Hur firar du påsk?

Påsktraditioner.

Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer.

17.4.2019 kl. 14:20

Kira Ertman, Esbo

Från första april är Kira Ertman ordinarie kyrkoherde i Esbo svenska församling. Hon firar påsk i kyrkan, men också hemma med sin familj – sin man och sina barn, 9 år och 1,5 år.

– Påsken är ju kyrkans största högtid, men den tar inte lika mycket utrymme som julen. Den är mer intim. Den kryper under huden på ett annat sätt. Att fira påsk kräver mer tankearbete än att fira jul, och det är hälsosamt. Utan påsk skulle vi inte fira jul heller.

Med åren har påsken blivit en viktig process för Kira Ertman. Påskveckan sammanfattar all den glädje och allt det lidande livet rymmer.

– Först palmsöndagen då Jesus firas som hjälte och man ropar hosianna, sedan skärtorsdagens nattvard som blev ett sakrament – och sedan döden och uppståndelsen. Hela tron sammanfattas på en vecka. Det är en så enorm process. Jag känner ofta att det går för snabbt, jag skulle vilja stanna kvar i långfredagens tankar lite längre.

I år firar Kira Ertman påsk med skärtorsdagens mässa i Olars kyrka, och sedan högmässa annandag påsk i Esbo domkyrka. Då är hon på jobb. Men på påskdagen ska gå i påskdagsmässa tillsammans med barnen.

– Efter mässan äter vi påskmiddag med familjen och släkten. Och så ska vi ha äggjakt. Det brukar bli ganska många chokladägg, så jag tror vi ransonerar lite …

Hon ska förbereda en påskbuffé med vårkänsla – kanske sparris och köttbullar av får- eller lammkött.

– Det viktigaste är att alla trivs och att vi får fira tillsammans.

Eirik Raikula, Karleby

Hos Raikulas samlas en grupp vänner för en judisk sedermåltid under påsken.

– Det är den en påskmåltid som också Jesus firade med sina lärjungar. Vi firar den tillsammans med tio och tretton vänner som vi rest med till Israel under åren, säger Eirik Raikula.

Seder betyder ordning och de följer en handbok, en haggadah om hur man ska fira en kristen påskmåltid. I måltiden ingår att man läser om uttåget ut Egypten ur Gamla testamentet, om plågorna och allt annat.

– Det tar ungefär en och en halv timme. Efter måltiden följer en avslutning som tar mellan en halv och en timme.

Det som fascinerar Raikula är att måltiden samtidigt firas av miljontals judar.

– För min del är det starkt att tänka på hur många miljoner judar som går igenom samma formulär samma kväll utan att se att Jesus var påsklammet som kommit för deras skull. Och att vi av nåd fått bli inympade i Guds rike.

Kyrkbesök hör också till Raikulas påsk. Både under själva påsken och någon dag under stilla veckans aktläsning.

– Det viktigaste under påsken är att minnas Jesu död på korset, säger Raikula.

Anna Tikum, Senegal

– Jag firar i år min åttonde påsk i Senegal. Senegal är ett muslimskt land och de kristna högtiderna uppmärksammas därför inte särskilt mycket. Vi går till mässan på natten till påskdagen och äter sedan väldigt mycket ngallakh, en slags söt sås gjord på jordnötter, baobabfrukt och olika kryddor. Denna äts tillsammans med couscous gjort på hirs. Under påsken delar de kristna ut ngallakh till sina muslimska grannar och vänner. Eftersom vi bor i Dakar, där det finns många utlänningar, hittar vi i de större butikerna choklad-
ägg i färggranna papper. På påsklördagen får våra barn söka efter påskägg som påskharen gömt i vårt hem.

– Påsken är min favorithögtid, och det är då jag längtar som allra mest till Finland. Jag saknar precis allt beträffande påsken i mitt barndomshem: alla påskpynt, påskliljorna, memman, doften av vår, den dystra långfredagen och den glada påskdagen så som den firas i Borgå domkyrka. Som kristen är förstås påskens glädjebudskap det allra viktigaste för mig. Memma, påskliljor och vårdoft får jag kanske inte, men hemligheterna i Jesu uppståndelse kan jag meditera kring och glädjas över var i världen jag än befinner mig.

– Under mina första år bodde jag i Tanzania där mina föräldrar då arbetade som missionärer. En påsk bestämde mamma att vi barn skulle konstruera ett påsklandskap där både Golgata med dess tre kors samt Jesu grav fanns. Av pappersmassa arbetade vi fram soldater och kvinnor som på långfredagen stod kring Jesu kors och som på påskdagen tittade in i den tomma graven. Fortfarande har detta kreativa alster en central plats i mitt föräldrahem under påsken. Landskapet med sina soldater och kvinnor måtte i en icke familjemedlems ögon se mycket bedrövligt ut, men för mig gömmer det många fina barndomsminnen.

