Hur firar du påsk?

Påsktraditioner.

Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer.

17.4.2019 kl. 14:20

Kira Ertman, Esbo

Från första april är Kira Ertman ordinarie kyrkoherde i Esbo svenska församling. Hon firar påsk i kyrkan, men också hemma med sin familj – sin man och sina barn, 9 år och 1,5 år.

– Påsken är ju kyrkans största högtid, men den tar inte lika mycket utrymme som julen. Den är mer intim. Den kryper under huden på ett annat sätt. Att fira påsk kräver mer tankearbete än att fira jul, och det är hälsosamt. Utan påsk skulle vi inte fira jul heller.

Med åren har påsken blivit en viktig process för Kira Ertman. Påskveckan sammanfattar all den glädje och allt det lidande livet rymmer.

– Först palmsöndagen då Jesus firas som hjälte och man ropar hosianna, sedan skärtorsdagens nattvard som blev ett sakrament – och sedan döden och uppståndelsen. Hela tron sammanfattas på en vecka. Det är en så enorm process. Jag känner ofta att det går för snabbt, jag skulle vilja stanna kvar i långfredagens tankar lite längre.

I år firar Kira Ertman påsk med skärtorsdagens mässa i Olars kyrka, och sedan högmässa annandag påsk i Esbo domkyrka. Då är hon på jobb. Men på påskdagen ska gå i påskdagsmässa tillsammans med barnen.

– Efter mässan äter vi påskmiddag med familjen och släkten. Och så ska vi ha äggjakt. Det brukar bli ganska många chokladägg, så jag tror vi ransonerar lite …

Hon ska förbereda en påskbuffé med vårkänsla – kanske sparris och köttbullar av får- eller lammkött.

– Det viktigaste är att alla trivs och att vi får fira tillsammans.

Eirik Raikula, Karleby

Hos Raikulas samlas en grupp vänner för en judisk sedermåltid under påsken.

– Det är den en påskmåltid som också Jesus firade med sina lärjungar. Vi firar den tillsammans med tio och tretton vänner som vi rest med till Israel under åren, säger Eirik Raikula.

Seder betyder ordning och de följer en handbok, en haggadah om hur man ska fira en kristen påskmåltid. I måltiden ingår att man läser om uttåget ut Egypten ur Gamla testamentet, om plågorna och allt annat.

– Det tar ungefär en och en halv timme. Efter måltiden följer en avslutning som tar mellan en halv och en timme.

Det som fascinerar Raikula är att måltiden samtidigt firas av miljontals judar.

– För min del är det starkt att tänka på hur många miljoner judar som går igenom samma formulär samma kväll utan att se att Jesus var påsklammet som kommit för deras skull. Och att vi av nåd fått bli inympade i Guds rike.

Kyrkbesök hör också till Raikulas påsk. Både under själva påsken och någon dag under stilla veckans aktläsning.

– Det viktigaste under påsken är att minnas Jesu död på korset, säger Raikula.

Anna Tikum, Senegal

– Jag firar i år min åttonde påsk i Senegal. Senegal är ett muslimskt land och de kristna högtiderna uppmärksammas därför inte särskilt mycket. Vi går till mässan på natten till påskdagen och äter sedan väldigt mycket ngallakh, en slags söt sås gjord på jordnötter, baobabfrukt och olika kryddor. Denna äts tillsammans med couscous gjort på hirs. Under påsken delar de kristna ut ngallakh till sina muslimska grannar och vänner. Eftersom vi bor i Dakar, där det finns många utlänningar, hittar vi i de större butikerna choklad-
ägg i färggranna papper. På påsklördagen får våra barn söka efter påskägg som påskharen gömt i vårt hem.

