Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

"Luoma har kanske en liten fördel"

Analys.

Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

8.2.2018 kl. 17:34

– Det var väntat att Tapio Luoma och Björn Vikström skulle vara de som går vidare. Det som är en liten överraskning när man ser på siffrorna är att Heli Inkinen i procent fick en mindre andel av rösterna än väntat, säger Kari Latvus som är teologie doktor och ledande sakkunnig vid Kyrkostyrelsen, och som bloggar om kyrkan på bloggen "Latvus".

Han menar att överraskningen på slutrakan är att den enda kvinnliga kandidaten Heli Inkinen och kvinnoprästmotståndaren Ville Auvinen fick nästan lika många röster.

– Från det övriga Finland fick Auvinen till och med fler röster än Inkinen. Det här var överraskande. Men det är inte överraskande att det blir en andra omgång, och tydligen en mycket spännande sådan.

Kan man dra den slutsatsen att Luoma är väldigt stark inför andra omgången?

– Kanske inte väldigt stark. Om Luoma skulle få alla röster som nu gått till Auvinen, och om Vikström skulle få alla Inkinens och Kantolas röster, så blir skillnaden 14 röster till Luomas fördel. Men det betyder som bäst enbart sju personer.

Han påpekar att det inte krävs mycket – bara att någon låter bli att rösta eller blir sjuk – så är den marginalen ganska liten.

– Skillnaden är mindre än en procent. Och man kan inte veta hur alla kommer att rösta inför andra omgången. Någon som röstat på Inkinen tänker kanske att om hen inte kan rösta på en kvinna röstar hen inte alls. Någon som stött Ville Auvinen kan i sin tur tycka att Luoma är för otydlig i sina ställningstaganden, och vill därför inte rösta på honom.

Inför andra omgången hoppas Latvus på en diskussion om på vilka punkter kandidaterna vill fortsätta på samma linje som Mäkinen – och på vilka punkter de vill göra saker annorlunda.

– I äktenskapsfrågan kommer ju skillnaderna fram, den frågan delar de här kandidaterna, och den kommer säkert att diskuteras mycket. Men hur ser de på ärkebiskopens roll som kyrkans röst och ansikte i olika frågor? Där stiger säkert små skillnader fram. Samtidigt är det bra att minnas att det inte finns några skarpa åsiktsskillnader mellan de här två.

Både Luoma och Vikström är välartikulerade, bra på att diskutera och motivera sig.

– Hos Björn Vikström märks kanske ett bredare teologiskt kunnande från olika områden. Han vill argumentera på ett mångsidigt och teologiskt välmotiverat sätt. Men också Luoma är en god retoriker som är bra på att artikulera också sin egen osäkerhet i olika frågor, vilket jag tycker är bra.

Vad tror du om språkfrågan, lider Björn Vikström av att finska inte är hans modersmål?

– Björn Vikström talar en mycket god finska. Att diskussionen går på finska kan till och med vara en fördel för honom, för liksom han själv har sagt leder det till att han måste uttrycka sig lite enklare och rakare, översätta det han vill säga i sina tankar, eftersom finska inte är hans modersmål. Så det kan både vara en styrka och en svaghet hos honom. Hos röstarna tror jag inte att frågan är särskilt central. John Vikström har ju varit Finlands ärkebiskop, och jag tror inte att någon har något att säga om språkfrågan när det gäller honom.

Kari Latvus påpekar att valdiskussionerna inför första omgången varit väldigt snälla.

– Jag hoppas på följdfrågor, ”Vad betyder det att du säger så här?”, och inte så att man bara nöjer sig med svaret. Jag önskar mig vassare valtenter, mera sådant som vi fick se inför presidentvalet.

Sofia Torvalds



PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar läser och uppfattar Bibeln. Det är sista chansen - enkäten stänger i kväll. 26.12.2024 kl. 10:00

KÖRMUSIK. Bandmusik fyller Andreaskyrkan när Kyrkpressens redaktör kliver in under genrepet inför julkonserten med gospelkören His Master’s Noise. Koristerna Emilia Nylund, Viktor Nylund och Rabbe Tiainen sätter sig ner för en pratstund. 2.1.2025 kl. 16:11

KÖRSÅNG. Körsång skapar en känsla av samhörighet, säger Pia Bengts, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik i Borgå stift. 2.1.2025 kl. 16:17

MIRAKEL. För Tiina Kumpuvuori har det varit ett mål att trots sin cp-skada kunna leva ett så normalt liv som möjligt – och att bilda familj. – Jag vill inte vara den som man tycker synd om. 2.1.2025 kl. 08:56

Svenska kyrkan. I Svenska kyrkan med dess 5,5 miljoner medlemmar ser trenderna ut att vända. Finlandssvenska Emma Audas och Patrik Hagman som jobbar med prästrekrytering och opinionsbildning i Sverige ser ny glädje och nytt förtroende kring kyrkan. 30.12.2024 kl. 19:00