Att fira påsk tillsammans med familjen känns viktigt för Merete Mazzarella.

Påsken ställer färre krav

Minnen.

Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut.

17.4.2019 kl. 00:00

– Högtider är viktiga. Nuförtiden när alla butiker är öppna nästan jämt så är det så liten skillnad på vardagar och veckoslut. Då får årshelgerna tiden att stanna upp lite, säger Merete Mazzarella.

Hon är en av Svenskfinlands mest betydande författare. Hon har, genom bland annat självbiografiskt skrivande, umgåtts mycket med minnen.

– När jag var ung var påsken lång och tråkig. Mitt hem var inte präglat av någon sträng kristendom. Min mamma var kristen, men hon var dansk så det var en glad grundton. Men konventionen när jag växte upp var att inte göra något på långfredagen. Den skulle vara en dyster dag då man skulle se till att man inte gjorde något roligt.

Hon tycker att påsken är årets finaste helg.

– Trots att olika kommersiella krafter försöker hetsa oss att skicka kort och laga krånglig mat så är påsken ändå mindre kravfylld än julen. Jag tror det är mycket lättare att vara ensam på påsken än på julen.

– Påsken är också så fin för att den är både mörk och ljus. Ljuset kommer efter mörkret. Det är både död och uppståndelse.

Påskfirande utomlands

Merete Mazzarella växte upp som ambassadörsbarn och har bland annat bott i Kina, Turkiet och Indien.

– Vi har alltid i min familj varit noga med att fira de här stora kristna helgerna, var vi än har bott. Min mamma hade tjänstefolk hemma, men hon ställde sig ändå och gjorde memma. Hon var mycket för traditioner.

Hon kommer speciellt ihåg en påsk när hon som tolvåring nyss börjat i internatskola i England. Hennes föräldrar befann sig då i Turkiet.

– Jag fick inte resa hem till mina föräldrar. Det var min första påsk hem-ifrån. Avstånden var stora och det var dyrt att resa, så jag bodde hos engelska vänner. Jag minns inte hur de firade, men det var annorlunda.

Mazzarella tror att hennes generation har varit lite dålig på att föra traditioner vidare.

– I min generation har vi kanske känt oss lite nedtyngda av traditioner och gjort oss av med för mycket.

Merete Mazzarella brukade älska lammkött, en tradition från hennes mammas sida. Numera är hon vegetarian, men lamm var det sista köttet hon åt.

– Jag var på en konferens i Norge och så var det konferensmiddag. Och du vet hur det är på restauranger nuförtiden, att de ska berätta allt om vad man äter, och då sa de vad lammet hette. Då tänkte jag att inte kan jag äta något jag blivit presenterad för. Namn är väldigt viktiga. Något som har ett namn har en speciell status.

I romanen Påsk skriver Merete Mazzarella om hur huvudpersonen Birgitta drar sig tillbaka och firar en påsk utan man och barn. En sådan påsk drömmer Merete Mazzarella inte själv om.

– Jag har inget behov av att uppsöka ensamhet, men lite tid för reflektion kan jag vilja ha.

– Ett familjeumgänge känns väldigt viktigt för mig. Min son och mina barnbarn bor i USA, men jag och min man är bjudna hem till hans sons familj.

Några dagar ska hon och hennes man tillbringa i sin lägenhet i Uppsala.

– Jag har faktiskt tänkt att det också ska få bli en gudstjänst i Uppsala domkyrka.

Synen på högtider ändras med tiden.

– Att tänka på tidigare påskar är som att dyka ner genom åren. Alla de människor man har mist tänker man på. Det blir en stark påminnelse om tidens gång och alltings föränderlighet. Sedan är det också roligt att tänka att det kommer nya människor till, barn och barnbarn.

Ulrika Hansson



PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22