För många är ljuständning på gravarna under allhelgonahelgen en mycket viktig tradition.

Livets väg är också ljusets väg

Avsked.

Ljuset är en stark symbol. Det följer oss från dopet till döden. Det tröstar, stillar och hjälper oss att minnas.

3.11.2017 kl. 15:31

Barbro Eriksson är sjukhuspräst på Mejlans sjukhusområde i Helsingfors. Hon ser livscykeln på nära håll i sitt jobb, från dop till avskedsandakt och allt där emellan.

Vid dopet

– Ljuset ges brinnande vid ett dop. Det blir en tyst symbol för det Jesus sa: Jag är världens ljus.

Ibland tar livet helt andra vägar än vi hade hoppats på.

– Jag minns speciellt när jag jordfäste ett barn som jag hade döpt några år tidigare. Mamman funderade på vad hon skulle göra med dopljuset. Hon beslöt sig för att tända det och låta det brinna ner. Det tog sjuttio timmar, och hon släckte det inte under den tiden.

I sjukrummet

Ofta ombeds sjukhusprästen att hålla en avskedsandakt när någon dött.

– Det blir ett värdigt slut som på något vis sätter ramar på sorgen. På sjukhuset är allting väldigt avskalat, då blir ljuset en mycket stark symbol.

Men i sjukhusmiljö är levande ljus inte tillåtna av säkerhetsskäl, och det kan tyckas låta sterilt att prata om ledljus.

– Men de moderna ledljusen har till och med fladdrande låga numera. Jag har ibland ett ledljus i fickan inför en avskedsandakt.

Också andra symboler är viktiga under en avskedsandakt, som kan hållas flera dygn före döden eller efter att någon avlidit.

– Jag har min bönbok med mig och en ikon på Jesus och Jesu mor. Jag brukar också plocka fram ett kort med en ängel. Det får bli altartavla när jag ber att Guds änglar ska ta emot den döende.

– I kyrkan använder vi många symboler. Det är svårt att sätta ord på sorg och död. Jag tror att kyrkans symboler och ritualer lugnar och tröstar.

– Vi får komma ihåg att Jesus själv var ångestfylld inför sin död. Och till tröst för dem som inte finns till hands när en nära anhörig dör: lärjungarna orkade inte vaka med Jesus. Och det berättas att de efter hans död var rädda.

Vid graven

På alla helgons dag fylls mörkret av hundratals ljus på många begravningsplatser. I Barbro Erikssons barndomshem har det alltid varit en viktig tradtion med ljuständning på gravarna.

– Min mamma är 92 år och hon sköter det fortsättningsvis. Hon tänder alltid gravljus på alla helgons dag och på julafton. Det har varit oerhört viktigt för henne att hon själv får göra det.

Ljuständningen i kyrkan under allhelgonahelgen fyller en slags kollektiv funktion.

– När vi ser att 50 ljus tänds för dem som gått bort sitter kanske 300 personer i kyrkan som har sorg.

I vardagen

När en nära anhörig till Barbro Eriksson gick bort för ett par decennium sedan berättade hon det för en äldre släkting men fick inte de traditionella kondoleanserna till svar.

– Min släkting sa bara: vi tänder ett ljus och minns. Det kändes fint.

Ljuset drar ner på takten.

– Man blir stilla inför tända ljus. Därför blir det andakt.

Och med sorg kan man inte skynda.

– Människor tror att det är bråttom ut ur sorgen, men man får ge sig tid. Det får ta tid att sörja

Ulrika Hansson



Kultur. Åttahundra kyrkosångare från alla nordiska länder utom Island beräknas ha deltagit i dagarna som fylldes av sång och musik till Guds ära. 28.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Nyvigda biskopen Irja Askola låter sig inte retas upp av hoten om att bojkotta fem biskopar inom kyrkan. Hon oroar sig däremot för att en aggressiv diskussionskultur ska sprida sig inom kyrkan. 27.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkobesökare i österbottniska Lillkyro uppmuntras att komma till kyrkan i sportdräkt i dag, söndag. Även prästerna kommer att klä sig enligt rekommendationen. 26.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Bakgrundsuppgifter på kandidaterna i församlingsvalet blir offentliga när församlingarna i oktober lägger dem i en gemensam databas. 25.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. Hon började med att ge tio euro i månaden till Unicef. Det var för fyra år sedan. I dag donerar Elisabet Back pengar också till Röda Korset, Kyrkans utlandshjälps fond Kvinnobanken och svenska Individuell Människohjälp. Totalt blir det 30 euro i månaden. 24.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Det utkast till instruktioner för penninginsamlingar som Polisförvaltningen utarbetat är, sedda ur församlingens synvinkel, tämligen stränga, konstaterar Kyrkans informationscentral. 24.9.2010 kl. 00:00

Människa. Scenen förändras när rocksångaren blir ungdomsarbetsledare. 23.9.2010 kl. 00:00

Ledare. Det blåser kring ungdomsarbetet i Karleby svenska församling. Oroliga föräldrar har sänt en offentlig skrivelse till både församling och stift och kräver en redogörelse inom två veckor. De ifrågasätter både ungt lekmannaledarskap och drag som de upplever som osunda och problematiska särskilt bland unga. 23.9.2010 kl. 00:00

Kultur. – Det finns utan tvekan en bok som har betytt mer för mig än någon annan – söndagsskolans sångbok, säger Geir Rönning. 23.9.2010 kl. 00:00

Rolf af Hällström. – Om du åker taxi och hamnar i en krock, se till att du dunstar med en gång, säger min guide. 23.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Närheten till församlingen, verksamheten och känslan att tillhöra en överblickbar gemenskap är några av motiveringarna till att man i Jeppo inte vill ha en fusion av de tre församlingarna i Nykarleby. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att över 16 år fyllda församlingsmedlemmar som grupp skulle få initiativrätt till stiftsfullmäktige. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Finländarnas psalmkunskaper är relativt skrala, bedömer de själva. I en undersökning från år 2008 uppfattar 24 procent av dem som svarat att deras psalmkunskaper är mycket dåliga. 22.9.2010 kl. 00:00

Kyrka. Ett antal föräldrar kritiserar i en anonym insändare i Österbottens Tidning ungdomsarbetet och skriftskolan i Karleby svenska och ger församlingen två veckor tid att förklara sina mål och metoder. 21.9.2010 kl. 00:00

Samhälle. En ung kvinna med två små barn, sjuåriga Dren och fyraåriga Dorsa, har sökt kyrkoasyl i Betelkyrkan i Oravais. 21.9.2010 kl. 00:00

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49