"Vem dödade Bambi" är Monika Fagerholms senaste bok.

Ondskan är oftast utspädd i mänsklighet, mänsklig trasighet, kärlek som kallnar och den som inte gör det

recension.

”Vad är ondska?” frågar Nathan – den vackra, begåvade – när ”gossarna” långt senare är samlade för terapisession med kändispsykologen. Svaret på frågan får läsaren själv söka efter, om det finns.

21.10.2019 kl. 13:15

Scenen i Monika Fagerholms roman är Villastan, till ytan en välbärgad förort. I en inredd källarvåning dunkar en bas olycksbådande, en vacker, mörkhårig pojke dansar till Prince. Men för det mesta befinner vi oss flera år senare, efter det som hände, efter att blad vänts och vatten runnit under broar. Fagerholm skriver om det man inte vill minnas och minnen man klamrar sig fast vid.

Texten är tät och rytmisk, den griper och drar i en, för att emellanåt lossa lite på greppet. Ganska lite händer här och nu; i flödande medvetandeströmmar avslöjas det som rör sig i personernas inre. Det är både realistiskt och absurt, och ett berättargrepp som tilltalar i den här berättelsen.

Redan på de första tio sidorna – när Gusten Grippe, 26-årig fastighetsmäklare, för en stund stannar till nere vid sjön på sin morgonjoggingtur – etableras de viktigaste personerna och händelsen, katastrofen som förstörde allt, gruppvåldtäkten i den där källarvåningen.

Berättelsen handlar också om Emmy och Saga-Lill, väninnorna som lämnar landsorten och tar sikte på staden. Även om de två är huvudpersoner i sina berättelser är Gusten den som blir kvar i fokus, den som är med när allt händer – den som har svårast att släppa det som varit.

"Det här är en bok för de där personerna som alltid läser sista sidan först."

Vad som hänt, vem som är förövare och offer står klart från början. Det som nystas upp är framförallt hur, varför och vad som hände sedan. Fast svaret på frågan varför förblir dunkelt – kanske för att det ofta är så med människor.

Det som utlovas är ett utforskande av vad som händer när ett förskräckligt brott begåtts och ett samhälle vill värja sig för sanningen, släta över och vända blad. Hur ord skrivs om, historier vänds – ”unga män med livet framför sig”, ” alla gör vi våra misstag”.

Jag är nästan beredd på något ännu råare, mer groteskt. ”Vad är ondska?” Den är oftast utspädd i mänsklighet, mänsklig trasighet, kärlek som kallnar och den som inte gör det.

Många klipp, scener, detaljer som upprepas, men ändå finns en känsla av att de är de rätta detaljerna och inget egentligen är överflödigt. Alla de osammanhängande och sammanbundna tankarna, minnena, de små gesterna, de upprepade replikerna närmar sig personernas kärna.

Fraser – ofta engelska – som upprepas i olika sammanhang, i olika rytm, bryter bokstavligen upp texten och blir ibland som poesi. Mellan raderna berättar de något om de människor de hör ihop med: En romantisk historia att berätta om sitt ursprung eller den perfekta kärleksdrömmen, den som inte dör ens långt senare när förhållandet tagit slut.

Emelie Wikblad



utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24