Fredrik Kass med sina barn minstingen Hilde, Arvid och Ingrid. Att prata om våra rädslor som föräldrar är något av det viktigaste av allt, anser Fredrik Kass.

Att våga släppa taget

Kontroll.

Barn blir äldre och mer självständiga, precis som det ska vara. Men hur kommer man till rätta med rädslan för det allra värsta, att något ska hända ens barn?

2.8.2018 kl. 00:00

– Jag tror att alla föräldrar kan känna igen sig i rädslan för att något ska hända ens barn. Ibland är den konstant, ibland är den en rädsla som kommer och går.

Det säger Fredrik Kass som är präst och jobbar med ungdomsfrågor på Kyrkans central för det svenska arbetet.

– Med de här rädslorna är det som med det mesta annat: Vi måste prata med varandra, sätta ord på det vi känner. De här känslorna är riktiga och inget vi ska negligera. För en del är det svårt att prata, man är kanske inte så van att dela det som berör och det man är rädd för.

Mindre insyn

Fredrik Kass är pappa till tre barn, varav Ingrid som är äldst redan gått några år i skolan.

– När hon började skolan var jag inte så orolig över att något skulle hända rent praktiskt eller i trafiken. Det handlade mer om hur mitt barn ska hitta sin plats i den nya gemenskapen och bli accepterat.

När barnen går i dagis är man van vid att få dagliga rapporter av personalen om hur dagen varit.

– Det är helt klart att det blir en skillnad när skolan börjar. Det blir mest meddelanden via Wilma och ett eller ett par utvecklingssamtal i året. Men vi har god kontakt till skolan och jag utgår från att om större problem uppstår så tar de vuxna tag i det och tar kontakt.

De växer

Vår medvetenhet om olika faror som finns gör det inte lättare att släppa taget om våra barn.

– En primitiv känsla är att säga: Gå inte ut! Men vi vet ju också att livet inte funkar på det sättet. Det behöver ske en frigörelse. Det är skönt att den sker stegvis, det är en nåd för oss föräldrar och något vi får ta emot som en bra sak.

Fredrik Kass erkänner att han ibland har svårt att acceptera att hans barn blir äldre.

– Jag skulle gärna ha dem kvar i min vård, och det är något jag som förälder måste bearbeta. Ingrid brukar skoja och påminna mig: Jo, jag håller på att bli stor pappa!

Samtidigt tycker han det är fint att se äldsta dottern ute i kvarteren med kompisar.

– Hon har sitt eget liv. Det är roligt att se henne på nya platser och i nya konstellationer. Sådant hjälper en att se nya saker hos sitt barn.

För att hitta en balans mellan frihet och kontroll och för att undvika överbeskyddande tendenser tror Fredrik Kass att kommunikation också här är i nyckelposition.

– Vi behöver en inre dialog: Vad gör det med mig om jag hela tiden ängslas? Men vi behöver också utvärdera vårt föräldraskap med vår partner och med barnet: Hur ser du på de här gränserna vi dragit?

Ger skolvälsignelser trygghet?

Inför skolstarten ordnar flera församlingar skolvälsignelser.

– Det är en väldigt enkel och avslappnad tillställning som den lokala församlingen ordnar. Man samlas och sjunger några kända barnpsalmer. Sedan får barnen komma fram till altaret där prästen lägger handen lite ovanför deras huvuden och ber en välsignelse över de nya skoleleverna.

– Glass eller något liknande tycker jag ska vara med också. Nu lägger jag press på församlingarna, säger Fredrik Kass och skrattar.

Kan det öka känslan av trygghet?

– Jag tror på bön och på det där att vi lägger det som är viktigast för oss i Guds händer, ber om Guds nåd för den här stunden och för framtiden.

Att ta hand om våra barn är en stor gåva och ett förtroende, säger han.

– Vi vill våra barn det bästa och jag vill gärna vända mig till Gud med bönen: Låt det gå väl. Jag tror att det spelar en roll faktiskt.

