Hilkka Olkinuora menar att den enkla, avskalade retreaten utvidgar vår bild av gemenskapen.

Retreatens kravlösa tystnad helar

retreat.

Villkorslös gemenskap och kravlös tystnad går inte att hitta i det hektiska arbetsliv och den jäktiga vardag som så många av oss lever i. Men de erbjuds på retreaten, som är en plats för vila och helande. Det konstaterar pastor Hilkka Olkinuora, som själv får kraft av att regelbundet delta i retreat ett par gånger per år.

2.3.2018 kl. 11:12

– De som lever i ekorrhjulet behöver retreatens tystnad. Många av dem är nyfikna på vad retreaten handlar om och skulle kanske gärna delta. Men samtidigt är tröskeln hög för att komma med – det kan finnas rädsla för vad tystnaden kan avslöja om det inre själslivet, säger Hilkka Olkinuora.

– Det är precis som med mycket annat i livet: vi är väldigt olika och upplevelsen blir olika också beroende på vår aktuella situation. Men retreatupplevelsen brukar bli meningsfull.

Olkinuora har arbetat mycket med ledarskapsutbildning och har på retreatgården Snoan lett ett par retreater med ledarskapstema utgående från ledarpersonligheter i Bibeln. Hon har träffat personer i höga positioner som haft en så fullspikad tidtabell att de under arbetsdagen inte haft tid för en kort lunchpaus – eller i värsta fall ens att gå på toaletten.

Även om det sällan är riktigt så illa, känner många igen sig i att det ständigt är bråttom både på arbetet och på fritiden. Enligt dagens ideal ska man trots brådskan hinna hålla kroppen i trim, men behovet av att vila i sin kropp glömmer man bort.

Villkorslös klosteraktig tillvaro

– Det finns forskning som visar på naturens helande egenskaper och på människans behov av tystnad i en bullrig omgivning. På retreaten finns de båda tillsammans med den andliga dimensionen av bön, meditation och mystik. Dessutom har andra omsorg om det praktiska, som maten och tiden – du behöver ingen klocka. På retreat lever man i en klosteraktig tillvaro som är helande, säger Olkinuora.

Till det villkorslösa på retreaten hör att man får vara anonym, utan sin vardagsidentitet. Ingen kräver något av en. Hon citerar den finske retreatpionjären Paavo Rissanen, som beskrivit retreatens kombination av ensamhet och villkorslös gemenskap:

– Du vilar på ditt rum. Så hör du steg utanför. Du kan fortsätta vila i förvissningen om att stegen går vidare förbi din dörr.

Olkinuora betonar att det är skillnad på frivillig och ofrivillig ensamhet och tystnad. Någon gång när hon talat om retreatens underbara tystnad har hon fått en syrlig kommentar: Det är nog alldeles tillräckligt tyst hemma hos mig – och det är alldeles gratis!

– Också den som annars lever ensam får på retreaten dela en helande samvaro och gemenskap.

Otroligt tidlösa psaltarpsalmer

Olkinuora säger att hon som präst hundratals gånger har upplevt det som Svenska kyrkans ärkebiskop emeritus K.G. Hammar har beskrivit: också i sekulära sammanhang vill människor gärna prata om viktiga saker i sitt liv med en präst och prästen lyssnar. Men om prästen säger att det egentligen handlar om relationen till Gud blir samtalspartnern förskräckt och flyr sin kos.

Också den som annars lever ensam får på retreaten dela en helande samvaro och gemenskap.

– Jag tror på människans inre behov av sammanhang och mening i livet och jag har upplevt Gud i många vardagliga, sekulära sammanhang. Jag tror att varje människa borde ge Gud en chans,säger hon.

Det finns många vägar att närma sig det andliga.

– På retreat är tidebönerna med psaltapsalmer helt geniala! Jag är mot allt billigt förandligande och moderniserande. Psaltaren är en bok av sin tid, men psalmerna i den är otroligt tidlösa. Att möta sin medmänniska är att möta sig själv i psalmerna – och att möta sin Gud.

– När man är på retreat firar man mässa som det första på morgonen. För många som kanske aldrig skulle gå på en stor högmässa blir mässan på en liten retreat högtidlig, men avdramatiserad och helt naturlig, säger Olkinuora.

Gemenskapen får ny dimension

Vi har blivit så vana vid det ständiga flödet av ljud och information omkring oss att det kan vara svårt att helt stänga av det. På sina håll görs ett stort nummer av att någon pausar på de sociala medierna och håller facebookfasta. En några dagars retreat är ett bra sätt att testa hur beroende man är av att ständigt vara uppkopplad.

– Om ditt liv finns i läsplattan eller telefonen och du har skämt bort familjen och arbetsgivaren med att alltid vara anträffbar, är det bra att pröva på att vara utan kontakterna. Alla klarar det inte, konstaterar Olkinuora.

