–  Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup, säger Barbro Eriksson.

Sjukdomen kommer med frågor

sjukhuspräst.

I det kyliga, kliniska kaos som sjukhus och sjukdom kan innebära finns det personer som bygger altaren och andas empati.

25.7.2019 kl. 08:30

Sjukhuspräst Barbro Eriksson kan sällan svara på frågan varför just du blev sjuk, men hon är övertygad om att det går över.

– Jag brukar se på mitt jobb som så att jag sitter vid foten av korset tillsammans med människor vars liv slagits i spillror. Jag vet att påskmorgonen kommer och jag försöker förmedla det till dem, ibland också utan ord. Ni kommer att klara er, det kommer en påskmorgon också i era liv.

För tillfället finns hennes arbetsrum på Kvinnoklinikens tredje våning. Tidigare har hon bland annat varit stationerad på Tölö sjukhus.

– Mitt arbetsrum låg precis intill toaletterna i bottenplanet, det var ett jättebra ställe. Alla hittade mig, många i misstag när de köade för att gå på wc.

Hos Barbro knackar såväl patienter som anhöriga och personalen på. Någon vill ha förbön, en annan svar på hur sjukhusprästen kan tro på en Gud som låter olyckor och sjukdom hända. Någon vill ha nattvard, en annan bara prata av sig. Det har hänt att någon tar kontakt för att lämna kyrkan, men också för att bli medlem.

– Skuld och skam är frågor som kommer upp hela tiden. Inför livets största vändpunkter formas frågorna i våra innersta djup. Varför får inte jag ett barn, duger jag inte? Har jag gjort något fel när just jag blev sjuk? Kan jag ta emot någon annans hjärta?

Väldigt många av Barbros klienter är unga människor i arbetsför ålder – den målgrupp som kyrkan sägs ha allra svårast att nå.

– På Tölö sjukhus är det överlägset mest unga och medelålders män, de är den gruppen som råkar ut för flest olyckor. Här på Kvinnokliniken är det kvinnor och par i fertil ålder. Frågorna vi berör är ofta svåra och pinsamma, inget man vill torgföra på jobbet eller bland vänner, men ofta väldigt skönt att få diskutera om med någon utomstående.

Bygger altare

På sjukhuset vandrar prästerna i en slags dubbel tillvaro, på jobb men ändå utomstående – med både sjukhuset och kyrkan som uppdragsgivare. En del sjukhus vill att prästen alltid ska ha prästkrage, ibland med vit rock över.

– Vi brukar säga att vi bygger altare i varje rum vi besöker, ibland bara med vår egen kropp och då blir mitt väsen och kanske också prästskjortan viktig.

Själv älskar Barbro Eriksson de kristna riterna.

– Välsignelsen, nattvarden, de ramar in stunden, berättar vad vi ska göra, ger oss verktyg att hålla fast vid och sörja genom. Sjukhuspersonalen gör det ofta så fint också, med enkla medel som en vit duk och en liten blomma visar man att det är en helig stund. Det finns alltid en tredje dimension med i ett samtal med pästen, också fastän du inte hör till kyrkan eller tror på Gud.

Varje månad håller Barbro en välsignelseandakt för de barn som aborterats frivilligt eller ofrivilligt under de senaste veckorna. Efter den 22 graviditetsveckan ansvarar föräldrarna för begravningen.

– Men också våra allra minsta välsignas och askan strös ut på Furumos begravningsplats. Det ger föräldrarna en plats att sörja på, det blir konkret. Ritualen hjälper oss att prata om det som vi inte har ord för.
Det bästa sättet att få tag i en sjukhussjälavårdare är att ringa upp och bestämma träff. Alla sjukhus i Helsingfors har egna sjukhuspräster, många talar svenska men inte alla. Om du helst vill tala svenska kan de åtminstone hjälpa dig att få kontakt med en svensk präst.

– När man är sjuk känner man sig ofta ensam och utsatt, som att ingen förstår en. Då kan det vara extra viktigt att få tala sitt modersmål och bli bemött av en människa ur samma språkkultur.


Barbro Eriksson kan du nå på telefonnummer 050-4272190 eller e-post barbro.eriksson [at] hus.fi. Mera info och kontaktuppgifter på helsingforsforsamlingar.fi.

Nina Österholm



daghem. Daghemmen ska ge barnen allmänbildande religiös fostran, men många vet inte vad det innebär. Nu ska kyrkan få svenskspråkiga mentorer som kan råda bot på problemet. 19.2.2015 kl. 00:00

rebecka stråhlman. När man är 25 år och nyutexaminerad kan livet se ut på många sätt. För Rebecka och Linus Stråhlman präglas tillvaron av kallet. Prästkallet. 19.2.2015 kl. 00:00

Stationens barn vill stöda och hjälpa ungdomar. Till Walkerskaféet i Helsingfors är alla mellan tretton och sjutton år välkomna. 18.2.2015 kl. 14:06

monica heikel-nyberg. Att Monica Heikel-Nyberg valts till kaplan i Johannes församling påverkar inte rättsprocessen kring kyrkoherdevalet i Petrus församling. 16.2.2015 kl. 13:53

Farsdagen upplevs inte främst probematiskt för väljarna, utan för de många valfunktionärer som själva är föräldrar, morföräldrar och farföräldrar. 16.2.2015 kl. 13:49

FMS. Rolf Steffansson på Finska Missionssällskapet bemöter den skarpa kritik mot biståndsarbete som utrikesrådet Matti Kääriäinen listar i sin nya bok. 16.2.2015 kl. 13:38

Patrik Hagman. Kollekten kunde lyftas fram och bli mer synlig i kyrkan. Det sa Patrik Hagman på gudstjänstdagarna i Jyväskylä. 16.2.2015 kl. 13:33

Svenska kyrkan har låtit göra framtidsprognos som visar att färre kommer att gå ur kyrkan, men att doptalen sjunker samtidigt som många gamla medlemmar dör, skriver Kyrkans tidning. 16.2.2015 kl. 12:20

Kyrkan får aldrig vara tråkig eller ovälkomnande, säger Mark Russell, vd för Church Army. 13.2.2015 kl. 16:17

fritänkarna. Fritänkarförbundet har lanserat en webbtjänst där man anonymt kan klaga på religionen i skolan. 10.2.2015 kl. 00:00

evangelisk-lutherska kyrkan. I slutet av år 2014 hörde 73,7 procent, eller drygt fyra miljoner av finländarna, till den Evangelisk-lutherska kyrkan. 9.2.2015 kl. 12:49

köklot. Huvudbyggnaden på Köklot lägergård i Korsholm brändes ner i lördags. 9.2.2015 kl. 12:43

Den som tror på Gud är aldrig ensam. Så kan man kanske sammanfatta en orsak till att religion i de allra flesta fall är något som förebygger psykisk sjukdom. 9.2.2015 kl. 10:22

För Charles Ngujo går det lika bra att göra akrobatik, sluka eld, spela afrikanska trummor eller skotta snö. Jag har många talanger, säger han. Men helst av allt vill han vägleda ungdomar. 5.2.2015 kl. 14:40

Årets kantor 2015 är Eeva-Liisa Malmgren. 5.2.2015 kl. 13:00

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41