Carolina Djupsjöbacka, Kristian Sjöbacka och Niklas Lindvik monterar soffor som skolans elevförbund sponsorerat.

Nytt hus ger Efo tro på framtiden

folkhögskola. Det finns en framtidstro på Efo i Vasa när den ny- och ombyggda skolan tagits i bruk. Men eleverna på de allmänna linjerna lyser ännu med sin frånvaro. 31.8.2018 kl. 08:27
Evangeliskt center och EC står det på fasaden över den nya huvudingången på Korsholmsesplanaden. Man kommer rakt in i hjärtat av huset med festsalen rakt fram och matsalen intill till vänster.
I centret möts nu Efo, Evangeliska folkhögskolans Vasacampus, Svenska Lutherska Evangeliföreningen (Slef) och dess lokalavdelning i Vasa.
Den gamla skyddade skolbyggnaden har nu byggts ihop med internatet. Den nya skolbygganden från 1963 har rivits och på den tomten håller man nu på att bygga ett bostadhus.
Investeringen i centret går lös på cirka fyra miljoner euro. Den har gjorts med tanke på framtiden.
– Nu har vi ändamålsenliga utrymmen de kommande trettio åren, säger Efos rektor Kristian Sjöbacka.
Investeringen blev cirka 800 000 euro dyrare än planerat då man i ett sent skede beslöt förnya ventilationen i internatet. Dessutom fick man lägga nytt tak på den gamla skolbygganden.
– Ju längre det framskred märkte vi att ventilationen måste förnyas i internatet nu eller så blir det aldrig gjort. Det är något som borde ha gjorts redan från början, säger Sjöbacka.
Både Sjöbacka och musiklärare Niklas Lindvik ser det som inspirerande med nya utrymmen.
– Nu återstår bara att se hur vardagen i byggnaden kommer att vara. Vi har en tydlig plan och vision om hur vi ska göra, säger Lindvik.
Senaste vecka inleddes läsåret med 55 elever på språklinjen. Men de allmänna linjerna, den kreativa linjen och bibellinjen, fick så pass få sökande att man inte startade upp dem.
– Ur skolans perspektiv är det jättesynd, tycker Lindvik. Men nu får vi tid att ordna upp verksamheten.
Vad beror det på?
– Det kan hända att vi är mitt i skede där folk inte är medvetna om hur bra bygget blev och hur framtiden kommer att se ut. Men alla utrymmen finns kvar utom slöjdsalen, säger Sjöbacka.
Det innebär att man nu är mitt inne i en omstrukturering av tjänsterna. Sjöbacka blir tjänstledig för att återvända till missionsfältet i Kenya i höst. Rektorsuppgifterna omfördelas mellan Jan Åbacka och Lindvik.
Under vecksolutet ska det evangeliska centret invigas. På lördag eftermiddag och kväll är det öppet hus med pizzabuffé och livemusik. På söndag öppet hus och högtidlig fest med Björn Wallén som festtalare. Söndagen avslutas med en Gloria Dei-mässa.
Johan Sandberg



Insändare. Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat: Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det? För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej. Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium. När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..." En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel: En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades. Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom." Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram. Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid. De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.: "Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden." "Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..." Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29) Roger Pettersson 24.9.2007 kl. 23:49

Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss stiftelse som jag fått ett tips om. 24.9.2007 kl. 00:00

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par. 24.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol. 24.9.2007 kl. 00:00

Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och Koranen. 24.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om. 23.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen har tillsatt en arbetsgrupp som skall utreda den svenska utbildningen som ger kompetens för kyrkliga tjänster. 22.9.2007 kl. 00:00

Samhälle. De sociala forumen på webben blir allt populärare. Men är de något för kyrkan? 22.9.2007 kl. 00:00

Människa. – Jag är hellre bland de svaga och utstötta än bland de starka. Så har jag känt det hela livet. 21.9.2007 kl. 00:00

Världen. Denna vecka firas pingströrelsens hundraårsjubileeum i Oslo. Cirka 7000 besökare väntas till veckoslutets samlingar. 21.9.2007 kl. 00:00

Världen. Idag, fredag, hålls internationella bönedagen för fred. 21.9.2007 kl. 00:00

Kyrka. Den kyrkliga telefonjouren Samtalstjänst får nya telefonnummer i oktober. 21.9.2007 kl. 00:00

Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00