Så här skrev jag på Facebook den 8 oktober 2015: ”Känslan: som ett barn som hört att föräldrarna ska skiljas. Visste nog att allt inte var helt bra, men ska pappa faktiskt flytta till ett nytt hem? Och ta ett syskon med sig?”
Nu har jag hunnit repa mig. Jag börjar rentav känna mig som en storasyster som tycker det är okej att bo på två ställen.
För det första är jag så himla glad över den explosion av böcker som ägt rum efter skilsmässan. Det är inte bara Schildts & Söderströms och Förlaget som introducerar både nya författare och läckra band, det finns också andra som levererar: Vilda förlag, Fontana Media, Litorale och många fler. Finns det tillräckligt många läsare och köpare? Kanske inte. Ändå är det viktigt att dessa böcker fått komma ut, åtminstone just nu.
Många hade aldrig fått chansen om Svenskfinland enbart hade ett stort förlag, de skulle ha gallrats bort och tystnat. Även om jag läst flera böcker av författare som kanske borde ha ”fått mogna” tycker jag att det finns en poäng med att bli utgiven: att få recensioner där någon tar berättelsen på allvar, också recensioner där någon förväntar sig en utveckling.
Jag gillar att böcker blir lästa. Jag gillar att alla möjliga röster får rum. Jag gillar att en författare kan få sälja nångång, senare. Kanske det var värt en skilsmässa.
