Biskopen på jakt efter 99 förlorade får

ledarskap.

Teemu Laajasalo leder ett brokigt stift där församlingarna trots sina skillnader ställer samma fråga: Hur kan vi tala om evangeliet så att det blir relevant för människor i dag?

11.7.2019 kl. 00:01

Uppåt och utåt är två riktningar som Teemu Laajasalo, biskop i Helsingfors stift, ofta återkommer till när han talar om vart det 60-åriga stiftet är på väg.

– Det är vår uppgift att se uppåt mot Kristus, men också uppåt i den meningen att kyrkan ska växa och bli större.

Riktningen utåt handlar om hur kyrkan ska växa: genom att öppna upp brett mot världen utanför kyrkans väggar.

– Det innebär att vi ska vara intresserade av den här världens människor och inte bara av den inre kretsen. Vi ska intressera oss också för de människor som inte är intresserade av oss och utsätta oss för olika typer av människor.

Laajasalo drar paralleller till liknelsen om det förlorade fåret som fåraherden gav sig ut för att leta efter.

– En procent av våra medlemmar går i gudstjänsten. Det betyder att vi borde ge oss ut för att hitta 99 får, men det betyder också att vi måste klara av mångfalden.

Att föra samman människor som tänker på olika sätt har varit viktigt för honom längre än han har varit biskop.

– Kyrkan är till för att människor med olika åsikt ska kunna mötas och respektera varandra, att vi som ett samhälle ska kunna stå ut med varandra.

– Vi ska inte vara en inre krets. Det är oetiskt och ekonomiskt skadligt – men framför allt går det emot evangeliet. Kyrkan behöver människorna. Det är människorna som är Kristi kropp och om någon av dem saknas betyder det att en kroppsdel saknas.

Lekholmen exempel på gemenskap

Helsingfors stift är tvåspråkigt. Mörskom församling i östra Nyland är den enda tvåspråkiga församlingen i stiftet, men stiftet kommer också i kontakt med de svenskspråkiga församlingar som även om de själv tillhör Borgå stift ingår i en tvåspråkig kyrklig samfällighet – till exempel i Helsingfors. Laajasalo säger att tvåspråkigheten är något man försöker beakta och att den handlar mer om stiftets identitet än om andelen svenskspråkiga församlingsmedlemmar.

– Det finns åtminstone en sak som de svenskspråkiga församlingarna i Helsingfors har lyckats mycket bättre med än de finskspråkiga, och det är Lekholmen. Lekis är en symbol för den sortens verksamhet där människor inte kommer för att delta som publik, utan de kommer för att vara tillsammans. Lekholmen når kanske främst ut till unga och unga vuxna, men grundtanken är oerhört fin. Det är också fint att verksamheten fortsätter årtionde efter årtionde, från en generation till en annan.

Vem har nytta av telefontiden?

Laajasalo har överraskats av att han som biskop får gå in på djupet i stora frågor om kyrkans existens och ledarskap.

– Hur vill vi att våra församlingar leds? Och hur kommer vi ihåg att vårt främsta uppdrag är att berätta om himlen, att vi trots alla våra resurser och vår position i samhället inte bara är en organisation eller en myndighet bland andra? Det här är verkligt stora frågor om man stannar upp inför dem på allvar och inte bara erkänner dem som goda principer.

Sedan han tillträdde som biskop för ett och ett halvt år sedan har han rest runt till församlingarna och träffat de anställda.

– Jag är oerhört glad över att jag träffat nästan varenda medarbetare och jag har blivit imponerad av hur många människor det finns i det här stiftet och hur mycket de uträttar, på oerhört många olika sätt.

Helsingfors stift är ett brokigt stift med både enorma och små församlingar som kan ha helt olika utgångspunkter. I Helsingfors skiljer sig församlingstillhörigheten upp till 25 procentenheter mellan vissa stadsdelar.

– En insikt jag har fått under mina besök i församlingarna är att de trots de stora skillnaderna ställer samma grundläggande frågor: Hur kan vår verksamhet växa och hur kan vi tala om evangeliet så att det känns relevant för dagens människor?

