”Jag känner befrielse, lättnad och vemod”

Stavnedläggning.

Biskop Björn Vikström lade ner sin biskopsstav i en välfylld domkyrka idag.

25.8.2019 kl. 15:02

I en festmässa i domkyrkan i Borgå höll biskop Björn Vikström idag sin sista predikan som biskop i Borgå stift.

I sin predikan sa Vikström att tårar inte är ett uttryck för svaghet utan för empati och medkänsla – och att tårarna ibland kan följas av en liknande vrede som Jesus kände när han reagerade mot att offerkulten i templet i Jerusalem, som hade kommersialiserats och försatt fattiga och rika i ojämlik situation. Vi känner igen samma vrede i oss själva, sa biskopen.

– När minoriteter förtrycks, när regnskogen brinner och flyktingar sänds tillbaka till sina hemländer.

Han sa också att den här dagen – hans sista som biskop – är en laddad dag för honom själv.

– Jag känner befrielse och lättnad över att få lämna uppdraget över till min efterföljare, men också vemod.

Han tackade för det stöd han fått av sin hustru Mia, av kolleger, vänner och släkt. Han tackade särskilt för alla dem inom kyrkan som oförtröttligt ställer upp för den även när de får höra att kyrkan har motvind och att en kristen hör till en förgången tid.

– Jag tackar Gud för er, sa biskopen.

I slutet av mässan lade biskop Björn Vikström ner sin biskopsmitra (den biskopliga huvudbonad som Björn Vikström varit känd för att inte använda), sin biskopsstav, sin biskopskåpa och sitt biskopskors. Han blev välsignad av domprosten Mats Lindgård och Stiftsfullmäktiges ordförande Heidi Juslin-Sandin, och sedan trädde Lindgård ett emerituskors runt hans hals.

Björn Vikström lämnade kyrkan medan kören sjöng en glädjesång: ”Låt oss gå i frid och tjäna Gud, låt oss gå i Herrens namn!”

Från första september blir Björn Vikström lärare vid teologisk etik och religionsfilosofi vid Åbo Akademi.

”Vi slutar medan vi fortfarande är glada”

Idag lämnar Björn Vikström och hans fru Mia biskopsgården i Borgå.
– Overkligt, skönt och vemodigt.
Så sammanfattar Björn Vikström sina känslor när de sista gästerna lämnat biskopsgården. Hans dag började med porträttavteckning, fortsatte med festmässa och sedan med kaffebjudning i biskopsgården, där många vänner och kolleger fanns på plats för att tacka och säga farväl.
Vikströms hustru Mia Björkgren-Vikström citerar skrattande prins Daniel: hennes känslor är ”all over the place”.
– Det känns samtidigt helt rätt och samtidigt vemodigt. Jag är så glad över alla som delat den här dagen med oss, säger hon.
Båda är överens om att det var skönt att Björn Vikström från början angav en tidsgräns för sitt biskopsuppdrag.
– Nu kan vi sluta medan vi fortfarande är glada.
På kvällen sätter de sig i bilen och åker till det nya hemmet i Åbo. På sommarstugan har de något som påminner om tiden i biskopsgården. Björn Vikströms morbror plockade på 70-talet med sig ekollon från den ek – ett vårdträd – som biskop Max von Bonsdorff i tiden planterade vid biskopsgården i Borgå.
Ett av ekollonen är idag ett litet träd vid paret Vikströms sommarstuga i Kumlinge.
Sofia Torvalds



UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26

BÖN. De träffades vid en lärjungaskola. Idag har de fem barn och har precis flyttat från Finland till Australien. Hur lever man ett familjeliv där allt går på Jesus villkor? 3.8.2023 kl. 11:18

KRISTEN MYSTIK. Vad ska jag göra av känslan av meningslöshet och rastlöshet? Hur ska jag stå ut med rädslan för att förlora dem jag älskar? Ibland vill man ställa sina tyngsta frågor till någon riktigt vis människa. 28.7.2023 kl. 15:53

ETT GOTT RÅD. Pastorn Stefan Löv är i dag en 52-årig man med varm utstrålning och perspektiv på livet, men sitt 20-åriga jag beskriver han som en ruggigt vilsen själ. 27.7.2023 kl. 15:25

skrivande. Att skriva är som att träna: om du tar paus är det svårt att komma igen, säger författaren, skrivinspiratören och handbollsspelaren Michaela von Kügelgen. Men alla kan skriva – också du. Bara fem minuter per dag leder så småningom till en hel roman. 26.7.2023 kl. 19:00

JORDFÄSTNING. Ibland får prästen Malin Lindblom veta att någon knappast kommer att närvara vid jordfästningar hon ska förrätta. Hittills har det ändå alltid dykt upp någon, men hur många som är på plats är aldrig avgörande för henne. – Jordfästningen är som en bön, säger hon. 25.7.2023 kl. 15:17

musik. Två händelser som mänskligt sett inte var förnuftiga bevisade för ”Banjo-Ben” Ben Clark att Gud ledde honom. 21.7.2023 kl. 21:59

Solf. Johan Kanckos och Camilla Svevar har sökt kyrkoherdetjänsten i Solf. De fick svara på några frågor om sig själva och sin syn på Solf och kyrkoherdejobbet. 31.5.2023 kl. 16:52

NÄRPES. Också i år är väskan packad och redo för lägerområdet Fridskär. – Det är en jättehärlig gemenskap, säger Kajsa Åbacka, som är hjälpledare i Närpes församling. 14.6.2023 kl. 16:49

VITTNESBÖRD. Han kom till Jakobstad för att göra målen som ska vinna matcherna för Jaro. Men för David Carty är det minst lika viktigt att vinna själar för Gud. 5.7.2023 kl. 19:00

Franciskusfest. Franciskusfesten på Hamnö, Kökar, är sommarens förvandlande händelse, ett återkommande mirakel på världens vackraste plats. I år var temat ”Glädje, lek och helig dårskap”. När vi bryter upp säger vi: Nästa år på Kökar! 2.7.2023 kl. 13:50

Åbo akademi. Var står den finlandssvenska akademiska teologin idag? Kyrkpressen har träffat ÅA:s rektor, teologen Mikael Lindfelt. På hösten för 36 år sedan började han vid akademin som gulnäbb från Karleby. 3.7.2023 kl. 10:00

sommarteater. I juli framför Myrbergsteatern pjäsen ”Guds kvarnar mala”. – Det är en otrolig satsning som de frivilliga skådespelarna gör, säger Eva Hietanen. 7.7.2023 kl. 12:00

KYRKOR I USA. Mariann Edgar Budde medverkar vid ett präst- och diakonmöte i Uppsala i september. 25.1.2025 kl. 15:15

nykarleby. Håkan Ahlnäs har alltid varit aktiv i både kyrkliga och kulturella sammanhang. Enligt honom är kyrkans viktigaste uppdrag enkelt – att motverka ensamhet. 28.1.2025 kl. 10:25

Personligt. År 1995 i ett kaotiskt, nyfött Ryssland. En tioårig pojke i alltför stora kläder ser en grupp människor samlas på andra sidan gatan. De ska resa en kyrkspira. Pojken har aldrig hört talas om Gud. En man får syn på honom, går fram till honom och räcker honom en handske. Vill han hjälpa till? – Kyrkan räddade mig. Utan den skulle jag vara kriminell – eller död, säger Andrey Heikkilä, Svenskfinlands nyaste präst. 21.1.2025 kl. 14:00

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54