Skolvälsignelser

  • Matteus församling: tisdag 14.8 kl. 18 i Matteuskyrkan.
  • Johannes församling: torsdag 16.8 kl. 17 i både Johanneskyrkan och i S:t Jacobs kyrka.
Ulrika Hansson



Samhälle. Skoldräkter, vaccinering och trädplantor populära annorlunda julgåvor. 26.12.2009 kl. 00:00

Världen. Bulgariens ortodoxa kyrka överväger att flytta juldagen i överensstämmelse med den julianska kalendern. 25.12.2009 kl. 00:00

Människa. Kanslichef Jouko Lehmusto jobbar med hammare och spik på fritiden. I dag utlyser han julfreden i Åbo. 24.12.2009 kl. 00:00

Kultur. Under jul- och nyårshelgen sänder FST5 och radio Vega både julbön och -otta. Konsert med Frank Ådahl blir det på julafton. 24.12.2009 kl. 00:00

Teologi. Maria var en ung judisk kvinna, trolovad men ännu inte gift. Att föda barn utanför äktenskapet var i hennes livsmiljö en stor skam. 24.12.2009 kl. 00:00

Människa. Hemlängtan och exceptionella förhållanden. Det är två element som enligt fältbiskop Hannu Niskanen slår en bro över tiden från julen under vinterkriget för 70 år sedan till julen i försvarsmakten i dag. 23.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Minoritetsombudsmannen vill ha radioandakter också för andra än kristna. Frågan är inte aktuell förrän samfunden själva frågar efter dem, meddelar Rundradion. 23.12.2009 kl. 00:00

Människa. Till och med Anders Piltz, författare, professor och präst, har svårt med den första meningen. 23.12.2009 kl. 00:00

Stig Kankkonen. Två centrala vittnesbörd i Bibeln – den om Jesu födelse och den om hans död på korset – borde egentligen ha lett till att kristendomen varit endast en kort parentes i mänsklighetens historia. 23.12.2009 kl. 00:00

Ledare. Om rubriken för ledaren låter bekant kan det ha sin förklaring. Paul von Martens skrev nämligen för omkring ett par decennier sedan en utmärkt och tankeväckande bok med samma namn. 23.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkoherden kritisk till både utvisningsbeslutet och polisens förfarande. 22.12.2009 kl. 00:00

Samhälle. Enligt Kyrkans Utlandshjälp visar sig EU:s löfte om en kortsiktig klimatfinansiering vara destruktivt för FN:s millenniemål och minskandet av fattigdom. 22.12.2009 kl. 00:00

Världen. Julaftonens Midnattsmässa i Peterskyrkan börjar redan klockan 22. Påven är för kvällstrött för mässa vid midnatt. 22.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Julen innebär inget avbrott i de evangelisk-lutherska församlingarnas Samtalstjänst. 21.12.2009 kl. 00:00

Kyrka. Dålig ekonomi tvingar församlingar till nytänkande. I Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet kan fyra bli en. 21.12.2009 kl. 00:00

kyrkomötesval. Fler tunga namn ställer upp på listan "För Kristi kyrka", som samlar kandidater inför valet av lekmannaombud i kyrkomötet. 31.10.2019 kl. 14:46

Begravningsplatser. Fjolårets sommar på Malms begravningsplats tvingade Kai Sadinmaa att möta sin dödsrädsla. Nu känns begravningsplatsen rik och levande. 31.10.2019 kl. 00:01

Kyrkomötet. I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på. 31.10.2019 kl. 07:00

begravning. Genom att logga in på begravningsportalen kan du boka både kapell och präst – och församlingen hör av sig till dig så snabbt som möjligt. 31.10.2019 kl. 00:01

Förändring. När Anna-Pia Svarvar fick ett barn med ett handikapp förändrades precis allt, också hennes åsikter. Idag studerar hon teologi med målet att bli präst. 30.10.2019 kl. 15:28