Laajasalo säger att kyrkan och församlingarna behöver fundera på hur de kan följa Kristus genom att tjäna människorna. Hur hittar man dem som lever i marginalen och hur ger man en röst åt dem som inte hörs. En av de saker han lyfter fram är att den som är allra mest utsatt ska kunna komma i kontakt med en församlingsanställd utan att behöva boka tid.

– Vi kan till exempel fråga oss om telefontiden finns till för oss som arbetar i kyrkan eller för den som behöver dem. Och om vi har fått höra att det finns många ensamma gamla människor på vårt område, nöjer vi oss då med att ingen av dem hört av sig till oss och bett om besök, eller finns det andra sätt för oss att nå ut till dem?
Han understryker ändå att strukturerna i församlingsarbetet fyller en funktion och att han inte strävar efter att montera ner strukturer av princip.

– Men vi behöver utmana oss själva och tänka på att strukturerna ska finnas till för att vi ska kunna göra vårt arbete så bra som möjligt, och inte för att det ska vara så lätt som möjligt.

Döden är inte en punkt

Att möta människor ser han som en av biskopens viktigaste uppgifter. Att träffa många människor för att lyssna till dem, förstå vilka liv de lever – men också för att få lyfta fram kyrkan och Kristus.

– Människors olika livssituationer är tankeväckande. Men de verkligt stora frågorna är de samma oavsett hur ens liv ser ut i övrigt. Om man har förlorat eller håller på att förlora det käraste man har är sorgen likadan oavsett hur man bor eller hur man är klädd när man gråter.

Laajasalo säger att han möter frågor om döden och om den verkligen är slutet i många olika typer av samtal.

– Här är kyrkans väsentliga uppdrag att berätta att döden inte är en punkt, utan ett kommatecken – efter den kommer något annat.

I sommar riktar han en önskan till landets kyrkoherdar: öppna kyrkans dörrar, alldeles konkret.

– Det är så fint att köra förbi och märka att dörren står öppen, för den är nästan alltid stängd.

Även biskopen ska ha sommarlov. I juli försöker han vara ledig så mycket som möjligt – simma, äta glass och vila hjärnan.

– En idealisk sommardag kunde vara en dag när jag får simma och när jag tänker så lite som möjligt. Det fyller min källa så att jag sedan har något att dela med mig av.

Erika Rönngård



Kristina Fernström. Jag har en brevhög på soffbordet. Den är alltid där, som om den skulle höra till inredningen. Eller bara glömts där. I själva verket lever brevhögen sitt eget liv. Breven kommer och breven går. Högen slipper jag sällan, men breven byts ut. 2.3.2007 kl. 00:00

Världen. En rapport visar att världens sju rikaste länder, som vid G7-toppmötet i somras lovade att fördubbla biståndet till Afrika, knappast kommer att infria sina löften. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Den gemensamma värdegrunden debatteras i inför 50-årsfirandet av EU 25 mars. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Biskop Gustav Björkstrand ifrågasätter utlänningsverket för att inte ha beaktat humanitära skäl i behandlingen av den utvisningshotade Halide Lafiti. 1.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Trots att Kristdemokraternas ideal är en värld utan aborter, förespråkar partiet inte abortförbud i Finland. 1.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. En ny strategi för kyrkans specialungdomsarbete har utarbetats 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Professor Sixten Ekstrand har valts till stiftsdekan vid domkapitlet i Borgå stift. 28.2.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen samlades på tisdagen (27.2) och fattade följande beslut. 28.2.2007 kl. 00:00

Världen. Längs med den väg där två fullsatta bussar i morse frontalkrockade utanför Uppsala, Sverige hålls nu alla kyrkor öppna. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Religiösa och etniska minoritetsgrupper i Irak riskerar att utplånas, varnar Minority Rights Group International. 27.2.2007 kl. 00:00

