Gunilla Nybäck har både barn och barnbarn med på lägret i Pieksämäki.

50 år av sommarläger

läger. – Det känns otroligt stort och jätteroligt. Så tycker sommarlägrets grundare Harry Kronqvist då han talar om lägrets 50-årsjubileum. 27.7.2018 kl. 17:11
Sommarlägret i Pieksämäki som ordnas av Förbundet Kyrkans Ungdom firar 50-årsjubileum i år och över 700 personer är på plats för att delta i firandet. Då Harry Kronqvist ordnade lägret för första gången år 1968 var det endast ett musikläger med 16 deltagare.
– Vi insåg inte alls hur stort det skulle bli, säger han.
Musik hade alltid funnits i hans släkt och då han studerade i Helsingfors visste han att han ville skapa en kör och en orkester. Då han blev musikledare på Kyrkans Ungdom ordnade han det första lägret och åkte upp till Lappland med sexton unga pojkar, sin fru och ungdomsledaren Börje Holmström.
– Det var otroligt enkelt och charmigt. Vi hade inga planer utan allting var spontant. Pojkarna i 13-årsåldern tyckte ju att allt var roligt så vi spelade volleyboll, hade blåsorkesterövningar och vandrade. Det fanns en gemenskap på lägret man sällan får uppleva.
Lägret utvecklades under åren och hade många namnbyten innan det officiellt blev Sommarlägret. Numera är det ett familjeläger med program för alla åldrar.
Harry Kronqvist har deltagit på alla läger utom två och har alltså sammanlagt varit på plats 48 gånger. Det är svårt för honom att välja ett favoritminne men han lyfter fram sådant som han fortfarande minns väldigt starkt.
– Jag minns ungdomsväckelsen. Vi samlades i bönerummet och ropade och famnade om varandra. Det var ett Herrans liv med skrik och rop. Jag har fortfarande bilden på näthinnan av den glädje som ungdomarna utstrålade då de sprang ut.
Familjetradition
Gunilla Nybäck från Jakobstad sitter tillsammans med sin dotter Hanna Lemmetti och barnbarnet Alma på gräsmattan och njuter av solen. Båda tycker lägret är viktigt för barnen att uppleva.
– I början ledde jag kurser och brukade då ta med mannen och barnen på läger. Sedan började vi ta barnbarnen med för att låta dem uppleva lägret. Både den kristna fostran och den sociala aspekten är viktigt för barn, säger Nybäck.
– Lägret var alltid sommarens höjdpunkt då man var yngre, så jag är glad att barnen får uppleva detsamma som jag gjorde, säger Hanna Lemmetti.

Gunilla Nybäck har alla tolv barnbarn på plats och tycker att det är bra att de är med på lägret och får uppleva traditionen.
– Barnen här är självgående, de är bekanta med allt och får vara fria, säger Nybäck.
– Numera ser jag lägret från barnens perspektiv, det är viktigt att de har kul, säger Lemmetti.
Förutom att sommarlägret är roligt för barnen uppskattar de också själva att de får vara på plats.
– För mig hjälper den kristna fostran att stärka min tro. Den gör det lättare att hålla fast vid tron. Och den sociala gemenskapen är trevlig, säger Nybäck.

Läs mer i Kyrkpressen 31-32 som utkommer 2.8.

Emilia Jansson



FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22