– Påsken är min favorithögtid, och det är då jag längtar som allra mest till Finland. Jag saknar precis allt beträffande påsken i mitt barndomshem: alla påskpynt, påskliljorna, memman, doften av vår, den dystra långfredagen och den glada påskdagen så som den firas i Borgå domkyrka. Som kristen är förstås påskens glädjebudskap det allra viktigaste för mig. Memma, påskliljor och vårdoft får jag kanske inte, men hemligheterna i Jesu uppståndelse kan jag meditera kring och glädjas över var i världen jag än befinner mig.

– Under mina första år bodde jag i Tanzania där mina föräldrar då arbetade som missionärer. En påsk bestämde mamma att vi barn skulle konstruera ett påsklandskap där både Golgata med dess tre kors samt Jesu grav fanns. Av pappersmassa arbetade vi fram soldater och kvinnor som på långfredagen stod kring Jesu kors och som på påskdagen tittade in i den tomma graven. Fortfarande har detta kreativa alster en central plats i mitt föräldrahem under påsken. Landskapet med sina soldater och kvinnor måtte i en icke familjemedlems ögon se mycket bedrövligt ut, men för mig gömmer det många fina barndomsminnen.

Sofia Torvalds, Johan Sandberg, Ulrika Hansson



Kyrka. Domkapitlet har fattat beslut om att kyrkoherden i Övermark församling, Peter Lassus, avhålls från utövning av sin tjänst i sex månader. 29.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Några av kyrkomötets talesmän har grundat en Facebook-grupp. Ett tiotal kyrkomötesrepresentanter använder den populära sociala nättjänsten för att diskuterar bl.a. om hur kyrkan kunde få mera arbetskraft. 30.4.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Min tåglektyr har under en vecka varit Peter Englund, med vars hjälp jag dykt ner i 1600-talets sällsamma värld. 30.4.2009 kl. 00:00

Ledare. Senaste vecka fattade biträdande justitieombudsman, JO, Jukka Lindstedt ett avgörande som svar på sammanlagt åtta klagomål rörande adresslös utdelning av församlingstidningar. Alltså utdelning till alla hushåll på församlingens område. 30.4.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkornas Världsråd(WCC) och Lutherska Världsförbundet(LWF) har kritiserat kastväsendet i en FN-konferens i Genève förra fredagen. 28.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. "Homosexfrågan blir det stora tvisteämnet för kyrkan de närmaste åren. Den kommer också att dominera biskopsvalet i Borgå stift."  29.4.2009 kl. 00:00

Kultur. Att fungera som hjälpledare i skriftskolan är mycket populärt bland ungdomar i Finland.  29.4.2009 kl. 00:00

Världen. Världens kyrkor och den lutherska världsfederationen har gjort ett klagomål gällande kastsystemet. 28.4.2009 kl. 00:00

Samhälle. Teologiska fakulteten förblir enligt det nuvarande förslaget en egen fakultet. 28.4.2009 kl. 00:00

Världen. Religionens roll i Afrikas utveckling verkar positiv i ljuset av forskning. – Kristendomen har åtminstone många fler positiva än negativa verkningar, konstaterar filosofie doktor Charles Kessey från Ghana. 28.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Språkkrav på Åland, statistikföring och kyrkoherdeval står på agendan när kyrkomötet samlas nästa vecka i Åbo. 27.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har påbörjat ett initiativ för att utreda hur jämställdhetslagen följs i församlingarna. 25.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Enligt församlingens statistik från år 2008 tar människor kontakt med diakoniarbetarna allt oftare på grund av ekonomiska skäl. Mängden matstöd och andra ekonomiska stöd håller också på att stiga.  26.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Mariehamns kyrkoherde Jan-Erik Karlström överväger sin framtid efter ett möte med biskopen i onsdags. 24.4.2009 kl. 00:00

Kyrka. Juli och augusti tävlar om titeln som den populäraste bröllopsmånaden. Paren vill helst att vigningen sker under en sommarlördag, med Melartins Festmarsch klingande i bakgrunden och med ungefär 65 gäster närvarande.  24.4.2009 kl. 00:00

församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09

biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56