per Olof Munck, folkdansspelman och ledare för Kyrkslätts spelmän.
Det blir verkligen folkmusik för hela slanten i Kyrkslätt: predikan blir en betraktelse där Munck berättar om de sånger som sjungs och spelas under gudstjänsten. Förutom bekanta psalmer får gudstjänstbesökarna också sjunga pärlor som Änglamark och Höstvisa.
Framför allt blir det dans i kyrkan. På programmet står menuett. Vi finlandssvenskar har egna menuetter som är upptagna på listan över det immateriella kulturarvet.
– Menuetterna är nedtecknade i börjar av 1900-talet, men de har dansats länge. Förr var menuetten bröllopsmarsch, och då dansade man i tre dagar, berättar Annette Westerholm, som är instruktör för folkdansarna i Kyrkslätt och dessutom riksinstruktör för Finlands svenska folkdansring.
Menuetten är en högtidlig dans som introducerades av franska solkungen Ludvig XIV på 1600-talet. Sedan spred sig dansen till Europas utkanter – till Finland! – och där levde den vidare.
– Det finns någon menuett från Danmark och någon från Sverige bevarad – men i Svenskfinland har den verkligen levt vidare som tradition. Varje socken har haft sin egen variant, de flesta från Österbotten, berättar Annette Westerholm.
– Helig dans är ju en ny genre som introducerats i kyrkan, så det är klart att det finns rum för folkdans också, säger kyrkoherde Aino-Karin Lovén.
– Det har att göra med att också kroppen måste få utrymme i kyrkan. När jag växte upp fick man inte göra korstecknet, det var ”katolskt”. Idag lär man ut korstecknet som den kortaste bönen: välsigna mina tankar, känslor och handlingar. Vi måste tjäna Gud med hela människan, kropp och själ, säger Lovén.
Lasse Westerholm påpekar att Kyrkslätts kyrka inte är främmande för kroppen och dess rörelser – under Porkalaparentesen var den bland annat gymnastiksal.
De folkdansare och spelmän som samlas till gudstjänst i Kyrkslätt för vidare en gammal tradition.
– Sånger som spelats av gamla spelmän i Kyrkslätt tecknades ner i början av 1900-talet. Då fanns fortfarande 21 spelmän i Kyrkslätt. Oftast uppträdde de en och en, ibland två och två, berättar Per Olof Munck.
Men när Porkala gick förlorat var de flesta av dem redan döda, och de som fanns kvar spreds ut på olika håll. Först på 1980-talet återupplivades spelmanstraditionen i Kyrkslätt.
– Nu har vi verkat i 35 år, säger Munck.
När det blir spelmansgudstjänst fylls kyrkan också av vackra färger – dansarna har ju sina folkdräkter, och alla som kommer till kyrkan som äger en folkdräkt eller ens en del av en folkdräkt uppmanas att klä sig i den. Församlingen har en folkdräktsentusiast i barnledaren Mikaela Ståhl-Kokkola. Hon kommer att be förbön tillsammans med sin dotter Elvira, som också är med och bär upp kollekten iklädd sin folkdräkt.
– Alla har ju inte samma dräkt – man har den man har. Jag kommer från Sjundeå så jag har min Sjundeådräkt, berättar Siv Wikström som är en av de folkdansare som medverkar på söndag.
Det blir minst tio par som ställer upp sig i kyrkan eftersom folkdansarna från Kyrkslätt råkar ha besök av sitt vänfolkdanslag från Sundbyberg utanför Stockholm.
– Jag skulle så gärna se att alla som har ens en tillstymmelse till folkdräkt hemma tog den på sig när de kommer, hoppas Annette Westerholm.
– Dräkten måste ju vädras! säger Aino-Karin Lovén.
Och har man inte en dräkt har man kanske en schal eller ett gammalt smycke som man vill bära, som ett minne som berättar något om ens rötter.
– Kyrkan har många skikt, och det har också vi själva. Vi kommer också till kyrkan med våra minnen, säger Lovén.
Hennes förhoppning är att kyrkan i Kyrkslätt småningom ska kunna öppna dörrarna också vanliga vardagar under vinterhalvåret, liksom kyrkorna i Mellaneuropa.
– Biblioteken har lyckats med den förnyelse som behövs: förr var biblioteket ett ställe där man lånade böcker, idag är det ett vardagsrum. Här i Kyrkslätt byggs biblioteket som bäst om av arkitektbyrån JKMM, som planerat bland annat biblioteken i Åbo och Seinäjoki, samt Amos Rex. Nog skulle det vara konstigt om kyrkan, som står där intill, hade stängda dörrar. Vi måste öppna oss och erbjuda ett möte med helighet och en plats för delaktighet, säger Lovén.
Högmässa med folkdansare och spelmän i S:t Mikaels kyrka i Kyrkslätt söndagen den 27 oktober klockan 12. Vädra din egen folkdräkt och kom med! I mässan medverkar Kyrkslätts folkdansare, Skörde-Gillet från Sundbyberg, Kyrkslätts spelmän och sånggruppen VisLa.
