Tro är mer än försanthållande, säger Bibeln. Men myndigheterna väljer ändå att mäta kunskap.

Hur kan man mäta en människas tro?

asylpolitik.

Asylsökande som blivit kristna måste utvärderas, men hur kan man mäta tro? Hundratals asylsökande i Finland har döpts och på Migrationsverkets och rättsväsendets lott faller att utvärdera äktheten i deras omvändelse.

24.11.2017 kl. 09:48

För tillfället väntar mer än 700 asylsökande i Finland på nya beslut på sina asylansökningar. Orsaken är att de har konverterat till kristendomen under sin tid i Finland. I många muslimska länder som Afghanistan och Irak kan en sådan konvertering leda till förföljelse och till och med risk för att dödas. Det är därför man nu försöker utvärdera äktheten i konverteringar och behovet av skydd för den asylsökande som säger sig ha konverterat.

Men hur kan myndigheter och domstolar mäta en människas tro?

Risto Saarinen är professor i ekumenik och leder också Enheten för förnuft och religiös acceptans vid Helsingfors universitet. Han konstaterar inledningsvis att han inte tar ställning till enskilda asylansökningar och att han vill inte heller kritisera myndigheterna för det arbete de gör. De gör sitt bästa i en mycket svår situation.

Samtidigt konstaterar Saarinen att också kyrkan och prästerna gör sitt bästa. De döper inte lättvindigt utan att den som döps har fått dopundervisning och undervisning i den kristna tron.

– Inledningsvis måste man konstatera att det inte finns något sådant som renodlad religiös tro. Både i islam och kristendom finns det sådant som hör samman med att tro. I kristendomen handlar det framför allt om tillit till Gud genom Jesus Kristus. Den kristna tron handlar i första hand inte om en teoretisk innehållsförteckning utan mer om en förtroendestruktur, säger Saarinen.

Enligt Risto Saarinen har människor i synnerhet i den finländska kulturen i flera århundraden varit medvetna om att tron hör ihop med saker som dop, skriftskola, nattvard och att man i gudstjänster läser trosbekännelsen och Fader vår.

– I den lutherska kyrkan har tanken varit att små barn och enkla människor kan vara lika troende som bildat folk. Tro är inte en vetenskaplig förmåga, utan en enkel sak som inte kräver några avancerade förklaringar.

Tro påverkar livet, men det finns inga specifika kriterier för hur den ska ta sig i uttryck. Saarinen konstaterar också att tron ofta beskrivs som en väg, vilket indikerar att den är något som utvecklas med tiden.

– När Jesus säger att man känner igen trädet på frukten är det bra att komma ihåg att det krävs tid för att ett frö ska bli ett träd och ge frukt. Kristen tro handlar inte om att lära sig utantillsvar på ett antal frågor utan den handlar om att man tror och litar på Jesus.

Dopet är ett starkt tecken

Vuxendop föregås alltid av skriftskola. För en asylsökande som konverterar till kristendom från islam är det här viktigt inte bara för att kunna tillgodogöra sig tron utan också ur ett rättsskyddsperspektiv. Eftersom det samhälle konvertiten har lämnat bakom sig kan vara fientligt inställt till en konvertering är det viktigt att beslutet är väl övervägt.

– Dopet är en tydlig symbol på att man tar ett steg från utsidan till insidan. De som låter döpa sig signalerar tydligt till muslimer att de separerat sig från islam och omvänt sig till kristendomen. Som jag ser det är en sådan person antingen en äkta kristen eller verkligen desperat. För en konvertit innebär beslutet ofta en så stor risk att hamna utanför de sammanhang man varit en del av, att jag har svårt att tro att någon skulle göra det bara för att dra nytta av omvändelsen.

”Sist och slutligen kan en annan människas tro inte mätas. Det är bara Gud som ser en människas hjärta.” Risto Saarinen

Saarinen är förvånad över det faktum att hundratals muslimer i Finland – och tiotusentals i hela Europa – har blivit kristna. Han ser det här som ett historiskt fenomen i kyrkan. Tidigare har det här varit mycket sällsynt. Det är något i kristendomen som lockar och inspirerar till att tro på ett nytt sätt.

Men om det bästa sättet att mäta tro inte är med frågeformulär fokuserade på trosfrågor, varför mäter då Kyrkans forskningscentral finländarnas tro med detaljer om specifika trosfrågor som kyrkan lär ut?

Saarinen förundras också över det här.

– Det skulle vara bättre att ställa frågor om hur ofta en människa går i kyrkan eller ber. Om man vill få reda på vad och hur viktig tron är, är sådana här frågeformulär inte det bästa sättet. Paulus skickade ju inte heller frågeformulär till församlingarna. Trons inflytande borde mätas under en längre tidsperiod och man borde mäta hur stark sammanhållningen är med det trossamfund man hör till.

Avslutningsvis lyfter Saarinen ytterligare fram en sak om att mäta tro, vad det ytterst handlar om.

– Sist och slutligen kan en annan människas tro inte mätas. Det är bara Gud som ser en människas hjärta, säger Saarinen

Artikeln av Pauli Juusela har tidigare ingått i Kirkko & Kaupunki.

Webred



FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingsvalet är på gång under dagen. Röstningslokalerna stänger klockan 20. I Borgå röstade Anna Simonsen, 56, som medlem i kyrkan för första gången i livet. Med sin röst ville hon motverka den skeva representationen i kyrkan. 20.11.2022 kl. 13:48

KYRKOHERDETJÄNST. Kyrkoherdetjänsten i Korsnäs församling har nu fått en sökande: pastor Rose-Maj Friman, som är chef för sjukhussjälavården i Vasa. 18.11.2022 kl. 13:40

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24