Samhälle. En färsk undersökning visar att sänkningen av alkoholskatten 2004 orsakade en kraftig ökning av plötsliga dödsfall. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Filmproducenten James Cameron och regissören Simcha Jacobovici påstår att de har hittat Jesu försvunna grav. 27.2.2007 kl. 00:00

Världen. Höga kyrkoavgifter får många välbärgade att lämna Svenska kyrkan, skriver Kyrkans tidning. Därför funderar Svenska kyrkan nu på att lätta bördan för de rikaste för att f behålla dem som betalande medlemmar. 27.2.2007 kl. 00:00

Papperstidningen som PDF laddas hit upp då tidningen utkommit. Siffrorna betecknar tidningens nummer (samma som veckonummer). För att läsa tidningarna som är i pdf-format, behöver du Acrobat Reader. Programmet är gratis. PDF:arna storlek är i regel kring 2 MB.  2011           Januari 1  2  3  4   Februari  5  6  7  8   Mars  9 10 11 12  13 April  14 15 16-17   Maj 18  19  20  21   Juni 22 23 24  25-26 Juli  27  28 29     Augusti  31  32 33 34   September  35 36 37 38  39  Oktober 40   41       November           December            2010           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12   April 13-14 15 16 17 Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34   September  35 36  37  38  39 Oktober  40  41 42 43   November  44 45  46  47   December 48 49 50 51-52  2009           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15-16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51 52-53 2008           Januari 1 2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12-13   April 14 15 16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2007           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14-15 16 17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2006           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14 15-16 17   Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2005           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12-13 April 14 15 16 17   Maj 18 19 20 21   Juni 22 23 24 25-26 Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34   September 35 36 37 38 39 Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47   December 48 49 50 51-52 2004           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15-16 17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25 26-27 Juli 28 29-30 31   Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39 40 Oktober 41 42 43 44   November 45 46 47 48   December 49 50 51 52-53 2003           Januari 1-2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13   April 14 15 16-17 18 Maj 19 20 21 22   Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29 30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2002           Januari 1 2 3 4 5 Februari 6 7 8 9   Mars 10 11 12 13-14 April 15 16 17     Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30   Augusti 31 32 33 34 35 September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43 44 November 45 46 47 48   December 49 50 51-52   2001           Januari 1 2 3 4   Februari 5 6 7 8   Mars 9 10 11 12 13 April 14 15-16 17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28 29-30 31 Augusti 32 33 34 35   September 36 37 38 39   Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   2000           Januari           Februari           Mars 9 10 11 12 13 April 14 15 16-17   Maj 18 19 20 21 22 Juni 23 24 25-26   Juli 27 28-29     Augusti 30 31 32 33 34 September 35 36 37 38 39 Oktober 40 41 42 43   November 44 45 46 47 48 December 49 50 51-52   27.2.2007 kl. 00:00

Världen. På danska www.katekismusprojekt.dk finns förklaringar till Luther. 26.2.2007 kl. 00:00

midsommar. Varför använder han så hårda ord? Är det kläderna som gör mannen? Och har han faktiskt en god relation till sin släkting Jesus? Johannes Döparen berättar allt i en tuff midsommarintevju med KP:s redaktör Ulrika Hansson från år 2010. 19.6.2015 kl. 08:00

Årets största andliga möte i Norden hålls nästa vecka på Söderfjärden i Vasa. 75 000 människor väntas delta i gammellaestadianernas sommarmöte Suviseurat. 17.6.2015 kl. 14:25

Domkapitlet i Borgå stift har fått en ny stiftssekreterare för personalvård. 17.6.2015 kl. 13:53

slef. Det blir ingen ändring i Helsingfors kyrkliga samfällighet fördelning av bidragen till missionsorganisationerna. Endast en del organisationer får stöd. 12.6.2015 kl. 15:22

juliette day. Docent Juliette Day är passionerat intresserad av de kvinnor som levde och verkade i den tidiga kyrkan. – De var vanliga människor. En del av dem var rika kvinnor med makt och autonomi, jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”. 11.6.2015 kl. 16:16