Sofia Torvalds, Johan Sandberg, Ulrika Hansson



Gemenskap är rubriken för kyrkpressen.fi:s bloggfunktion. Rubriken säger vad avsikten är: att skapa ett forum för finlandssvensk gemenskap. Gemenskap uppstår då man möts och trivs tillsammans i en atmosfär av respekt och kamratlighet. I en sådan atmosfär kan man utbyta tankar, erfarenheter, åsikter och argument utan att oroa sig för att eventuellt bli utsatt för burdusa påhopp eller sofistikerade tjuvnyp.  Vi hoppas och tror att alla som skriver bloggar och som kommenterar dem vill vara med och skapa en positiv atmosfär och vi kommer för vår del aktivt att slå vakt om gemenskapen. Det är allas uppgift att fråga sig vad man själv kan bidra med för att skapa  en positiv gemenskap. Att ställa den frågan och besvara den är betydligt konstruktivare än att komma med upplysningar om hur andra borde uppföra sig. Det är också orsak att påminna om att alla bör skriva under eget namn och att personliga påhopp är oacceptabla. May Wikström Chefredaktör 12.3.2007 kl. 00:00

Människa. – Jag är tacksam för varje dag som jag kan röra mig, tänka och finns till, säger Helena Lindfors. 12.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Studerande till kyrkliga yrken samlades till inspirationsdagar i Åbo. 11.3.2007 kl. 00:00

Världen. Den amerikanska evangelikala miljöorganisationen Evangelical Environmental Network har lanserat en ny kampanj för att uppmana folk till miljömedvetenhet då de köper bil. 11.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Det är så enkelt att skriva ut sig ur kyrkan att någon annan kan göra det för dig. Det här vill dataombudsmannen ta itu med. 10.3.2007 kl. 00:00

Insändare. Viceordföranden i Lukas församlings råd, Carola Ekrem, har yttrat sig för Kp både 15.2 och 22.2. Det är uppenbart att hon gör sig till talesman för det som är vanligt i folkkyrkans sammanhang idag nämligen ett trots mot traditionell kristendom. Bön och mission borde man lyfta fram enligt Ekrem och samtidigt strunta i lydnaden för Gud, på de punkter där den ställs på prov idag. Om innehållet i bön och mission bestäms av något annat än den heliga Skrifts lära – vad blir det då? Bönen är ingen garant för något. Bön är ett allmänt fenomen i en mängd religioner och utan klar definition säger fenomenet väldigt litet. Missionens filantropiska del kan drivas utan fast förankring i Kristi uppdrag. Sanningen är den att fromma yttre åtbörder utan gudslydnad är en styggelse. ”Lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar. Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi.” 1 Sam 15: 22-23  ”Om någon vänder bort sitt öra och ej vill höra lagen, då är också hans bön en styggelse.” Ords 28:9  Halvar Sandell 9.3.2007 kl. 20:38

Insändare. Viceordföranden i Lukas församlings råd, Carola Ekrem, har yttrat sig för Kp både 15.2 och 22.2. Det är uppenbart att hon gör sig till talesman för det som är vanligt i folkkyrkans sammanhang idag nämligen ett trots mot traditionell kristendom. Bön och mission borde man lyfta fram enligt Ekrem och samtidigt strunta i lydnaden för Gud, på de punkter där den ställs på prov idag. Om innehållet i bön och mission bestäms av något annat än den heliga Skrifts lära – vad blir det då? Bönen är ingen garant för något. Bön är ett allmänt fenomen i en mängd religioner och utan klar definition säger fenomenet väldigt litet. Missionens filantropiska del kan drivas utan fast förankring i Kristi uppdrag. Sanningen är den att fromma yttre åtbörder utan gudslydnad är en styggelse. ”Lydnad är bättre än offer och hörsamhet bättre än det feta av baggar. Ty upproriskhet är trolldomssynd och trots är synd och avguderi.” 1 Sam 15: 22-23  ”Om någon vänder bort sitt öra och ej vill höra lagen, då är också hans bön en styggelse.” Ords 28:9  Halvar Sandell 9.3.2007 kl. 20:38

Samhälle. Utlänningsverket har inte fattat utvisningsbeslut. 9.3.2007 kl. 00:00

De skrev på för Halide Latifi. Listan kommer nu att skickas vidare till riksdagsgruppernas ordföranden. {snippet HalideLatifi} 9.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. I en färsk undersökning från Barnombudsmannen framgår att så gott som alla barn önskar att vuxna i större utsträckning skall ta del av och sätta gränser i deras liv. 9.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Under internationella kvinnodagen uppmärksammar Amnesty våld mot kvinnor i kampanjen Joku raja! (Någon gräns!) 8.3.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 11/2007 Biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har genom biskop Gustav Björkstrand skrivit ett brev (brevet finns att läsa på nyhetsplats ) till Utlänningsverket och Helsingfors förvaltningsdomstol har fått brevet till kännedom. 8.3.2007 kl. 00:00

Mira Strandberg. – Dablornik? – Ursäkta? – Eta daschnik? – I’m sorry, I don’t … 8.3.2007 kl. 00:00

Samhälle. Posten hedrar Agricolas jubileumsår med ett miniatyrark om två frimärken. 8.3.2007 kl. 00:00

Kyrka. Pastor och teol.dr. Markku Koivisto hördes onsdagen 7 mars av Tammerfors stifts domkapitel. Behandlingen av frågan har nu gått till vidare utredning. 8.3.2007 kl. 00:00

inskrivningar. Under årets första halva skrev över 11 000 personer in sig i lutherska kyrkan, rapporterar Keskisuomalainen, jämfört med knappt 16 000 under hela fjolåret. 31.8.2015 kl. 16:14

psalmbok. Strukna "Fädernas kyrka" ses som politisk markering. Prästen försvarar sig – med den finlandssvenska psalmboken. 28.8.2015 kl. 11:27

prästassessor. Valet av assessor till Borgå stift blev en rysare med två kandidater med samma antal röster. 27.8.2015 kl. 14:37

Finska Missionssällskapet. Regeringen skär i biståndet. Finska Missionsällskapet samarbetsförhandlar. Nu frågar sig flera biståndsaktörer hur utvecklingsmålen ska nås. 26.8.2015 kl. 14:31

läger. Där det finns konfirmander på läger, där finns hjälpledarna. Men hur ser hjälpledarjobbet ut i olika delar av stiftet? 19.8.2015 kl. 15:23