Hon berättar om en Nokiachef som på 1990-talet förutspådde att den som inte ständigt är uppkopplad snart skulle ses som socialt handikappad. Då lät det väldigt konstigt, men nu har vi börjat betrakta uppkopplingen som ett tecken på social existens.

– Vi har en mycket snäv bild av vad gemenskap är. På den enkla, avskalade retreaten får det sociala en helt annan dimension. Du blir av med alla måsten och behöver inte behaga någon. Men samtidigt utvidgar retreaten uppfattningen om gemenskap, där små bemötanden kan bli väldigt viktiga.

Harriet Öster



fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28

ungdomens kyrkodagar. I ett vintrigt Karis, på stiftsgården Lärkkulla, hörs musik. Det är fredag på Ungdomens kyrkodagar och plenum ska precis börja. Ett gäng ungdomar från Sibbo utgör årets kompband och salen är fylld av unga deltagare. 2.2.2026 kl. 18:54

FÖRSAMLINGSMÄSTARE. Tony Storrank från Jakobstad är ny församlingsmästare i Munsala. Snart blir han och frun Inka dessutom Munsalabor. 24.1.2026 kl. 15:11

syrien. Ett år har gått sedan Assadregimen föll i Syrien. För många innebar maktskiftet en efterlängtad frihet – men för landets kristna minoritet växte oron. Deras framtid är oklar, men vardagen fortsätter ändå. ”Det är en helt vanlig dag”, säger prästen Samer och slänger sig ut på dansgolvet. 22.1.2026 kl. 19:32

KULTURHISTORIA. Det brister i den nationella beredskapen att värna om kyrkans helgedomar i krigssituationer. Enligt Saana Tammisto på Kyrkostyrelsen vore det kontraproduktivt att frakta kulturhistoriskt värdefulla föremål till trygghet i fredstid. 21.1.2026 kl. 06:52

kyrkoherdar. Kristian Willis blir forskare i kyrkohistoria efter sin pappaledighet. 20.1.2026 kl. 13:06

MATHJÄLP. Adventister, pingstvänner, baptister och laestadianer jobbar sida vid sida – och hittills har det aldrig uppstått en enda konflikt. De pratar inte om huruvida kvinnor ska tiga i församlinge, om äktenskapsfrågan, dopet eller vem nåden sträcker sig till. Sju församlingar har gått samman för att fler Jakobstadsbor ska få sitt dagliga bröd. 20.1.2026 kl. 09:00

diakoni. När Ukrainakriget började fick många flyktingaktivister sig en tankeställare. För Eva ledde det till att hon sökte stadga i kyrkan, 19.1.2026 kl. 10:00

PERSOLIGT. Hålls i bakgrunden, förstå min plats. Cecilia Paul var knappt själv medveten om hur den patriarkala strukturen i den katolska kyrka hon växte upp i påverkat henne. – När jag fick cancer förstod jag att jag bär på många generationers trauma – jag måste omprogrammeras. 14.1.2026 kl. 10:12

VIGNING. På trettondagen vigdes fyra nya medarbetade till tjänst i Borgå domkyrka. 7.1.2026 kl. 10:39

PERSOLIGT. När biskop Raimo Goyarrola var sexton år insjuknade hans mamma i cancer. Då lärde han sig att glömma sitt eget lidande och koncentrera sig på den som lider. – Det var min första utbildning i att bli biskop i Finland. 2.1.2026 kl. 10:00

fastigheter. Kyrkliga byggnader är inga lätta objekt att sälja. Varken marknadsmässigt eller känslomässigt. 2.2.2026 kl. 19:41

KRAN. Den finlandssvenska kristna rusvårds­föreningen Kran har varit i rubrikerna. Efter att ha blivit arbetsskyddsanmäld för sitt ledarskap har verksamhetsledaren fått sparken. Kyrkorna drog sig efterhand ur och en förening församlingarna tidigare engagerade sig i åkte ner i diket. 30.1.2026 kl. 17:06

Ukraina. – Det lilla vi gör här bidrar ändå positivt till den stora helheten, vi är ett litet gäng men vi kan faktiskt göra skillnad. Tänk att vi kan få påverka någon annans vardag, få vara till hjälp. Samtidigt blir man också så väldigt tacksam över hur bra vi har det här hemma. 29.1.2026 kl. 20:29

STIFTSSEKRETERARE I FÖRSAMLINGSDIAKONI. Den femte februari väljer domkapitlet en ny stiftssekreterare i församlingsdiakoni. Tjänsten har lockat sex sökande från fem orter. 26.1.2026 kl. 12:41

KYRKOHERDETJÄNST. I Jakobstad får församlingen förbereda sig för kyrkoherdeval medan Hangö svenska församling fått en kyrkoherdekandidat. 26.1.2026 kl. 12:28